Ny smart metod för att sticka rätt direkt vid blodprovtagning

Utvecklingsingenjörsstudenterna Frida Svensson och Lisa Eliasson har tagit fram en produkt som de kallar för Blood simpling. Det är ett hjälpmedel som ger bättre förutsättningar för att den venösa blodprovtagningen ska lyckas på första försöket. Produkten gör venerna i patientens arm tydligare och enklare att sticka, och det blir därmed enklare för sjukvårdspersonalen att lyckas med provtagningen. Examensarbetet blev utsett till bästa examensarbete inom Utvecklingsingenjörsprogrammet och de båda studenterna belönades med ett stipendium på 100 000 kronor från lektor Sten Fåhrés minnesfond.

Hör studenterna berätta om projektet.

En tredjedel misslyckas på första försöket

Blodprovtagning är den vanligaste undersökningsmetoden i sjukvården. Bara i Halland tas fler än tusen venösa blodprov varje dag. Men trots att provtagning är så vanligt kan det vara komplicerat. Faktum är att en tredjedel av alla blodprov misslyckas på första försöket. Även erfaren sjukvårdspersonal kan ha svårt att ta blodprov på svårstuckna patienter, till exempel små barn, äldre eller svårt sjuka patienter. Kärlen kan vara tunna, sköra eller gömda, och personalen kan då behöva sticka om flera gånger för att lyckas med blodprovet. Det leder till onödig smärta för patienten, högre risk för komplikationer, och att provtagningen tar längre tid. Att ta blodprov på en svårstucken patient kan ta trettio minuter, att jämföra med de två till tre minuter som det tar när allt går bra. Ibland går det inte att ta blodprovet alls. Det här skapar också stress och osäkerhet hos personalen.

– Att skapa bättre förutsättningar för att lyckas med att sticka på första försöket gynnar alla inblandade – patienten, sjukvårdspersonalen och vårdenheten. Patienten får en bättre upplevelse och löper lägre risk för komplikationer, sjukvårdspersonalen kan känna sig trygga, bekväma och mindre stressade i sitt arbete, och vårdenheten sparar in värdefull tid och pengar. Dessutom främjas miljön, både genom att färre kanyler behöver slängas i onödan när blodproven lyckas oftare, men också eftersom vår produkt kan ersätta flera andra produkter då den kombinerar flera användbara funktioner, allt i en produkt, säger Lisa Eliasson.

– Problemet vi fokuserar på är att många patienter är svårstuckna, det kan ta flera försök att sticka rätt, vilket är tidskrävande och stressande för personalen. För varje försök ökar också risken för komplikationer, till exempel att man råkar sticka i en artär eller träffa en nerv, säger Frida Svensson.

Frida Svensson och Lisa Eliasson har själva utvecklat produkten. De har haft hjälp av en fokusgrupp och en kompetenspanel bestående av personer som arbetar inom vården.

– Det har varit en otrolig fördel att vi kommit i kontakt med människor som engagerat sig i produkten. Det har hjälpt oss få den kunskap vi behövde för att kunna utveckla produkten, säger Lisa Eliasson.

– Vi pratade mycket med patienter och sjukvårdspersonal under hela utvecklingsprocessen. Det var ett stort engagemang, vilket var väldigt roligt, säger Frida Svensson.

Motiverande att utveckla produkter med hög nytta

Att arbeta tillsammans i examensarbetet passade Frida Svensson och Lisa Eliasson. De känner varandra väl och visste att de kompletterar varandra bra. Dessutom har de båda ett intresse för medicinteknik och ville göra något inom området.

– Medicinteknikområdet utvecklas otroligt mycket just nu. Det finns begränsande lagar, regler och etik inom området som är viktiga att ta hänsyn till, men det är också roligt att kunna känna att man gör skillnad för människor och samhället när man utvecklar produkter, säger Lisa Eliasson.

– Ja, man får en helt annan motivation av att utveckla den här typen av produkter – man vill göra en så bra produkt som möjligt, som ska hjälpa så många som möjligt, på ett så bra sätt som möjligt, säger Frida Svensson.

Tekniska utvecklingen en utmaning

De valde att arbeta med ett eget projekt. Ett annat alternativ hade varit att arbeta på uppdrag av ett företag, men de lockades av tanken på att få utveckla något själva. Utmaningen visade sig bli den tekniska utvecklingen av produkten, eftersom de då kom in på områden som de inte jobbat med innan.

– Medicinsk teknik berörs av väldigt mycket lagar, regler och standarder som vi inte hade inblick i sen tidigare. Och så hade vi ju inte heller gjort något så här omfattande projekt innan. Det var utmanande stundtals, och ibland undrade vi vad vi höll på med och var det skulle sluta någonstans, säger Lisa Eliasson.

– Det var roligt att vi valde att jobba utifrån ett problem. Vi hade ingen lösning från början utan fick försöka ta reda på så mycket som möjligt om problemet för att förstå vad det var för produkt som saknades på marknaden, säger Frida Svensson.

Bra stöd från handledaren

De är nöjda med stödet från handledaren.

– Vi hade ett jättebra stöd från vår handledare. Vi fick god hjälp av honom många gånger när vi stod inför ett vägskäl och inte riktigt visste var vi skulle. Han fick även bromsa oss när vi siktade för högt och hjälpa oss att hitta tillbaka till motivationen när vi stötte på motgångar, säger Lisa Eliasson.

– Ja, det var bra att få lite råd om vad som är rimligt att göra inom ett examensarbete. Det är lätt att tro att man hinner med mycket mer än vad man egentligen gör och då kan man behöva råd och vägledning kring hur långt man ska ta projektet, säger Frida Svensson.

De kommer nu att arbeta vidare med sin produkt, men på vilket sätt får framtiden utvisa.

En utbildning – många möjligheter

Nu jobbar de båda inom medicinteknik, Frida Svensson som projektledare på Lindhe Xtend, ett företag som utvecklar proteser, och Lisa Eliasson som medicinteknisk ingenjör på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Jag jobbar med kvalitet och de regulatoriska delarna på företaget och i olika utvecklingsprojekt, säger Frida Svensson.

– Jag jobbar med de allra flesta medicintekniska produkterna som finns på ett sjukhus, både underhåll av de produkter som finns och inköp av nya produkter. Det är viktigt att alla produkter fungerar som de ska för att sjukhuset ska fungera, säger Lisa Eliasson.

De tycker att det är fascinerande att se hur många olika sorters arbeten som klasskompisarna fått efter utbildningen.

– Det är jätteroligt att man kan vara utbildad till samma sak men ändå arbeta med så mycket olika grejer, säger Lisa Eliasson, och Frida Svensson instämmer:

– Ja, det känns som om man kan välja det i utbildningen man tycker är roligt och bygga vidare på. Man får verkligen med sig lite av allt. Man får ingenjörsgrunden men man lär sig också lite om alla de delar som ingår i produktutveckling, från första idén till färdig produkt; design, materialval, marknadsföring och ekonomi – allt är inbakat. Jag är jättenöjd med utbildningen.

Text: Karin Bergstrand
Foto: Dan Bergmark och privat
Film: Privat