350 000 kronor till studenter för samhällsnyttiga examensarbeten

På grund av rådande pandemi kunde den traditionella stipendiehögtiden inte genomföras på plats. I stället har Sparbanksstiftelsen Kronan producerat filmer som både tillkännager pristagarna och berättar om stiftelsens arbete. Därtill har stipendiaterna fått choklad, blommor och prischeckar skickade till sig med bud. I år fyller dessutom sparbanksidén 200 år vilket firas med ett extra jubileumsstipendium på 100 000 kronor, fördelat på ett stipendium à 75 000 kronor och ett extra stipendium à 25 000 kronor.

– Det är med stor glädje som Sparbanksstiftelsen Kronan premierar duktiga studenter för väl genomförda examensarbeten. Sparbanksstiftelsen Kronan vill rikta ett stort tack till framgångsrika studenter, engagerade handledare och representanter på lärosätena, samt till företag som har medverkat till dessa arbeten, säger Sparbanksstiftelsen Kronans vd, Lars Ekman, i filmen som presenterar Högskolan i Halmstads stipendiater.

Rekordmånga ansökningar

Under många år har Sparbanksstiftelsen Kronan haft ett nära samarbete med de tre lärosätena Högskolan i Halmstad, Linnéuniversitetet och Blekinge Tekniska Högskola och varje höst delat ut stipendier till studenter för framstående examensarbeten. Antalet ansökningar har dock aldrig tidigare varit så stort som i år. Hela 314 stycken, varav 111 från Högskolan i Halmstad.

– Det är fantastiskt, ett sant nöje att se vilka fantastiska arbeten våra studenter gör. Det ger hopp inför framtiden. De här studenterna ska ut och jobba i samhället och med den uppfinningsrikedom och kreativitet som de visar bådar det gott, säger Stephen Hwang, rektor vid Högskolan i Halmstad.

Till nytta för välfärd och hälsovård

Grundläggande kriterier för att söka ett stipendium hos Sparbanksstiftelsen Kronan är examensarbetets akademiska nivå samt originalitet i idén eller arbetet. De arbeten som nomineras till stiftelsens jury ska visa prov på hög kreativitet, ny teknik, praktisk relevans, teknisk nytta, affärspotential, nyföretagande eller stor samhällsnytta inom välfärd, hälsovård eller offentlig sektor.

För Högskolan i Halmstad är det extra roligt i år eftersom program vid Högskolans alla fyra akademier är representerade bland de premierade examensarbetena.

– Jag vill tacka Sparbanksstiftelsen. De här stipendierna betyder otroligt mycket för Högskolan och våra studenter. Att deras arbeten uppmärksammas och möjligheten att bli belönad är en morot för att prestera bra. Det är också mycket lärorikt för studenterna att delta i en sådan här process. Det ger råg i ryggen och självförtroende att ta för sig vidare i livet, säger Stephen Hwang.

Text: Lena Lundén

2020 års stipendiater vid Högskolan i Halmstad

Jubileumsstipendium à 75 000 kronor

”Cytocircle: Morgondagens bröstbiopsiprodukt” av Max Lippig-Singewald och Fredrik Sandberg, Utvecklingsingenjörsprogrammet

Cytocircle är nästa generations bröstbiopsimaskin som kommer att stabilisera och positionera ut bröstbiopsinålen under ett vävnadsprov. Den optimala vinkeln hittas då provtagningen kan utföras 360 grader runt bröstet. Samtidigt kan den ge en infallsvinkel för biopsinålen, vilket inte finns i dagens bröstbiopsimaskin.

”En internt segregerad skola – En kvalitativ studie utifrån elevernas egna upplevelser på Klaraskolan i Halmstad” av Bertil Andersson och Jesper Svedlind, programmet Samhällsförändring och social hållbarhet

Kan en skola fungera som en arena för integration mellan olika elevgrupper? Vilken uppfattning har eleverna själva om den sociala miljön på skolan? Begreppet skolsegregation har länge kännetecknas av att skolan är verksam i ett segregerat område. I detta examensarbete studerades en skola som inte verkar i ett segregerat område. Däremot har skolan sitt upptagningsområde från två olika skolor, varav den ena verkar i ett område som är klassat som utsatt, medan den andra elevgruppen kommer från ett område med bättre socioekonomiska förutsättningar. Studiens resultat visar att det finns stora skillnader mellan de två elevgruppernas uppfattningar av skolan. Studien har bidragit till att skapa ny kunskap om hur segregation kan manifesteras på en heterogen skola genom ett nytt perspektiv.

”D4Active – Helhetssystem för diabetesvård” av Anna Fransson och Andrea Stare, Utvecklingsingenjörsprogrammet

– Stipendiet visar att jag tänkte rätt och det ger stor ”boost” till självförtroendet. Jag skrev om något lite udda som andra inte hade skrivit om tidigare – ljudböcker i undervisning. Stipendiet visar att fler håller med mig om att det är en bra idé. Det känns bra, säger Kim Andrén, som hyllar sin handledare Stuart Foster:

– Han är en av de mest fantastiska lärare som jag har träffat i mitt liv! Han stöttade mig hela vägen.

”Robotics Process Automation inom ekonomifunktionen – en studie om hur RPA kan implementeras med hjälp av ett agilt arbetssätt” av Moa Lennartsson och Vendela Scholtz, Civilekonomprogrammet

Studien grundar sig i två fundament – Robotic Process Automation (RPA) & Agilt arbetssätt. RPA handlar om att automatisera repetitiva och regelstyrda arbetsflöden. Agilt arbetssätt används vanligtvis inom programvaruutveckling och handlar om att arbeta i sprintar, att ständigt leverera och att tillåtas utvecklas av erhållen feedback.

”NC-score: En utveckling av stock selection for the defensive investor på den svenska aktiemarknaden” av Carl Hjelmqvist och Nils Andersson, Ekonomprogrammet

NC-Score är en egenutvecklad investeringsstrategi som har tagit inspiration från ”The Intelligent Investor” av Benjamin Graham, vars filosofi anses ligga till grund för begreppet värdeinvesteringar. Syftet med arbetet är att beskriva bolagens värdering, lönsamhet, tillväxt, kassaflöden samt kapitalstruktur.

”Att se barnet: Ögonsjuksköterskans upplevelse av att bemöta och vårda barn vid en ögonakutmottagning” av Lisa Nilsson och Åsa Tabuteau, Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning ögonsjukvård – oftalmologisk omvårdnad

Ögonsjuksköterskan möter såväl vuxna som barn inom ögonsjukvården, dock saknas studier som behandlar ögonsjuksköterskans erfarenhet av att vårda barn. Studien visar på att det finns behov av att utarbeta evidensbaserade riktlinjer, till exempel när det gäller val av syntavla till barn, smärtlindring samt bildstöd på ögonakutmottagningarna, för att på så sätt öka patientsäkerheten och barns möjlighet till delaktighet i vården