Nätverk för forskare inom ekosocialt arbete

Det nationella nätverket för ekosocialt arbete samlar forskare i Sverige som studerar sambanden mellan sociala frågor och människans biofysiska omgivning. Nätverket har etablerats för att stärka kunskapsutvecklingen på området och skapa en gemensam plattform för forskning, teoriutveckling och utbildning.

Nätverket har tre övergripande mål:

• Utveckla det ekosociala perspektivet inom forskning i socialt arbete.
• Identifiera centrala forskningsfrågor och kunskapsbehov kopplade till klimat- och miljöförändringar.
• Bidra till att ekosocial kunskap integreras i socionomutbildningarna och därmed stärka framtidens professioner.

Ett växande forskningsfält

Ekosocialt arbete utgår från att människan är en del av sin biofysiska miljö – inte frikopplad från den. Perspektivet kompletterar den traditionella inriktningen inom socialt arbete, som främst fokuserar på sociala faktorer och den sociala miljön. Ökande globala miljökriser har dock tydliggjort att klimat- och miljöförändringar påverkar redan utsatta grupper.

I dag ställs socialt arbete inför frågor som exempelvis:

• Vilka grupper kommer att drabbas av hårdast av klimat- och miljökriser?
• Hur hanteras dessa kriser inom det sociala arbetet?
• Hur kan människor mobiliseras för att möta dessa problem?
• Hur kan välfärdstaten överleva om klimatförändringarna kommer att ha stor påverkan på den nationella och globala ekonomin, och hur påverkas i så fall de allra fattigaste i denna nya ekonomi?
• Har vi att förvänta oss stora globala flyktingströmmar orsakade av klimat- och miljökriser?

Det ekosociala området samlar flera forskningsperspektiv som på olika sätt förenar sociala frågor med miljö och klimat. Forskningen handlar bland annat om hur samhällsarbete kan motverka miljöorättvisor, hur klimatkriser och miljörelaterad migration påverkar människor, och hur socialpolitik kan utvecklas i ett samhälle som behöver ta större klimat- och miljöhänsyn. Här ingår också studier om natur- och djurunderstödda insatser, där till exempel odling och naturupplevelser används för att stärka psykisk hälsa. Tillsammans bidrar dessa inriktningar till att förstå hur socialt arbete kan möta samtidens klimat- och miljöutmaningar.

Vetenskaplig relevans

Klimatförändringar, naturkatastrofer och ökande miljörelaterad ojämlikhet gör det ekosociala perspektivet alltmer centralt inom socialt arbete. Perspektivet bygger vidare på forskning inom bland annat humanekologi, kulturgeografi, miljösociologi, miljörättvisa och urbana studier. Det finns idag flera svenska forskare inom socialt arbete som närmar sig området från olika håll utifrån begrepp som hållbar välfärd, social hållbarhet och samhällsarbete. Detta motiverar att samla dessa perspektiv, formulera gemensamma forskningsfrågor och skapa en mer sammanhållen teoretiskt utvecklad kunskapsbas. Att integrera det ekosociala perspektivet i socionomutbildningen är inte bara ett steg mot akademisk fördjupning, utan också en nödvändighet för att möta de komplexa samhällsutmaningar som framtidens socialarbetare står inför.