En fjärdedel av riskerna i lantbruksarbete är psykosociala – men forskning saknas

Statistik visar att det är många som skadar sig inom lantbruk. Enligt FN:s fackorgan Internationella arbetsorganisationen (ILO) är det minst 170 000 lantbruksarbetare som dör i arbetsrelaterade olyckor varje år runt om i världen. Internationellt sett är lantbruk världens farligaste bransch, och i Sverige är bara transport- och byggbranscherna farligare. Samtidigt finns det ett behov av ett generationsskifte inom lantbruket.

– Sverige behöver fler unga personer som vill driva gårdar och arbeta inom lantbruk. Men det är få personer som vill jobba i en bransch där du riskerar att bli av med dina fingrar eller få en spark i ryggen så att du blir förlamad. En säker arbetsmiljö både fysiskt och psykosocialt är grundläggande, både för att människor ska må bra och vara trygga på sin arbetsplats, och för att Sverige ska kunna kompetensförsörja lantbruk, berättar Christa Amnell, forskarstuderande vid Högskolan i Halmstad.

Att se till att det finns personal med rätt kompetens på gårdarna runt om i landet är nödvändigt för att det ska finnas svenskproducerade livsmedel i butikerna.

– Det är väldigt relevant, inte minst i beredskapstider. För vår livsmedelsförsörjnings skull behöver vi ha människor som kan och vill jobba i lantbruk, fortsätter Christa Amnell.

Saknas forskning om riskerna i svenskt lantbruk

Som en del i projektet SAFE – säkra och hållbara processer i svenskt lantbruk har Christa Amnell, tillsammans med de andra forskarna i projektet, undersökt hur tidigare forskning kring säkerhet i lantbruk ser ut. Hon berättar att det är ont om forskning kring nordiska och svenska förhållanden, och att mycket av forskningen från andra delar av världen belyser problematik som inte förekommer i Sverige. Forskning i USA rör exempelvis migrantarbetare och de villkor som de arbetar under. I Asien handlar forskningen ofta om arbetsmiljön på risfält och bristen på säkerhetsutrustning.

– Det behövs forskning som belyser den problematik som finns här i Norden och i Sverige. Den begränsade forskning som finns har mycket fokus på den fysiska arbetsmiljön, såsom maskiner och byggnader. Men vi ser att det saknas forskning kring ledarskap, regelverk, jämställdhet och andra frågor som berör den psykosociala arbetsmiljön, säger Christa Amnell.

En fjärdedel av riskerna psykosocial

En annan del i projektet har varit så kallad skuggning. I projektet är det inte forskarna själva som har skuggat lantbruksentreprenörerna. I stället har de, baserat på tidigare skuggningar som de själva har utfört i andra industrier, utbildat fyra lantbruksrådgivare i skuggningsteknik. Det har gjort det möjligt att skugga fler lantbruksarbetare under fler dagar. Totalt har rådgivarna skuggat tolv lantbruksentreprenörer under två heldagar.

Resultaten visar att några av de vanligast förekommande riskerna är att skada sig vid arbete med djur, och med uppgifter där man riskerar att falla, komma i kläm eller skära sig. Det förekommer även farligt arbete i samband med tunga lyft, höga ljud och hantering av fordon och kemikalier.

Inga av dessa kategorier utgör dock den allra största risken – en fjärdedel av riskerna i arbetet utgörs nämligen av psykosociala aspekter, exempelvis stress och långa arbetsdagar.

”Det har ju alltid gått bra innan”

– Studien visar en tydlig normalisering av risktagande beteende i lantbruk. Det ses som normalt att det är en farlig bransch och det är också vanligt att man ignorerar riskerna av olika anledningar, säger Pia Ulvenblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Halmstad, och projektledare för SAFE-projektet.

Skuggningen har följts upp av en pågående intervjustudie med lantbrukarna.

– Även om de vet att lantbruk är farligt tänker de att deras gård är säker – ”det har ju alltid gått bra innan, det händer inte mig”. Men när jag frågar om de kan berätta om någon incident eller tillbud svarar de nästan genomgående: ”Ja, jag vet inte, eller jo, men det skulle nog ha varit i går, då”, berättar Christa Amnell.

Skillnad i arbetsmiljö mellan familjegårdar och gårdar med större produktion

En stor förändring som har skett inom lantbruk under de senaste decennierna är att det har blivit allt svårare att försörja sig på mindre gårdar.

– På 1970-talet kunde man kanske ha 50 mjölkkor och leva ett gott liv, men i dag måste man snarare ha 500 för att det ska löna sig. Det leder till stora organisationsförändringar och förändrade krav på att vara en bra ledare för anställda, säger Pia Ulvenblad.

Organisationsförändringarna får konsekvenser för arbetsmiljön. I den pågående intervjustudien varierar antalet anställda från 1 till 160 personer. Christa Amnell ser stora skillnader när det gäller synen på risker i arbetet mellan mindre familjegårdar och gårdar med större produktion.

– Så länge man är ensam och enbart har sina familjemedlemmar som arbetar är det en sak, men så fort man blir arbetsgivare och har anställda händer det någonting. Det är andra regelverk som gäller, och då blir arbetsmiljön mer reglerad, säger Christa Amnell.

Behov av praktiska interventioner och mer forskning

SAFE-projektet, som är finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning, har lett fram till en förtydligad och fördjupad bild av vilka risker som finns i det dagliga arbetet i lantbruk. Framöver behövs praktiska interventioner i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, bättre kommunikation, och fler observationer av ledare inom lantbruk för att få en djupare förståelse för ledarskap i praktiken.

– Lantbruksentreprenörerna som har deltagit uttrycker att de har lärt sig väldigt mycket genom studien och att de har fått en ny förståelse för vad som sker i det vardagliga arbetet. De själva har inte alltid tidigare uppmärksammat normaliseringen av de riskfyllda arbetsmomenten, men efter att ha blivit skuggade under två heldagar framträder olika små riskmoment på nya sätt, säger Pia Ulvenblad.

Projektet avslutas i juni. Innan dess ska intervjustudien med både rådgivare och lantbruksarbetare avslutas, och en enkät skickas ut. Resultaten kommer att sammanställas i ett informationshäfte med praktiska råd som ska spridas till lantbruksarbetare och andra som är verksamma inom branschen.

Text: Emma Swahn

Bild: Dan Bergmark (porträtt), iStock