Miljö, innovation och hållbarhet på Utexpo

Det flygande biobränslet

• Deltagare: Ella Årlén Börjesson och Linnéa Dagnell.
  

Inrikesflyget är en del av Sveriges basinfrastruktur och ger förutsättningar för snabba resor inom landet. Med hjälp av vetenskaplig litteratur, och sju semistrukturerade intervjuer med personer inom olika branscher med påverkan i omställningen, har frågan kunnat utredas. Hinder och möjligheter har sedan delas upp i ekonomiska, politiska, miljömässiga samt tekniska. Det största hindret ur ett ekonomiskt perspektiv är att bioflygbränsle är betydligt dyrare än fossilt flygbränsle. Styrmedel som bidrar till omställningen, och sänker kostnaden för användning, ses som den största möjligheten. Frågan om säkerhetspolitik ses som en stor fördel då biobränsle kan hjälpa Sverige att minska beroendet av importerad olja. Ett hinder på den politiska fronten är beslutsfattares skiftande kunskap som speglas i omprioriteringar. De miljömässiga utmaningarna rör sig främst om hur produktionen av bioflygbränsle kan påverka miljö och klimat. Men dessa hinder vägs upp av den kraftiga utsläppsminskningen som bioflygbränsle bidrar till. Tekniska hinder berör främst infrastruktur och logistiken kring transport och tillgänglighet av bioflygbränsle. En väldigt stark teknisk möjlighet är att bioflygbränsle kan tankas i befintlig flygplanstank, samt att det inte kräver ombyggnation eller inköp av nya flygplan. Ett stort hinder är allmänhetens bristande kunskap och insatthet i frågan, men med detta arbete kan frågan väckas till liv och få fler att vilja bidra till ett hållbarare inrikesflyg.

Elektrolysbaserad vätgas från solenergi: En förstudie om Wrangelsro hybridpark

• Deltagare: Frida Johansson och Maja Ohrlander.
  
• Samarbetspartner: Sperlingsholms gods, Powerwork och Solarwork.

Förstudien om Wrangelsro hybridpark undersöker innovativa och hållbara lösningar för att generera ren bränsle via förnybar energi som bidrar till minskade växthusgasutsläpp.
Regeringen ser grön vätgas (H2) som en nyckelkomponent i omställningen mot klimatneutralitet med nettonollutsläpp till 2045. H2 genererar inte koldioxidutsläpp vid förbränning och förväntas ha en avgörande roll att göra fordonssektorn utsläppsfri. Vilket motiverar syftet med studien: att undersöka och utvärdera potentialen för grön H2 produktion med lagring och tankning från en solpark. Detta projekt har en möjlighet att bidra till att minska utsläppen från fordonssektorn samtidigt som förordningar från europeisk lagstiftning säkerhetsställs. Förstudien har undersökt vilken potential solparken, Wrangelro hybridpark, har för hållbar produktion av elektrolys baserad H2, strategiskt positionerad vid norra infartsleden E6/E20 i Halmstad. Förstudien har utvärderat om det är genomförbart att bygga en tankstation för H2 i direkt anslutning till solparken samtidigt som hållbara och cirkulära lösningar har lokaliserats för produktion och lagring av H2. Studien har identifierat miljö- och säkerhetsaspekter som behöver beaktas inför byggnationen av en sådan anläggning.
Vid kontakt med Halmstads kommunledning för ett uttalande om projektet fick vi till oss att de ser väldigt positivt på ett projekt som kan bidra till en möjlig produktion och etablering av gröna bränslen för att främja en minskad miljöpåverkan.

Försäkringsbolagens roll för en ökad resiliens mot klimatförändringar – exempel från Halmstad kommun

• Deltagare: Amanda Karlsson och Julia Rottbers.
  

I dag täcker försäkringar oförutsägbara händelser som orsakar fastighetsskador. Samtidigt fortsätter klimatet att förändras och den bebyggda miljön utmanas betydligt mer. I takt med ökade skadekostnader, likväl försäkringsdilemmat i riskområden, står försäkringsbolagen inför en ekonomisk utmaning. Det krävs att problemet bemöts med klimatanpassning, men hur samhället systematiskt ska arbeta är i dag otydligt. Syftet med denna studie är att undersöka en samverkansmöjlighet mellan försäkringsbolag och Halmstads kommun för att potentiellt stärka samhällets resiliens mot klimatförändringar. Utifrån intervjustudier och litteraturanalys har resultat definierat att det finns ett samverkansbehov mellan försäkringsbolag och Halmstads kommun, där båda parterna belyser hur de kan gynna varandra. Genom att effektivisera kunskapsspridning, tillgängliggöra skadedata, samt erbjuda finansieringsmöjligheter kan försäkringsbolagen vara behjälpliga till kommunen. Simultant kan försäkringsbolag medverka i samhällsplanering och därmed påverka sin egen ekonomiska utmaning genom att uttrycka bland annat försäkringsvillighet.

Högre koncentrationer av fosfor och organiskt kol i inflödet bidrar inte till ökad kväveavskiljning i konstruerade våtmarker

• Deltagare: Felicia Högberg.
  

Övergödning är ett aktuellt miljöproblem som kan ha en negativ påverkan på akvatiska ekosystem och som sker till följd av ett överflöd av näringsämnen till vattendrag, oftast i form av kväve och fosfor. Denitrifikation är den process som står för majoriteten av kvävereduktionen i våtmarker. Eftersom kol kan gynna kväveavskiljning är det relevant att undersöka hur totalt organiskt kol (TOC) i inflödet påverkar kväveavskiljningen. Projektets syfte är därav att se om det går att etablera samband mellan reningsprocesser, koncentrationer av olika näringsämnen och vattenfärg i konstruerade våtmarker – och närmare undersöka hur förhållandena ser ut. Undersökningen genomfördes genom att kvantitativt sammanställa, analysera och visualisera insamlad data från tidigare studier. Parametrarna som analyserades var totalt kväve (TN), totalt fosfor (TP), vattenfärg, och TOC i inflöde och utflöde för varje våtmark. Högre koncentrationer av TN, TOC och TP i inflödet kunde påvisas, vilket resulterar i en högre effektivitetsgrad för att minska respektive ämnes koncentrationer i våtmarkerna. Det fanns både positiva och negativa samband mellan olika näringsämnen som kom in i våtmarkerna. Mellan vissa näringsämnen kunde dock inga samband identifieras. Kväveavskiljningen ökade inte vid högre koncentrationer av TOC eller TP även om ett svagt negativt samband fanns mellan kväveavskiljning och vattenfärg.

Implementering och förvaltning av grönstrukturer för hållbar stadsutveckling

• Deltagare: Lisa Andreen och Emmy Bengtsson.
  
• Samarbetspartner: Halmstads fastighets AB (HFAB).

Grönstrukturer spelar en avgörande roll i stadsplaneringen för att främja både människors välbefinnande och ekologisk hållbarhet. I denna fallstudie undersöks två bostadskvarter för att identifiera vilka naturbaserade lösningar som kan implementeras för att på bästa sätt leverera ekosystemtjänster under lång tid framöver och som samtidigt ska vara lätta att sköta och förvalta. Studien granskar även vilken roll ett krav på grönytefaktor (GYF) spelar, och om detta krav rent praktiskt går att leva upp till vid planeringen av bostadskvarter och om det skapar en balans mellan olika typer av ekosystemtjänster. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma respondenter: en ekolog, en konsult, en planarkitekt och tre förvaltare, vilka valdes ut genom ett subjektivt urval. Resultatet visar att vissa grönstrukturer, som träd och ängsytor, bedöms som särskilt fördelaktiga ur flera perspektiv. Samtidigt visar studien att ett GYF-krav fungerar som ett riktvärde vid planeringen men inte automatiskt leder till en balanserad eller strategisk fördelning av ekosystemtjänster. Slutsatsen är att lokal kontext, rätt typ av lösning och ett helhetsperspektiv kring multifunktionalitet är avgörande för en framgångsrik implementering av naturbaserade lösningar i stadsutveckling.

Incitament och attityder: vad krävs för att markägare ska satsa ytterligare på våtmarker?

• Deltagare: David Tidefors och Eric Åkesson.
  
• Samarbetspartner: Ljungby kommun.

Sverige står inför stora utmaningar med klimatförändringar som medför extrema väderförhållanden, att uppnå målen i agenda 2030 och att uppfylla kraven från naturrestaureringsförordningen. En bra naturbaserad lösning som kontribuerar till att hantera effekter av klimatförändringar, bidrar till 9 av 16 miljömål och står för en betydande del målen i naturrestaureringsförordningen, är våtmarker. Det storskaliga behovet av fler våtmarker medför en möjlig svårighet mellan myndighet och markägare. Ett problem är att få markägare att bli intresserade av att restaurera och anlägga våtmarker. Det finns stora kunskapsluckor hos markägare om våtmarker och relaterade bidrag. Studien undersöker hur kommunikation och informationsförmedling påverkar markägares synsätt på restaurering och anläggning av våtmarker, samt vilka incitament som kan öka markägares drivkraft för våtmarksåtgärder. Studien baseras på en mixad metod av två enkätundersökningar (före intervention och efter intervention) och en intervjustudie. Resultaten visar att kommunikation och informationsförmedling ökar markägarens positiva attityd för kunskap om restaurering och anläggning av våtmarker. Det mest framträdande incitamentet bland deltagarna var stöd med byråkratin för våtmarksåtgärder då det ansågs vara en stor problematik. Sammanlagt visar studien att relevant informationsförmedling och individuellt anpassad kommunikation har potential till att öka villigheten hos markägarna till att restaurera och anlägga våtmarker på sin mark.

Klimatbokslut som ett verktyg för att nå en cirkulär ekonomi inom sjukvården – studie av sex svenska regioner

• Deltagare: Estelle Csepela och Leva Ekenberg.
  

Det senaste decenniet har varit det varmast uppmätta under vår tid, med år 2024 som det högst uppmätta hittills. Den huvudsakliga orsaken till detta är våra stora koldioxidutsläpp. Med hela värdekedjan inkluderad står sjukvården globalt sett för 4,6 procent av det totala nettoutsläppet av växthusgaser. Cirkulära insatser kan användas som metod för att minska dessa utsläpp. Cirkulär ekonomi har inte som huvudfokus att minimera koldioxidutsläpp men bidrar till detta genom exempelvis minskad resursförbrukning, minskat avfall samt ökad återanvändning och återvinning.

Syftet med vår studie är att undersöka om klimatbokslut kan stärka och komplettera det cirkulära arbetet inom svensk sjukvård.

Genom analys av sex regioners klimatbokslut har studien identifierat om det är om möjligt att använda sig av klimatboksluten som ett verktyg för att stärka den cirkulära ekonomin inom svensk sjukvård. Genom att identifiera områden med höga CO2 utsläpp kan man utläsa vart dessa cirkulära insatser är mest nödvändiga.

Resultatet visar att klimatbokslut kan användas som ett vägledande verktyg för att implementera cirkulära insatser men det krävs tydligare krav och riktlinjer gällande redovisning.

Naturbaserade lösningars roll i Halmstad kommuns klimatanpassningsarbete

• Deltagare: Filip Barzngi och Adam Lindström.
  

Det här är en kvalitativ intervjustudie som undersöker om naturbaserade lösningar kan utgöra en större andel i Halmstad kommuns framtida klimatanpassning för att möta utmaningarna som den befarade ökningen i nederbörd förväntas innebära för kommunen. Genom semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner i olika kommuner, iinklusive Halmstad, redogör studien för deras erfarenheter av arbetet med denna form av klimatanpassningsåtgärder och de möjligheter och utmaningar som är kopplade till implementeringen av dessa. Med utgångspunkt i detta resultat och kommunens lokala förutsättningar, presenteras slutligen förslag på åtgärder som kan bidra till att naturbaserade lösningar spelar en större roll i kommunens framtida klimatanpassningsstrategi.

PFAS – ett hot mot dricksvattnet

• Deltagare: Wilma Forsberg och Matilda Viström.
  
• Samarbetspartner: Sydvatten och Forskningsstation Bolmen.

Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en grupp organiska kemikalier som med sina starka bindningar är mycket svårnedbrytbara. På grund av detta är PFAS ett globalt problem som förorenar vårt dricksvatten och som bland annat används i brandskum. Sjön Bolmen är en dricksvattentäkt i Småland som förser flera kommuner i Skåne med vatten. Då misstankar finns om högre PFAS-koncentrationer i södra området av Bolmen, på grund av tidigare användning av brandskum vid ett nedlagt flygfält, undersöker den här studien om PFAS-koncentrationerna i och runt om Bolmen överstiger de nya gränsvärdena från Livsmedelsverket samt kopplingen till punktkällan. De nya gränsvärdena för PFAS4 (4 ng/l) och PFAS21 (100 ng/l) börjar gälla från den 1 januari 2026. Resultatet visade på högre PFAS-koncentrationer i södra Bolmen, särskilt vid de provtagningsplatserna närmast flygfältet. Gränsvärdet för PFAS4 överstegs på ett flertal platser, medan PFAS21 endast överskreds vid en plats. Vid de platser med hög PFAS-koncentration dominerandes en stor andel av koncentrationen av ämnen som bär koppling till brandskum B, som användes på flygfältet. Ytterligare och kontinuerlig miljöövervakning samt vidare forskning av PFAS-koncentrationerna i och runt Bolmen är avgörande för att säkerställa en trygg och hållbar dricksvattenproduktion.

PFAS i skumbrandsläckare: mot en mer hållbar hantering

• Deltagare: Lucian Colata och Lova Hidgård.
  
• Samarbetspartner: Helios Innovations och Eurofins.

Skumbrandsläckare innehåller PFAS, ämnen med stor miljöpåverkan på grund av sin långlivade natur. Trots tömning av skumvätska kvarstår PFAS-rester, vilket innebär en potentiell risk vid transport och återvinning. Denna studie undersöker en enkel sköljningsmetod med syftet att minska dessa resthalter. Resultaten visar en tydlig minskning av PFAS-nivåerna efter upprepade sköljningar, vilket tyder på att metoden kan vara ett både praktiskt och kostnadseffektivt sätt att minska miljörisker. Dock pekar fynden även på att material i släckarna kan fortsätta att avge PFAS över tid, vilket påverkar metodens långsiktiga effektivitet. Fortsatt forskning rekommenderas för att vidareutveckla metoden och utvärdera dess tillämpning i större skala.

Små och medelstora företags omställning till CSRD: en studie om hur företagen påverkas av omnibusförordningen

• Deltagare: Antigona Sulejmani och Gabriel Berta.
  

Omnibusförordningen från EU-komissionen handlar om att skjuta upp kraven i två år för CSRD-direktivet till små och medelstora företag (SME). Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur små och medelstora företag förhåller sig till kravet för hållbarhetsrapportering enligt CSRD, med fokus på Omnibusförodningen som trädde i kraft den 3 april 2025. Detta utförs genom en dåläges- och nulägesanalys med målet att fördjupa förståelsen för företagens förberedelser, anpassning och agerande i dagsläget till uppskjutningen.

Vägledande verktyg för hållbar upphandling av AI-system i små- och medelstora företag – med stöd från Agenda 2030:s hållbarhetsmål

• Deltagare: Sara Hamerslag och Rebecca Mrnjavac.

Den snabba utvecklingen och implementeringen av artificiell intelligens (AI) skapar nya möjligheter för effektivisering och innovation, men medför samtidigt betydande ekologiska och sociala utmaningar. Små och medelstora företag (SMF) står inför särskilda hinder i sina försök att upphandla och tillämpa AI-system på ett hållbart sätt. Detta arbete syftar till att undersöka hur SMF kan integrera ekologiska och sociala hållbarhetsaspekter vid upphandling av AI-system – i linje med Agenda 2030 och framtida direktiv såsom CSRD. Resultatet visar att det finns ett generellt kunskapsunderskott kring AI-systemens miljöpåverkan och resursanvändning. Dock finns en låg kunskap kopplat till sociala konsekvenser – särskilt relaterat till arbetsvillkor och transparens i leverantörskedjor. Dessutom framkommer att AI i regel inte hanteras som en separat upphandlingskategori utan integreras i bredare IT-upphandlingar, vilket försvårar möjligheten att ställa riktade hållbarhetskrav. Utifrån resultatet identifieras ett behov av stöd, tydliga och vägledande verktyg som kan stödja SMF i att formulera hållbarhetskriterier, krav på transparens och genomförande av uppföljning i upphandlingsprocessen. Studien föreslår indikatorer och strukturella principer som grund för framtida utveckling av sådana verktyg, med målet att underlätta en hållbar, rättvis och regleringsförenlig användning av AI-teknologi i SMF.