Medier, demokrati och samhälle, 7,5 hp
Media, Democracy and Society, 7.5 credits
Kurskod: MK2024
Akademin för hälsa och välfärd
Nivå: Grundnivå
Välj kursplan
Fastställd av: Forsknings- och utbildningsnämnden, 2025-02-28 och gäller studenter antagna höstterminen 2026.
Huvudområde med fördjupning
Medie- och kommunikationsvetenskap, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav. (G1N)
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Engelska 6, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Eller: Engelska nivå 2, Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a1+1a2.
Kursens inplacering i utbildningssystemet
Kursen ingår i programmet Medier och kommunikation i teori och praktik 180 hp samt ges även som fristående kurs.
Mål
Kursens mål är att studenten ska tillägna sig grundläggande kunskaper om mediernas och journalistikens historiska utveckling, samhällsfunktioner och betydelse för demokratin, liksom om forskningstraditioner på detta område. Målet är vidare att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper om lagstiftning och etiska ramverk som omgärdar medierna i samhället, samt om mediernas betydelse i förhållande till jämlikhet, jämställdhet och mångfald. Målet är också att studenten ska utveckla en grundläggande förståelse kring mediernas roll och utveckling på lokal, nationell och global nivå ur ett demokrati- och maktperspektiv.
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- beskriva mediernas historia och redogöra för strukturella utvecklingstendenser på medieområdet
- redogöra för grundläggande regler för styrning och kontroll av medier
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- diskutera mediernas och journalistikens produktion, utbud och mottagande i en lokal, nationell och global samhällelig kontext
- gestalta perspektiv på en aktuell medierelaterad makt och demokratifråga genom en egen medieproduktion
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- kritiskt reflektera och diskutera kring mediernas betydelse i förhållande till frågor rörande jämlikhet, jämställdhet och mångfald
- reflektera över frågor i den aktuella forskningen och samhällsdebatten för diskussion av skilda synsätt på mediers reglering och organisation.
Innehåll
Kursen behandlar mediernas och journalistikens historiska utveckling, samhällsfunktioner och demokratiska betydelse på lokal, nationell och global nivå. Olika teorier och perspektiv presenteras, vilka belyser hur medierna tillskrivits en mängd olika samhällsfunktioner och demokratiska uppgifter. Kursen behandlar även grundläggande regelsystem, som exempelvis lagstiftning, etiska ramverk och tekniska standarder som etablerats i utvecklingen, användningen och organiseringen av medier. Mediernas betydelse i relation till frågor rörande jämlikhet, jämställdhet och mångfald behandlas inom ramen för studentledda litteraturseminarier. Kursen innehåller även en tillämpningsövning där studenterna utifrån aktuell samhällsdebatt om mediernas roll i samhället ska gestalta perspektiv på en medierelaterad makt- och demokratifråga genom en egen medieproduktion.
Undervisningsspråk
Undervisning
Kursens undervisning sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar, samt webbaserad undervisning via högskolans lärplattform.
Betygsskala
Examinationsformer
Kursen examineras genom gruppuppgifter som redovisas muntligt och skriftligt på litteraturseminarier med obligatoriskt deltagande, en tillämpningsuppgift som genomförs i grupp och redovisas muntligt på seminarier med obligatoriskt deltagande, samt genom en individuell skriftlig salstentamen.
För betyget Väl godkänd på helkurs krävs VG på examinationsmomentet Individuell skriftlig salstentamen (3,5 hp) samt G på övriga examinationsmoment.
2201: Litteraturseminarier, 2 hp
Tvågradig skala (UG): Underkänd (U), Godkänd (G)
2202: Tillämpningsuppgift inklusive seminarier, 2 hp
Tvågradig skala (UG): Underkänd (U), Godkänd (G)
2203: Individuell skriftlig salstentamen, 3,5 hp
Tregradig skala (UV): Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG)
Undantag från angiven examinationsform
Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från angiven examinationsform och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan till exempel vara beslut om riktat pedagogiskt stöd.
Kursvärdering
I kursen ingår kursvärdering. Denna är vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen dokumenteras och redovisas för studenterna.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Litteraturlista 2026-08-31 – Tills vidare
Beslutad av: Forsknings- och utbildningsnämnden, 2026-03-02.
Flensburg, Sofie & Lai, Signe Sophus. "Public goods and private property: A waltz between Big Tech and the Nordic welfare states", i Jakobsson, Peter, Lindell, Johan & Stiernstedt, Fredrik (red.). The Future of the Nordic Media Model: a Digital Media Welfare State?. Nordicom, 2024
Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (red.). Handbok i journalistikforskning. Studentlitteratur (senaste upplagan)
* Krijnen, Tonny & Van Bauwel, Sofie. Gender and Media: Representing, Producing, Consuming. Routledge (senaste upplagan)
Wadbring, Ingela & Karlsson, Michael. Det svenska medielandskapet: kampen om opinionsbildningen och journalistiken. Liber (senaste upplagan)
* Wiik, Jenny & Jaakkola, Maarit. AI-journalistik: artificiell intelligens och algoritmer på redaktionen. Studentlitteratur, 2025
Referenslitteratur
Lindell, Johanna & Thunved, Caroline. Om det inte vore för oss: kommunikatörer i demokratins tjänst. Leopard, 2023
Ytterligare litteratur i form av aktuella rapporter/vetenskapliga artiklar tillkommer. Meddelas vid kursstart
* Boken förekommer i flera kurser.