Doktorander inom Hälsa och livsstil

Mikael Ahlborg – inriktning omvårdnad

Mina forskningsintressen

Jag är legitimerad sjuksköterska med bakgrund inom arbete med barn och ungdomar med sällsynta diagnoser, flerfunktionsvariation samt terapiresistent epilepsi. Jag har en magisterexamen inom Hälsa och Livsstil som också är mitt forskningsområde. Barn och ungdomars hälsa är mitt huvudsakliga forskningsintresse, men där ingår även förutsättningarna för hälsa, både på samhälls- och individnivå.

Mitt avhandlingsarbete

Mitt övergripande syfte är att bidra till en ökad kunskap om ojämlikheter i ungdomars hälsa sett utifrån socioekonomisk status och socialt kapital. Beroende på hur vi mäter socioekonomi samt hälsa kan dessa ojämlikheter förstås och uppfattas olika. En ökad förekomst av upplevd ohälsa bland ungdomar i åldersgruppen 11–15 år, framförallt bland tjejer, ger stöd för intensifierat förebyggande och hälsofrämjande arbete. Evidensbaserad kunskap genererad genom forskning bör ligga till grund för det här arbetet. Min forskning ingår i projektet Hälsa och jämlika uppväxtvillkor som syftar till att öka kunskapen om hur hälsa kan främjas på individ-, grupp- och samhällsnivå för att motverka ojämlikheter i hälsa och levnadsvillkor hos barn och ungdomar.

Ellen Backman – inriktning handikappvetenskap

Mina forskningsintressen

Jag arbetar kliniskt 50 procent som logoped på barn- och ungdomshabiliteringen i Kungsbacka med barn med medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar för att utreda, behandla och följa upp insatser inriktade mot kommunikations-, språk- och ätsvårigheter. Mitt forskningsintresse har sitt ursprung i de stora kunskapsluckor som finns gällande hur man på bästa sätt stöttar utvecklingen hos personer med olika typer av funktionsnedsättningar och deras familjer.

Mitt avhandlingsprojekt

Ätsvårigheter är vanligt förekommande hos förskolebarn i allmänhet, men hos barn med funktionsnedsättningar i synnerhet. Hos en del barn är ätsvårigheterna så allvarliga att barnet behöver få näring på annat sätt än via munnen, exv. via gastrostomi. Avhandlingens mål är att öka kunskapen om barn med gastrostomi gällande orsaker, behandling och hur det påverkar barnets fortsatta utveckling. Förutom en rad medicinska komplikationer riskerar barnen att hamna utanför det sociala samspelet som sker i matsituationen. Ätsvårigheterna påverkar således inte bara det enskilda barnet, utan även omgivningen. Ytterligare ett syfte är således att undersöka ätsvårigheternas inverkan på familjen utifrån ett hälso- och delaktighetsperspektiv.

Tjänsten är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad och Region Halland.

Andreas Bencker – inriktning psykologi

Mina forskningsintressen

Mitt forskningsområde är ledarutveckling med fokus på psykologisk ledarskapscoaching för ledare på högre befattningar. Utgångspunkten för detta är min profession på Försvarshögskolan där jag främst arbetar med ledarutveckling av officerare och ledarskapscoachning för chefer i totalförsvaret samt utbildning av ledarskapscoacher. Mitt ursprungliga intresse för och akademiska bakgrund inom idrottspsykologin och dess tillämpning färgar mitt forskningsområde tillsammans med coachningpsykologi och ledarskapspsykologi.

Mitt avhandlingsprojekt

Det övergripande syftet med avhandlingsprojektet är initialt att studera tillämpningen av psykologiska färdigheter bland militära ledare och idrottsledare på högre befattningar och hur dessa färdigheter är integrerade med ledarnas prestation och psykologiska hälsa i samband med påfrestande förhållanden. Därefter är syftet att studera om och hur psykologisk ledarskapscoachning kan förstärka dessa ledares psykologiska färdigheter, ledarprestation och psykologiska hälsa under påfrestande förhållanden. Målbilden med forskningen är att bidra till utvecklingen av högpresterande och välmående ledare på högre befattningar genom ökad kunskap om just dessa ledare och psykologisk ledarskapscoachning specifikt för denna målgrupp. För att uppnå denna målbild förväntas forskningen bidra till en ökad utbildningskvalitet i psykologisk ledarskapscoachning för personer som ska tillämpa denna metod, särskilt i arbetet med utveckling av ledare verksamma i totalförsvaret och inom idrotten. På sikt kan vidare forskning på området bidra till en professionsutveckling av psykologisk ledarskapscoachning bestående av standardisering av ledarskapscoaching för ledare under påfrestande förhållanden, forum för utveckling av evidensbaserad ledarskapscoachning samt fortsatt träning och handledning av psykologiska ledarskapscoacher.

Marjut Blomqvist – inriktning omvårdnad

Mina forskningsintressen

I min forskning studerar jag upplevelser av hälsa, levnadsvanor och hälsofrämjande insatser i psykiatrisk hälso- och sjukvård med särskilt fokus på personer med psykossjukdomar. Jag är leg sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen i psykiatrisk vård och magisterexamen i omvårdnad.

Mitt avhandlingsprojekt

Min forskning är en del av ett större projekt, LIV-projektet. LIV-projektet är en individanpassad levnadsvaneintervention för personer med schizofreni. Projektet görs i samverkan med Psykiatrin Halland, Högskolan i Halmstad och kommuner i Halland. Interventionen innehåller olika hälsofrämjande insatser såsom hälsosamtal, alkohol- och tobaksprevention motivation till ökad fysisk aktivitet och sund kosthållning samt hälsoutbildning i grupp. Syftet med interventionen är att främja hälsa och förebygga ohälsa för personer med schizofreni. Projektet kommer att ge ökad och fördjupad kunskap om hälsofrämjande och förebyggande interventioner samt skapa ökade förutsättningar för god kvalitet i psykiatrisk hälso- och sjukvård och kommunal omsorg.

Johan Ekengren – inriktning idrottspsykologi

Mina forskningsintressen

Jag är intresserad av prestationspsykologi och karriärutveckling inom idrott. Efter min magisterexamen, i psykologi inriktning idrott från Högskolan i Halmstad, arbetade jag i drygt tio år med tillämpad idrottspsykologi på elitnivå. Med tiden samlade jag på mig flera frågeställningar som jag nu utvecklar kunskap kring som doktorand.

Mitt avhandlingsprojekt

Dagens idrottsforskning inom karriärområdet belyser betydelsen av förklaringsmodeller som ser karriären utifrån idrottsspecifikt och holistiskt utvecklingskontext. Forskning som dels fångar den verksamma kulturen t.ex. organisation, idrott och land, dels studerar den livslånga processen och hela karriären. Syftet är att utifrån narrativa intervjuer med etablerade svenska landslagsspelare i handboll studera idrottskarriären ur ett holistiskt och livslångt perspektiv. Utifrån intervjuerna utvecklas en Empirisk karriärmodell för svenska handbollsspelare. Och från modellen utvecklas ett Psykologiskt stödsystem för svenska handbollsspelare. Kunskapen har en tydlig idrottsnytta eftersom karriärens längd och delvis framgång avgörs av hur väl den aktiva klarar av respektive övergång. Utifrån att forskare och praktiker förfogar över mer nyanserad kunskap förväntas de kunna stödja aktiva på ett mer fördelaktigt sätt, bland annat genom interventioner inriktade på karriärrådgivning. Detta medför att fler kan fullfölja och optimera sin karriär, liksom stanna kvar och må bra en längre tid inom idrotten.

Britt-Mari Gilljam – inriktning omvårdnad

Mina forskningsintressen

Jag är barnsjuksköterska och jobbar kliniskt 50 procent. Min forskningsinriktning är omvårdnad och jag ingår i forskargruppen: Hälsofrämjande processer, med inriktningen Hälsoinnovationer för barns psykiska hälsa. Forskningsområdet är barns delaktighet i sin vård.

Mitt avhandlingsprojekt

Det övergripande syftet med avhandlingsprojektet är att öka kunskapen om barns syn på delaktighet relaterat till sin hälsa och att medverka i att utveckla, implementera och utvärdera ett stöd som hjälper barn att känna sig delaktiga i vårdsituationer. Projektet är indelat i fyra delprojekt och informanter blir barn med svår reumatisk sjukdom (JIA) och barn med cancersjukdom. Det norska digitala verktyget SISOM dubblerar kommunikationen mellan vårdpersonal och barn. Jag kommer att undersöka om också barnens delaktighet påverkas. SISOM håller nu på att översättas och valideras till svenska för att sedan implementeras på en barnmottagning. Det utvecklade SISOM har som mål att uppnå en bred tillämpbarhet även för barn med andra kroniska sjukdomar eller långvariga sjukdomstillstånd, där barn kan delta i beslut om sin egen vård och hälsa.

Katrin Hutton – inriktning omvårdnad

Mina forskningsintressen

Jag är intresserad av psykisk hälsa hos både barn och vuxna på både individ- och samhällsnivå. Förutom att vara doktorand 50 procent arbetar jag också kliniskt på Affecta Psykiatrimottagning som psykiatri­sjuksköterska och chef.

Mitt avhandlingsprojekt

Avhandlingsprojektet handlar om psykisk hälsa hos barn och ungdomar och innehåller både kvantitativ och kvalitativ forskning. Jag tittar bland annat på hur olika socioekonomiska variabler och psykologiska variabler som optimism påverkar livskvalitet och psykisk hälsa. Ett annat område inom avhandlingen handlar om hur den självskattade psykiska hälsan hos ungdomar i olika geografiska områden ser ut i olika köns- och åldersgrupper. Geografiska, kontextuella faktorer och var man bor påverkar den psykiska hälsan men exakt hur detta sker är inte klarlagt, därför tittar jag på psykisk hälsa utifrån förutsättningar på både områdes- och individuell nivå. Avhandlingen är också tänkt att omfatta ett delprojekt där ungdomar själva får beskriva och dokumentera vad i deras närmiljö som påverkar deras psykiska hälsa.

Lukas Linnér – inriktning idrottspsykologi

Mina forskningsintressen

Mitt forskningsintresse härstammar från psykologi med fokus på idrott. Specifikt idrottares karriärutveckling från ett holistiskt perspektiv, med fokus på dubbla karriärer, det vill säga utvecklingsprocessen människor går igenom då de parallellt med en idrottssatsning även studerar.

Mitt avhandlingsprojekt

En digital stödtjänst i ”molnet” för att stötta svenska studentidrottares dubbla karriärer
Många ungdomar satsar fullt ut på drömmen om att lyckas inom sin idrott. Väldigt få lyckas. Ännu färre kan livnära sig på idrotten under eller efter idrottssatsningen. Väldigt många vill helt enkelt bli Zlatan, men blir det inte. En lösning är att parallellt med idrottssatsningen också utbilda sig, för att på så sätt lägga grunden för livet efter idrottskarriären. Den ”dubbla karriären” påtvingar emellertid krav från flera håll, som behöver hanteras, för att utvecklingen inte ska stagnera. Syftet med projektet är därför att undersöka universitetsstudent-idrottares övergång till, och erfarenheter av, dubbla karriärer vid svenska lärosäten, följt av att utveckla och testa en nationell digital psykologisk stödtjänst för dubbla karriärer, för att optimera student-idrottares utveckling. Projektet följer logiken "från teori till praktik" där student-idrottare deltar i kvantitativa och kvalitativa undersökningar följt av interventioner utifrån den digitala stödtjänsten. Arbetet genomförs i samarbete med Riksidrottsförbundet, Sveriges riksidrottsuniversitet och flera elitidrottsvänliga lärosäten runtom i landet.

Annelie Lindholm – inriktning omvårdnad

Mina forskningsintressen

Mitt intresseområde är övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern, dels uppkomst­mekanismer bakom denna utveckling, dels konsekvenser i form av komorbiditet. Jag är även intresserad av hur vi bäst identifierar överviktiga barn i ett tidigt skede samt hur vi kan arbeta för att motverka denna utveckling. Jag är utbildad sjuksköterska och har en magisterexamen i biomedicin.

Mitt avhandlingsarbete

Jag studerar en barnkohort bestående av 2 666 barn som ingår i Tillväxtprojektet. Barnen är födda i Region Halland under slutet av 2007 till slutet av 2008. Kontinuerliga mätningar av längd, vikt och bukomfång har genomförts upp till fem års ålder och djupgående enkäter rörande kost, livsstil, ärftlighet samt händelser kring och efter födelsen har besvarats av föräldrarna. Orsaksmekanismerna bakom utvecklingen av övervikt och fetma är fortfarande inte helt klarlagda och därför är det intressant att studera faktorer som kan ha betydelse för denna utveckling. Det är spännande att undersöka vilka metoder som är bäst när det gäller att identifiera överviktiga och/ eller feta barn samt vad övervikten kan ge för konsekvenser på kort och lång sikt i form av fysiska och psykiska sjukdomstillstånd. Jag är även intresserad av att studera hur vi bäst arbetar för att motverka en utveckling mot övervikt och fetma i barndomen i syfte att minska det fysiska och psykiska lidande som övervikt och fetma kan medföra.

Sofie Lundström – inriktning omvårdnad

Mina forskningsintressen

Jag är specialistsjuksköterska med inriktning mot psykiatrisk vård samt har en filosofie magister i omvårdnad. Mitt forskningsintresse handlar om livsstilsförändringar och hur personer med psykisk ohälsa genomför och bibehåller förändring av levnadsvanor samt vilka hinder och möjligheter det finns för detta.

Mitt avhandlingsprojekt

Min forskning är en del av ett större projekt, LIV-projektet. LIV-projektet är en individanpassad levnadsvane-intervention för personer med schizofreni. Projektet görs i samverkan med Psykiatrin Halland, Högskolan i Halmstad och kommuner i Halland. Interventionen innehåller olika hälsofrämjande insatser såsom hälsosamtal, alkohol- och tobaksprevention motivation till ökad fysisk aktivitet och sund kosthållning samt hälsoutbildning i grupp. Syftet med interventionen är att främja hälsa och förebygga ohälsa för personer med schizofreni. Projektet kommer att ge ökad och fördjupad kunskap om hälsofrämjande och förebyggande interventioner samt skapa ökade förutsättningar för god kvalitet i psykiatrisk hälso- och sjukvård och kommunal omsorg.

Renee Luthra – inriktning handikappvetenskap

Mina forskningsintressen

Min utbildning och forskningsbakgrund är inom psykologi, främst inom utvecklings­psykologi. Mina intressen har varit olika aspekter av barns språkutveckling och temperament. Jag har även ett intresse för barn med särskilda behov och personer med funktionsnedsättning, speciellt deras utveckling och upplevelser i olika faser i livet. Mitt mål är att kunna kombinera dessa intresseområden i mitt avhandlingsprojekt.

Mitt avhandlingsprojekt

Mitt avhandlingsprojekt utgår från projektet ”Särskolan – och sen?” som undersöker övergången från gymnasiesärskolan för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Mitt fokus inom projektet är att närmare undersöka sysselsättning och livssituationen för de personer som efter gymnasie­särskolan inte finns i daglig verksamhet, arbete eller studier, med andra ord är de ”någon annanstans”. Syftet är att öka förståelsen och kunskapen om denna grupp både via registerstudie och intervjuer. Jag vill även integrera psykologiska perspektiv under projektets gång för att få en djupare förståelse för den här gruppen och det som sker när man är ”någon annanstans”.

Julia Malmborg – inriktning omvårdnad

Mina forskningsintressen

Jag har en magisterexamen inom Biomedicin – inriktning fysisk träning och prestation från Högskolan i Halmstad. Mitt forskningsintresse handlar om hur fysisk aktivitet, smärta och ortorexi påverkar hälsorelaterad livskvalitet hos ungdomar och unga vuxna som idrottar, samt hos motionärer.

Mitt avhandlingsprojekt

Fokus i arbetet är frågeställningen ”när blir hälsa ohälsa?” och avhandlingen undersöker hälsa hos ungdomar och unga vuxna som läser idrottsspecifika utbildningar på högstadie- och universitetsnivå. Arbetet är del av temat ”Hälsa och hållbar uppväxt”. Fysisk aktivitet inverkar positivt på hälsa, men fysiskt aktiva ungdomar rapporterar muskuloskeletal smärta i större utsträckning än vad unga inaktiva gör. Idrottsprestation är delvis beroende av nutritionsintag. Ortorexi, ett tillstånd som beskrivs som en ohälsosam fixering vid hälsosam mat, har visats ha en hög förekomst bland idrottare och personer inom hälsorelaterade yrken. Avhandlingsprojektet syftar till att bättre förstå hur smärta, ortorexi och idrottsprestation påverkar idrottande ungdomar och unga vuxnas självrapporterade livskvalitet. I första delstudien kommer hälsa, fysisk aktivitet och ortorexi hos universitetsstudenter från ett idrottsinriktat program att undersökas. I delstudie två (samarbete med Malmö Youth Sport Study) undersöks hälsa, smärta, ortorexi och idrottsprestation hos ungdomar från ett idrottshögstadium. Resultaten från projektet kommer vara användbara för skolhälsovård, idrottslärare, föreläsare och idrottsledare i deras arbete med att förbättra hälsan hos unga.

Carina Sjöberg – inriktning omvårdnad

Mina forskningsintressen

Jag arbetar 50 procent kliniskt som specialistsjuksköterska anestesi vid Hallands sjukhus Halmstad och är doktorand på resterande 50 procent. Jag ingår i forskargruppen hälsofrämjande processer med inriktning hälsoinnovationer för barns psykiska hälsa. Mitt forskningsintresse rör barnanestesi och barns delaktighet i perioperativ vård.

Mitt avhandlingsprojekt

Mitt avhandlingsprojekt syftar till att öka kunskap och förståelse av delaktighet i barns perioperativa vård. Perioperativ vård inbegriper hela vårdförloppet i samband med ett barns sövning vid operation eller behandling. Intentionen med avhandlingen är att fördjupa kunskapen kring metoder i perioperativ vård som främjar barns delaktighet ur ett barn–, föräldra–, personalperspektiv samt utifrån hälsoekonomiska aspekteter.

Helena Taubner – inriktning handikappvetenskap

Mina forskningsintressen

Jag har en bred tvärvetenskaplig bakgrund inom gränslandet där mänsklig kommunikation möter modern teknik. Min grundutbildning är i datalingvistik och efter den har jag arbetat i tio år som adjunkt i datapedagogik vid Högskolan i Skövde. Därefter läste jag magisterutbildningen i handikappvetenskap här vid Högskolan i Halmstad. Hela tiden har mitt intresse handlat om handikappfrågor i relation till kommunikation och teknik och jag är nu doktorand inom ämnet handikappvetenskap.

Mitt avhandlingsprojekt

Mitt avhandlingsprojekt handlar om människor i yrkesverksam ålder som drabbas av afasi (dvs. språkstörning efter stroke eller annan hjärnskada), och deras användning av modern kommunikationsteknik. I Sverige drabbas varje år uppskattningsvis 10 000 personer av afasi. Omkring en tredjedel av dem är i yrkesverksam ålder. Afasi medför inte bara språkliga problem utan leder också ofta till en identitetskris och ett behov av att omförhandla vem man är. Vem är jag om jag inte har kvar mitt språk?

Våra kommunikationsmönster förändras i grunden genom vår användning av digital kommunikationsteknik vilket medför att våra normer och förväntningar också förändras. Det väcker spännande frågor om villkoren för personer med afasi. Vilken roll spelar den digitala tekniken för dem? Hur använder de olika nätforum när de omförhandlar sin identitet?

Läs mer om afasi och om projektet på min blogg Aphasia online.

Lotta Pham – inriktning omvårdnad

Mina forskningsintressen

Jag är doktorand på halvtid och den andra halvan arbetar jag som legitimerad sjuksköterska på den palliativa allmänna vårdavdelningen i Falkenberg. Mitt intresse för forskning väcktes då jag läste ett masterprogram inom hälsa och livsstil, vilket resulterade i en masteruppsats som beskrev hur sjuksköterskor i Vietnam arbetar med hälsopromotion för patienter med diabetes och/eller njursvikt. Jag har ett stort intresse för global hälsa och hur hälsa kan främjas i olika delar av livet.

Mitt avhandlingsprojekt

I mitt avhandlingsprojekt intresserar jag mig för hur hälsa kan främjas trots livshotande sjukdom. Hälsofrämjande palliativ vård beskrivs som att öka känslan av trygghet och stöd för människor som lever med en livshotande sjukdom. Varje år avlider omkring 90 000 människor i Sverige, omkring 45 procent av dem har en sjukdom som indikerar ett behov av palliativ vård. Det förekommer ojämlikheter, relaterat till faktorer såsom ålder, kön, diagnos, socioekonomisk status och geografisk område i tillgängligheten till palliativ vård i Sverige. Kunskapsbrist om palliativ vård bland hälso- och sjukvårdspersonal, kan leda till en otillräcklig symtomkontroll och en känsla av otrygghet för patienter och anhöriga i palliativ vård. Detta kan leda till en negativ påverkan på hälsa och välbefinnande för patienter och anhöriga i behov av palliativ vård. Mitt avhandlingsprojekt är en komplex intervention med övergripande syfte att integrera kunskap och förhållningssätt om hur hälsa och välbefinnande kan främjas i palliativ vård för patienter och anhöriga, för att öka goda dagar i livets slut.

Peter Johansson – inriktning omvårdnad

Mina forskningsintressen

Jag arbetar som doktorand med institutionstjänstgöring på 60% och resterande 40% arbetar jag som psykiatrisjuksköterska på en psykiatrisk vårdavdelning i Varberg. I botten har jag magisterexamen i omvårdnad med inriktning psykiatri. Jag har länge haft ett intresse för forskning men tog inte steget att söka en forskarutbildning förrän mitten av 2018 och blev antagen i början av 2019. Jag har alltid varit intresserad av psykiatri så för mig är det en självklarhet att försöka bidra till den delen av vården.

Mitt avhandlingsarbete

Mitt avhandlingsprojekt syftar till att utveckla en intervention som ska främja personer med långvarig psykisk sjukdom och deras möjligheter att fungera i ett vardagsliv. Psykisk ohälsa fortsätter att öka i samhället och det blir att svårare att komma i kontakt med specialistpsykiatrin. Dessutom är det många som mår som sämst på kvällarna, då den psykiatriska öppenvården har stängt. För att brygga detta glapp inom vården kommer jag därför vända mig till en mer teknologisk lösning. Interventionen jag kommer använda mig av är en psykologisk smartphoneapplikation, med en chatrobot som drivs av artificiell intelligens (AI), den kommer alltså kunna kommunicera i realtid utan att en fysisk person sitter och skriver meddelanden till användaren. AI:n behöver aldrig vila eller sova utan är beredd att prata dygnet runt. Så min förhoppning med forskningen är att ge ett stöd som tidigare inte existerat.