Professorsporträtt: Vägen mot en bättre värld – en lösning i taget
Henrik Barth är lösningsorienterad – så till den grad att han har vigt hela sin forskarkarriär åt att söka svar på de stora samhällsfrågorna. Som ny professor i innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, med ett hjärta som bultar lite extra för eldsjälar, integration och omställningen till ett hållbart samhälle, drivs han av viljan att skapa verklig förändring.
”Komplexa lösningar kan vi alltid ta fram, men enkla och hållbara lösningar är svårare och ställer höga krav på kreativitet, innovation och samverkan.”
Henrik Barth, professor i innovationsvetenskap

Bild: AI-genererad av Högskolan i Halmstad
För Henrik Barth var det inte självklart att bli forskare. Tanken var först att börja jobba inom näringslivet, men i slutet av masterutbildningen i innovationsledning började något att skifta. Han fick upp ögonen för gränssnittet mellan akademi och näringsliv.
– När jag förstod hur stor utvecklingspotential som fanns i samarbetet mellan akademi och företag insåg jag att jag kunde göra störst nytta genom forskning. Jag ville påverka på riktigt och hjälpa företag att bli mer innovativa, säger Henrik Barth.
20 år av innovation
I över 20 år har Henrik Barth forskat om innovativa processer med fokus på samhällsutmaningar som hållbarhet, digitalisering och inkludering.
– Jag jobbar med att hitta smarta och hållbara lösningar på samhällsproblem. Målet är att göra världen lite bättre, en lösning i taget.

Henrik Barth, professor i innovationsvetenskap.
En central del av Henrik Barths forskning handlar om att skapa arenor där företag, akademi och samhälle möts för att gemensamt hitta praktiska lösningar på verkliga problem. Ett tydligt exempel är Fab Lab i Halmstad som han var med och grundade för snart tio år sedan.
– Vi startade Fab Lab för att kunna utveckla innovativa lösningar direkt i samverkan med företag och samhälle. Ett av våra första projekt var 3DLife, där vi med hjälp av 3D-teknik tog fram individanpassade hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Det är fantastiskt att se hur ett projekt kan göra så stor skillnad för människor.
I dag har Fab Lab vuxit till att bli en motor för forskningsprojekt med fokus på hållbara och digitala tillverkningsmetoder. Henrik Barths nästa stora mål är att etablera en halländsk materialakademi.
– Materialakademin är en möjlighet att konkret stödja regionens företag i omställningen till cirkulära och hållbara affärsmodeller. Vi behöver dessa praktiska arenor för att påskynda förändring och hjälpa företag att bli mer hållbara.
Volontärarbete tände en gnista
Parallellt med sin forskning har Henrik Barth ett stort samhällsengagemang. Under flyktingkrisen 2015 började han arbeta som volontär.
– Jag blev nog volontär mest för att jag var frustrerad över att vi inte kunde ta hand om flyktingarna som kom till Sverige. Skulle motsvarande kris ske i Sverige i dag skulle civilsamhället behöva ta ett större ansvar för att det ska fungera. Det har varit en viktig lärdom för mig.
Erfarenheterna från volontärarbetet blev startskottet för flera forskningsprojekt där integration, entreprenörskap och innovation står i centrum.
– Jag har träffat många likasinnade med tydligt driv att hjälpa till. I ett av mina första integrationsprojekt blev det väldigt tydligt hur viktigt det är, säger Henrik Barth och fortsätter:
– Jag minns att jag hade förberett en presentation av stödinsatser som fanns tillgängliga för företagare för att anställa nyanlända. När vi träffade lantbrukarna möttes vi av tystnad – det visade det sig att de inte alls var intresserade av stödinsatserna. Till slut sa en lantbrukare: ”Henrik, vi är här för att hjälpa till, vad kan vi göra?”. Det var bara att slänga den ekonomiska presentationen och börja matcha nyanlända direkt.
Det som började som möten med eldsjälar har vuxit till internationella samarbetsprojekt med syftet att ge nyanlända de verktyg som de behöver för att förverkliga sina mål – oavsett om det handlar om att starta företag eller skapa trygghet i vardagen.

Examinationen av 40 deltagare på kursen i entreprenörskap och ekonomi inom integrationsprojektet PLOUTOS firades med tårta. På bilden syns Mohamed Barhamje, Ghazal Zalkat och Henrik Barth.
Erfarenheterna från dessa projekt har Henrik Barth tagit med sig in i arbetet med ukrainska flyktingar och i konkreta insatser i Ukraina, där lokala lösningar utvecklas under svåra förhållanden. Ett av projekten, CRAFT, fokuserar bland annat på att stödja ukrainska lantbrukare i skuggan av kriget.
– Vi utvecklar lösningar som hjälper lantbrukare att hantera vardagen under krigets svåra förhållanden. Det är ett exempel på hur lokal kunskap och forskning kan få global betydelse, och samtidigt ge viktiga lärdomar för Sveriges egen beredskap.
Innovation som gör skillnad
Att vara professor handlar inte enbart om forskning för Henrik Barth, utan också om att omsätta kunskap i handling. Att skapa innovativa arenor, där teori möter praktik, är en nyckel till förändring. Genom att stödja och stimulera sådana mötesplatser vill han bidra till lösningar som inte bara stannar på papperet utan också får verklig effekt i företag, organisationer och i samhället i stort.
För Henrik Barth är det viktigt att dela med sig av sin kunskap och stödja nästa generations forskare. Han ser undervisning och mentorskap som en självklar del av rollen som professor.
– Det handlar om att skapa innovativa miljöer där forskning möter verkligheten, och också om att uppmuntra och vägleda studenter och yngre forskare.
När Henrik Barth blickar framåt ser han stora möjligheter att driva verklig förändring. Han tror på kraften i människors engagemang och på att de bästa lösningarna ofta är de enklaste.
– Komplexa lösningar kan vi alltid ta fram, men enkla och hållbara lösningar är svårare och ställer höga krav på kreativitet, innovation och samverkan. Det är vad som gör det här arbetet så meningsfullt – att tillsammans med andra hitta vägar framåt som verkligen fungerar, både lokalt och globalt.
Text: Lovisa Essunger
Bild: Dan Bergmark, PLOUTOS Project
Om Henrik Barth
Henrik Barth gjorde sin grundutbildning i innovationsteknik vid Mälardalens högskola och Blekinge tekniska högskola, och tog därefter en masterexamen i innovationsledning vid Högskolan i Halmstad. Efter examen började han arbeta i ett forskningsprojekt, Innonet, tillsammans med kolleger vid dåvarande Centrum för Arbetslivsutveckling (CAU) – ett arbete som lade grunden för hans forskningsintresse kring innovativa lösningar i nära samverkan med företag.
Under sin doktorandtid tillbringade Henrik Barth ett år vid University of Limerick i Irland, där han studerade tillväxtföretag och jämförde organisatoriska utmaningar i svenska och irländska företag. År 2004 disputerade han vid Luleå tekniska universitet på avhandlingen Barriers to Growth and Development in Small Firms.
Efter disputationen återvände Henrik Barth till Högskolan i Halmstad, där han under flera år hade ledande befattningar, bland annat som avdelningschef och akademichef. År 2016 tillbringade han en forskningsperiod vid Queensland University of Technology i Australien, vilket han kombinerade med volontärarbete på lantbruk i Nya Zeeland tillsammans med sin familj.
År 2019 blev Henrik Barth docent vid Högskolan i Halmstad, och 2025 utsågs han till professor i innovationsvetenskap.