Miljö, innovation och hållbarhet på Utexpo
På den här sidan har deltagarna på Utexpo sammanfattat sina projekt. Här kan du upptäcka och läsa om spännande projekt från programmet Miljö, innovation och hållbarhet.
Effektivisering av regnbäddar i ett kallt klimat
- Deltagare: Nathalie Berntsson och Sofia Kolokythas.
- Samarbetspartner: Halmstads kommun.
Regnbäddar används idag i urbana miljöer som en typ av klimatanpassning. Dessa multifunktionella anläggningar fungerar som ett supplement till den konventionella dagvattenhanteringen och syftar till att rena vatten, hantera stora mängder vatten samt bidra med grönska. Det finns dock kunskapsluckor kring denna klimatanpassning och dess effektivitet. Därför ämnar denna studie till att presentera rekommendationer med syfte att förbättra regnbäddarna i Halmstads kommun utifrån planerad funktion.
Från linjär till cirkulär vattenhantering – en kvalitativ identifiering av drivkrafter, förutsättningar och hinder för industrins omställning
- Deltagare: Josephine Ålenius och Tindra Dahlström.
- Samarbetspartner: Helios Innovations.
Industrins vattenanvändning är omfattande och genererar mängder processvatten. Samtidigt ökar trycket på vattenresurser till följd av klimatförändringar och resursutnyttjande, vilket gör frågan central i relation till Agenda 2030 och målen för hållbar vattenanvändning och utveckling. Cirkulär vattenhantering lyfts fram som en strategi för resurseffektivitet men implementeringen påverkas av teknologiska, ekonomiska, sociokulturella och regulatoriska faktorer.
Syftet med studien är att undersöka drivkrafter, förutsättningar och hinder för implementering av cirkulära vattenlösningar inom svensk industri. Tidigare forskning visar att förutsättningar studerats i begränsad utsträckning, vilket studien undersöker. Studien bygger på en kvalitativ abduktiv forskningsansats där fallstudier används för att skapa förståelse för en komplex frågeställning. Datainsamlingen består av semistrukturerade intervjuer med fyra vattenintensiva företag samt en kompletterande litteraturstudie. Resultaten visar potentiellt ekonomiska fördelar med cirkulära vattenlösningar, men att implementeringen begränsas av höga investeringskostnader, tekniska utmaningar, regulatoriska krav och brist på kunskap och samverkan. Förutsättningarna varierar mellan verksamheter och långsiktiga strategier är viktiga för framgångsrik implementering. Studien visar att cirkulär vattenhantering har stor potential, men att bredare implementering kräver ökad samverkan samt vidare utveckling av incitament och regelverk.
Hur kan den svenska ullindustrin bli mer cirkulär?
- Deltagare: Sam Blixt och Cecilia von Platen Orwén.
Textilindustrin är en av de industrier med störst klimatavtryck. Ull betraktas ofta som en lågkvalitativ produkt och behandlas därav som avfall – hälften av den ull som årligen produceras i Sverige kasseras. Om ullen skulle nyttjas på ett mer resurseffektivt sätt finns möjligheten att minska dess klimatpåverkan, samtidigt som cirkulära system kan öka den ekonomiska nyttan. Vidare kan det konstateras att det i dagsläget saknas en tydligt utformad värdekedja för svensk ull. Studien visar att det saknas viktiga delar av den svenska värdekedjan, insamlingssystem och ett brett implementerat klassificeringssystem. Avsaknaden utgör hinder för ökat nyttjande av den svenska ullen. Vidare framkommer det att prisbilden för ullen också är ett hinder för en större nyttjandegrad. Den svenska ullen bedöms även vara lämplig att nyttja inom cirkulära system och för återvinning. En cirkulär lösning som lyfts för industrin är en så kallad nyttjandetrappa, som skulle kunna fungera som en sorts hierarki för de olika ullkvaliteterna. Nyttjandetrappan syftar till att både förtydliga den svenska ullens olika användningsområden och även till att möjliggöra ett mer resurseffektivt användande. För en ökad självförsörjning av hållbara textiler kan det behövas politiska initiativ, eller på annat sätt investeringar inom infrastrukturen och värdekedjan. Till sist lyfts även möjligheten till ett nordiskt samarbete för att minska småskaligheten och öka lönsamheten.
Naturbaserade lösningar i urbana miljöer
- Deltagare: Arvid Skog och Annie Bosdotter.
Det här arbete undersöker hur kommunerna i Halmstad, Falkenberg och Laholm arbetar med naturbaserade lösningar (NBS) i urbana miljöer. Syftet med studien är att synliggöra vilka hinder och drivkrafter som påverkar arbetet för att identifiera rekommendationer för ett förbättrat kommunalt arbete med NBS. Genom semistrukturerade intervjuer har tjänstepersoner beskrivit vilka NBS som används, samt vilka hinder och drivkrafter som upplevs i arbetet. Resultatet visar att kommunerna har liknande arbetssätt och upplever även liknande hinder och drivkrafter. De vanligaste NBS i kommunerna är kopplade till dagvattenhantering och stadsgrönska. Ett hinder som lyfts är kunskapsbrist, medan multifunktionalitet uttrycks som en drivkraft. En rekommendation utifrån resultatet är att etablera samverkan inom och mellan kommuner, för erfarenhetsutbyte och förbättrat samarbete. Rekommendationerna och de tillhörande åtgärdsförslagen kan användas i arbetet med NBS i urbana miljöer av kommuner med liknande förutsättningar. Studiens resultat blir särskilt applicerbart för kommuner vid arbete med liknande NBS.
Vattenbuffel som skötselmetod i svenska våtmarker
- Deltagare: Tilde Bartholdsson och Yasmine Jarl.
Våtmarker ses som ett av våra viktigaste ekosystem. Vi undersökte om vattenbufflar var lämpade för att hålla dessa områden öppna och förhindra igenväxt. Vi undersökte därför vattenbuffelns potential och förutsättningar för skötsel och bete av våtmarker. Vattenbuffeln jämfördes också med nötkreatur för att se om de är mer lämpade för våtmarker. Vi undersökte också om vattenbuffeln är mer ekonomiskt gynnsam än maskinell skötsel och röjning. Vårt projekt bygger bland annat på intervjuer med svenska projekt, vilka alla använder vattenbufflar i våtmarker idag.
