Högskolan och idrottsrörelsen bygger ett unikt forskningsregister tillsammans
Högskolan i Halmstad och tre stora idrottsförbund fördjupar sitt samarbete för att ta reda på vilka effekter organiserad idrott har för barn och unga. I projektet Idrott för livet bygger organisationerna tillsammans upp ett register som omfattar över en miljon deltagare.
”Genom att arbeta tillsammans med dem i verksamheterna och som faktiskt kan göra skillnad, blir det ett gemensamt och meningsfullt arbete.”
Andreas Ivarsson, professor och projektledare för Idrott för livet
Att organiserad idrott är bra för barn och unga har länge setts som en självklarhet. Samtidigt har det funnits begränsad forskning som tydligt visar vilka effekter idrotten faktiskt ger. Tidigare studier har ofta byggt på underlag från mindre grupper, med som flest några 10 000 deltagare.
Nu tar Högskolan i Halmstad, Riksidrottsförbundet, Svenska fotbollsförbundet samt Svenska ishockeyförbundet ett gemensamt grepp. Genom att koppla samman Riksidrottsförbundets LOK-stödregister – det statliga bidragssystem som föreningar får baserat på antal aktiva barn och ungdomar – med andra nationella register skapas en forskningsresurs i en helt annan omfattning.
– Vi är intresserade av att se om deltagande i organiserad idrott ger positiva effekter. Lika viktigt är hur vi gör det här – att vi utvecklar kunskapen tillsammans med idrottsrörelsen, säger Andreas Ivarsson, professor i psykologi och projektledare för projektet Idrott för livet.
Skapar koppling mellan forskning och idrottens praktik
Samarbetet mellan Högskolan och idrottsförbunden är en förutsättning för projektet. Förbunden bidrar inte bara med data, utan också med verksamhetsnära kunskap och perspektiv. De är med och formulerar frågorna som studien ska besvara och diskuterar hur kunskapen kan komma till nytta i praktiken.
– Genom att arbeta tillsammans med dem i verksamheterna och som faktiskt kan göra skillnad, blir det ett gemensamt och meningsfullt arbete, säger Andreas Ivarsson.
För idrottsförbunden innebär samarbetet en möjlighet att stärka det långsiktiga utvecklingsarbetet.
– För oss är samarbetet med Högskolan i Halmstad mycket värdefullt och skapar en viktig koppling mellan forskning och idrottens praktik. Vår förhoppning är att den kunskap som växer fram ska vara konkret och användbar, både på strukturell nivå och i våra föreningar, säger John Lind, ansvarig för utbildning och forskning på Svenska ishockeyförbundet.
Genom att koppla LOK-stödregistret till exempelvis patientregister kan forskarna undersöka både hälsoeffekter och samhällskostnader. Det öppnar för nya möjligheter att förstå idrottens betydelse i ett bredare samhällsperspektiv.
Femton år av samarbete
Samarbetet mellan Högskolan och idrottsrörelsen har vuxit fram under 10–15 år, inte minst genom Högskolans roll som Riksidrottsuniversitet.
– Idrottsrörelsen är en naturlig partner för oss. Vi har haft utbildningar tillsammans med Svenska fotbollsförbundet, samverkat med Svenska ishockeyförbundet i olika projekt och haft en långvarig dialog med Riksidrottsförbundet, berättar Andreas Ivarsson.
Projektet Idrott för livet är ett av flera forskningsprojekt som bedrivs i nära samverkan mellan Högskolan och idrottsförbunden.
Text: Anna-Frida Agardson
Bild: iStock
Om Idrott för livet
Registret omfattar barn och ungdomar i åldern 7–18 år som har varit folkbokförda i Sverige mellan åren 2022 och 2024. Forskarna kommer systematiskt att undersöka hur deltagande i barn- och ungdomsidrott påverkar hälsa, utbildning och möjligheter att etablera sig i samhället. Projektet pågår till 2030.
