Uppföljning av utbildning på forskarnivå
Högskolan i Halmstad genomför årligen en uppföljning av sina utbildningar på forskarnivå för att bidra till kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Uppföljningsarbetet ingår som en integrerad del av Högskolans kvalitetssystem och bygger på kollegial analys, dialog och kontinuitet. Uppföljningen ger en samlad bild av forskarutbildningens kvalitet över tid och utgör ett viktigt underlag för planering och utveckling inom respektive forskarutbildningsämne och samlat på akademierna.
Syftet med uppföljningen
- Skapa en systematisk uppföljning och dokumentation av hur respektive forskarutbildningsämne bedriver sitt kvalitetsarbete.
- Säkerställa att forskarutbildningen håller hög kvalitet och att utbildningen uppfyller de krav som ställs på utbildning på forskarnivå.
- Identifiera utvecklingsområden samt följa upp genomförda förbättringsåtgärder.
- Dokumentera och redovisa identifierade åtgärder från utvärderingar.
- Stärka kollegialt ansvar och aktivt kvalitetsarbete inom forskarutbildningen.
- Stödja långsiktig planering och tydliga prioriteringar för forskarutbildningens utveckling.
Så genomförs uppföljningen
Uppföljningen av forskarutbildningen genomförs varje år och omfattar både skriftlig rapportering och kollegial dialog. Arbetet leds av studierektor i nära samverkan med handledarkollegiet och bygger på en gemensam analys av utbildningens kvalitet och utvecklingsbehov. Doktoranderna ges möjlighet att bidra med synpunkter som tas med i den fortsatta bearbetningen.
Resultaten sammanställs i en rapport i planerings- och uppföljningssystemet Hypergene och diskuteras i akademirådet innan den fastställs. Därefter följs resultaten upp i dialog med Högskolans kvalitetsråd, där gemensamma utvecklingsområden och eventuella åtgärder identifieras. På så sätt skapas ett systematiskt och lärande arbetssätt där både akademierna och högskoleledningen gemensamt driver kvalitetsutvecklingen inom forskarutbildningen.
Kollegial dialog och utveckling
Uppföljningen är ett kollegialt arbete där handledarkollegiet och studierektor tillsammans reflekterar över utbildningens styrkor, utmaningar och utvecklingsbehov. Arbetet utgår från såväl kvalitativa reflektioner som relevanta uppgifter till exempel uppgifter om genomströmning, doktorandernas nöjdhet utifrån exempelvis doktorandbarometern och andra kvalitetsindikatorer. Kollegial dialog och gemensamt ansvar är centrala komponenter i processen och bidrar till långsiktig kvalitet i forskarutbildningen.
Resultaten från uppföljningen följs upp av akademin och återkopplas i dialog med Högskolans ledning. Uppföljningsrapporten utgör därmed en central komponent i kvalitetssystemet och stödjer planering, utveckling och kvalitetssäkring på alla nivåer inom forskarutbildningen.
