Doktorander inom Hälsa och livsstil

Forskarutbildningen inom hälsa och livsstil ges med inriktningarna omvårdnad, handikappvetenskap och idrottspsykologi. Nedan kan du läsa mer om doktoranderna inom forskarutbildningsområdet.

En gruppbild på 11 personer där alla står och ler mot kameran framför en blå vägg. Foto.

Några av doktoranderna på Akademin för hälsa och välfärd, 2018.

Mikael Ahlborg – hälsa och livsstil

Porträttbild på man. Foto.

Mina forskningsintressen

Jag är legitimerad sjuksköterska med bakgrund inom arbete med barn och ungdomar med sällsynta diagnoser, flerfunktionsvariation samt terapiresistent epilepsi. Jag har en magisterexamen inom Hälsa och Livsstil som också är mitt forskningsområde. Barn och ungdomars hälsa är mitt huvudsakliga forskningsintresse, men där ingår även förutsättningarna för hälsa, både på samhälls- och individnivå.

Mitt avhandlingsarbete

Mitt övergripande syfte är att bidra till en ökad kunskap om ojämlikheter i ungdomars hälsa sett utifrån socioekonomisk status och socialt kapital. Beroende på hur vi mäter socioekonomi samt hälsa kan dessa ojämlikheter förstås och uppfattas olika. En ökad förekomst av upplevd ohälsa bland ungdomar i åldersgruppen 11–15 år, framförallt bland tjejer, ger stöd för intensifierat förebyggande och hälsofrämjande arbete. Evidensbaserad kunskap genererad genom forskning bör ligga till grund för det här arbetet. Min forskning ingår i projektet Hälsa och jämlika uppväxtvillkor som syftar till att öka kunskapen om hur hälsa kan främjas på individ-, grupp- och samhällsnivå för att motverka ojämlikheter i hälsa och levnadsvillkor hos barn och ungdomar.

Ellen Backman – inriktning handikappvetenskap

Blond kvinna står och ler mot kameran framför blå vägg. Foto.

Mina forskningsintressen

Jag är specialistlogoped och arbetar sedan flera år på Barnhabiliteringen i Kungsbacka med barn som har medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar för att utreda, behandla och följa upp insatser inriktade mot kommunikations-, språk- och ätsvårigheter. Ätsvårigheter är vanligt förekommande hos förskolebarn i allmänhet, men hos barn med funktionsnedsättningar i synnerhet. Hos en del barn är ätsvårigheterna så allvarliga att barnet behöver få näring på annat sätt än via munnen, exempelvis via en port på magen, en s.k. gastrostomi. Mitt forskningsintresse har sitt ursprung i de stora kunskapsluckor som finns gällande hur man kan stötta ätutvecklingen hos barn med allvarliga ätsvårigheter och deras familjer.

Mitt avhandlingsprojekt

Aktuellt projekt tar avstamp i familjens måltid för att vidga kunskapen om gastrostomi hos barn vilket kommer att komplettera tidigare forskning som främst har fokuserat på medicinska aspekter av nutritionsbehandling med hjälp av gastrostomi. Första delen av projektet utgår från ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. Information från patientjournaler används för att beskriva gruppen barn med gastrostomi i fråga om ålder, kön, vårdinsatser och förändring i ätande över tid. Textmaterial från journalerna analyseras också för att utforska vilka aspekter av måltiden som synliggörs i hälso- och sjukvårdspersonalens journalföring.

Andra delen av projektet har ett inifrånperspektiv med syfte att fånga barns och vårdnadshavares handlande och subjektiva upplevelser av gastrostomi, måltiden och ätande. Filmade observationer av vardagliga måltider samt intervjuer med barn och vårdnadshavare kommer utgöra underlag för analys av kommunikativa samspelsmönster samt rutiner och ritualer kopplade till måltiden. Även här kommer en kombination av forskningsmetoder att användas för att skildra så många olika aspekter som möjligt av måltiden för barn med gastrostomi.

Tjänsten är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad och Region Halland.

Andreas Bencker – inriktning psykologi

Porträttbild på man. Foto.

Mina forskningsintressen

Mitt forskningsområde är ledarutveckling med fokus på psykologisk ledarskapscoaching för ledare på högre befattningar. Utgångspunkten för detta är min profession på Försvarshögskolan där jag främst arbetar med ledarutveckling av officerare och ledarskapscoachning för chefer i totalförsvaret samt utbildning av ledarskapscoacher. Mitt ursprungliga intresse för och akademiska bakgrund inom idrottspsykologin och dess tillämpning färgar mitt forskningsområde tillsammans med coachningpsykologi och ledarskapspsykologi.

Mitt avhandlingsprojekt

Det övergripande syftet med avhandlingsprojektet är initialt att studera tillämpningen av psykologiska färdigheter bland militära ledare och idrottsledare på högre befattningar och hur dessa färdigheter är integrerade med ledarnas prestation och psykologiska hälsa i samband med påfrestande förhållanden. Därefter är syftet att studera om och hur psykologisk ledarskapscoachning kan förstärka dessa ledares psykologiska färdigheter, ledarprestation och psykologiska hälsa under påfrestande förhållanden. Målbilden med forskningen är att bidra till utvecklingen av högpresterande och välmående ledare på högre befattningar genom ökad kunskap om just dessa ledare och psykologisk ledarskapscoachning specifikt för denna målgrupp. För att uppnå denna målbild förväntas forskningen bidra till en ökad utbildningskvalitet i psykologisk ledarskapscoachning för personer som ska tillämpa denna metod, särskilt i arbetet med utveckling av ledare verksamma i totalförsvaret och inom idrotten. På sikt kan vidare forskning på området bidra till en professionsutveckling av psykologisk ledarskapscoachning bestående av standardisering av ledarskapscoaching för ledare under påfrestande förhållanden, forum för utveckling av evidensbaserad ledarskapscoachning samt fortsatt träning och handledning av psykologiska ledarskapscoacher.

Johan Ekengren – inriktning idrottspsykologi

Porträttbild på man. Foto.

Mina forskningsintressen

Jag är intresserad av prestationspsykologi och karriärutveckling inom idrott. Efter min magisterexamen, i psykologi inriktning idrott från Högskolan i Halmstad, arbetade jag i drygt tio år med tillämpad idrottspsykologi på elitnivå. Med tiden samlade jag på mig flera frågeställningar som jag nu utvecklar kunskap kring som doktorand.

Mitt avhandlingsprojekt

Dagens idrottsforskning inom karriärområdet belyser betydelsen av förklaringsmodeller som ser karriären utifrån idrottsspecifikt och holistiskt utvecklingskontext. Forskning som dels fångar den verksamma kulturen t.ex. organisation, idrott och land, dels studerar den livslånga processen och hela karriären. Syftet är att utifrån narrativa intervjuer med etablerade svenska landslagsspelare i handboll studera idrottskarriären ur ett holistiskt och livslångt perspektiv. Utifrån intervjuerna utvecklas en Empirisk karriärmodell för svenska handbollsspelare. Och från modellen utvecklas ett Psykologiskt stödsystem för svenska handbollsspelare. Kunskapen har en tydlig idrottsnytta eftersom karriärens längd och delvis framgång avgörs av hur väl den aktiva klarar av respektive övergång. Utifrån att forskare och praktiker förfogar över mer nyanserad kunskap förväntas de kunna stödja aktiva på ett mer fördelaktigt sätt, bland annat genom interventioner inriktade på karriärrådgivning. Detta medför att fler kan fullfölja och optimera sin karriär, liksom stanna kvar och må bra en längre tid inom idrotten.

Britt-Mari Gilljam – inriktning omvårdnad

Porträttbild på kvinna. Foto.

Mina forskningsintressen

Jag är barnsjuksköterska och jobbar kliniskt 50 procent. Min forskningsinriktning är omvårdnad och jag ingår i forskargruppen: Hälsofrämjande processer, med inriktningen Hälsoinnovationer för barns psykiska hälsa. Forskningsområdet är barns delaktighet i sin vård.

Mitt avhandlingsprojekt

Det övergripande syftet med avhandlingsprojektet är att öka kunskapen om barns syn på delaktighet relaterat till sin hälsa och att medverka i att utveckla, implementera och utvärdera ett stöd som hjälper barn att känna sig delaktiga i vårdsituationer. Projektet är indelat i fyra delprojekt och informanter blir barn med svår reumatisk sjukdom (JIA) och barn med cancersjukdom. Det norska digitala verktyget SISOM dubblerar kommunikationen mellan vårdpersonal och barn. Jag kommer att undersöka om också barnens delaktighet påverkas. SISOM håller nu på att översättas och valideras till svenska för att sedan implementeras på en barnmottagning. Det utvecklade SISOM har som mål att uppnå en bred tillämpbarhet även för barn med andra kroniska sjukdomar eller långvariga sjukdomstillstånd, där barn kan delta i beslut om sin egen vård och hälsa.

Katrin Häggström

Porträttbild på kvinna. Foto.

Mina forskningsintressen

Jag är intresserad av psykisk hälsa hos både barn och vuxna på både individ- och samhällsnivå. Förutom att vara doktorand 50 procent arbetar jag också kliniskt på Affecta Psykiatrimottagning som psykiatri­sjuksköterska och chef.

Mitt avhandlingsprojekt

Avhandlingsprojektet handlar om psykisk hälsa hos barn och ungdomar och innehåller både kvantitativ och kvalitativ forskning. Jag tittar bland annat på hur olika socioekonomiska variabler och psykologiska variabler som optimism påverkar livskvalitet och psykisk hälsa. Ett annat område inom avhandlingen handlar om hur den självskattade psykiska hälsan hos ungdomar i olika geografiska områden ser ut i olika köns- och åldersgrupper. Geografiska, kontextuella faktorer och var man bor påverkar den psykiska hälsan men exakt hur detta sker är inte klarlagt, därför tittar jag på psykisk hälsa utifrån förutsättningar på både områdes- och individuell nivå. Avhandlingen är också tänkt att omfatta ett delprojekt där ungdomar själva får beskriva och dokumentera vad i deras närmiljö som påverkar deras psykiska hälsa.

Lukas Linnér – inriktning idrottspsykologi

Porträttbild på man. Foto.

Mina forskningsintressen

Mitt forskningsintresse härstammar från psykologi med fokus på idrott. Specifikt idrottares karriärutveckling från ett holistiskt perspektiv, med fokus på dubbla karriärer, det vill säga utvecklingsprocessen människor går igenom då de parallellt med en idrottssatsning även studerar.

Mitt avhandlingsprojekt

En digital stödtjänst i ”molnet” för att stötta svenska studentidrottares dubbla karriärer
Många ungdomar satsar fullt ut på drömmen om att lyckas inom sin idrott. Väldigt få lyckas. Ännu färre kan livnära sig på idrotten under eller efter idrottssatsningen. Väldigt många vill helt enkelt bli Zlatan, men blir det inte. En lösning är att parallellt med idrottssatsningen också utbilda sig, för att på så sätt lägga grunden för livet efter idrottskarriären. Den ”dubbla karriären” påtvingar emellertid krav från flera håll, som behöver hanteras, för att utvecklingen inte ska stagnera. Syftet med projektet är därför att undersöka universitetsstudent-idrottares övergång till, och erfarenheter av, dubbla karriärer vid svenska lärosäten, följt av att utveckla och testa en nationell digital psykologisk stödtjänst för dubbla karriärer, för att optimera student-idrottares utveckling. Projektet följer logiken "från teori till praktik" där student-idrottare deltar i kvantitativa och kvalitativa undersökningar följt av interventioner utifrån den digitala stödtjänsten. Arbetet genomförs i samarbete med Riksidrottsförbundet, Sveriges riksidrottsuniversitet och flera elitidrottsvänliga lärosäten runtom i landet.

Sofie Lundström – inriktning omvårdnad

Porträttbild på kvinna. Foto.

Mina forskningsintressen

Jag är specialistsjuksköterska med inriktning mot psykiatrisk vård samt har en filosofie magister i omvårdnad. Mitt forskningsintresse handlar om livsstilsförändringar och hur personer med psykisk ohälsa genomför och bibehåller förändring av levnadsvanor samt vilka hinder och möjligheter det finns för detta.

Mitt avhandlingsprojekt

Min forskning är en del av ett större projekt, LIV-projektet. LIV-projektet är en individanpassad levnadsvane-intervention för personer med schizofreni. Projektet görs i samverkan med Psykiatrin Halland, Högskolan i Halmstad och kommuner i Halland. Interventionen innehåller olika hälsofrämjande insatser såsom hälsosamtal, alkohol- och tobaksprevention motivation till ökad fysisk aktivitet och sund kosthållning samt hälsoutbildning i grupp. Syftet med interventionen är att främja hälsa och förebygga ohälsa för personer med schizofreni. Projektet kommer att ge ökad och fördjupad kunskap om hälsofrämjande och förebyggande interventioner samt skapa ökade förutsättningar för god kvalitet i psykiatrisk hälso- och sjukvård och kommunal omsorg.

Renee Luthra – inriktning handikappvetenskap

Porträttbild på kvinna. Foto.

Mina forskningsintressen

Min utbildning och forskningsbakgrund är inom psykologi, främst inom utvecklings­psykologi. Mina intressen har varit olika aspekter av barns språkutveckling och temperament. Jag har även ett intresse för barn med särskilda behov och personer med funktionsnedsättning, speciellt deras utveckling och upplevelser i olika faser i livet. Mitt mål är att kunna kombinera dessa intresseområden i mitt avhandlingsprojekt.

Mitt avhandlingsprojekt

Mitt avhandlingsprojekt utgår från projektet ”Särskolan – och sen?” som undersöker övergången från gymnasiesärskolan för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Mitt fokus inom projektet är att närmare undersöka sysselsättning och livssituationen för de personer som efter gymnasie­särskolan inte finns i daglig verksamhet, arbete eller studier, med andra ord är de ”någon annanstans”. Syftet är att öka förståelsen och kunskapen om denna grupp både via registerstudie och intervjuer. Jag vill även integrera psykologiska perspektiv under projektets gång för att få en djupare förståelse för den här gruppen och det som sker när man är ”någon annanstans”.

Julia Söderström Malmborg – inriktning omvårdnad

Porträttbild med kvinna. Foto.

Mina forskningsintressen

Jag har en magisterexamen inom Biomedicin – inriktning fysisk träning och prestation från Högskolan i Halmstad. Mitt forskningsintresse handlar om smärta och dess riskfaktorer hos ungdomar och unga vuxna som idrottar eller är fysiskt aktiva.

Mitt avhandlingsprojekt

Fokus i avhandlingen är frågeställningen ”När blir hälsa ohälsa?” och projektet handlar om smärta hos idrottande ungdomar och unga vuxna och hur smärta samvarierar med olika hälsorelaterade faktorer så som livskvalitet, fysisk aktivitet, idrottsprestation, fysisk mognad, kost, sömn och stress. Arbetet är del av temat ”Hälsa och hållbar uppväxt”. Den första delstudien handlar om hälsa, fysisk aktivitet och ortorexi hos universitetsstudenter från ett idrottsinriktat program. Den andra delstudien handlar om kronisk smärta hos gymnasieelever och dess samband med hälsa, sömn, stress och ångest. Den tredje och fjärde delstudien ingår i projektet Malmö Youth Sport Study och handlar om smärta och hälsa, idrottsprestation och fysisk mognad hos ungdomar från ett idrottshögstadium. Utveckling av smärta över tid, riskfaktorer för smärta samt smärtans inverkan på hälsa och idrottsprestation är frågeställningar i fokus för delstudierna. Resultaten från avhandlingen kommer vara användbara för skolhälsovård, studenthälsan, idrottslärare, föreläsare och idrottsledare i deras arbete med att förbättra hälsan hos ungdomar och unga vuxna.

Carina Sjöberg – inriktning omvårdnad

Porträttbild på kvinna. Foto.

Mina forskningsintressen

Jag arbetar 50 procent kliniskt som specialistsjuksköterska anestesi vid Hallands sjukhus Halmstad och är doktorand på resterande 50 procent. Jag ingår i forskargruppen hälsofrämjande processer med inriktning hälsoinnovationer för barns psykiska hälsa. Mitt forskningsintresse rör barnanestesi och barns delaktighet i perioperativ vård.

Mitt avhandlingsprojekt

Mitt avhandlingsprojekt syftar till att öka kunskap och förståelse av delaktighet i barns perioperativa vård. Perioperativ vård inbegriper hela vårdförloppet i samband med ett barns sövning vid operation eller behandling. Intentionen med avhandlingen är att fördjupa kunskapen kring metoder i perioperativ vård som främjar barns delaktighet ur ett barn–, föräldra–, personalperspektiv samt utifrån hälsoekonomiska aspekteter.

Lotta Pham – inriktning omvårdnad

Porträttbild på kvinna. Foto.

Mina forskningsintressen

Jag är doktorand på halvtid och den andra halvan arbetar jag som legitimerad sjuksköterska på den palliativa allmänna vårdavdelningen i Falkenberg. Mitt intresse för forskning väcktes då jag läste ett masterprogram inom hälsa och livsstil, vilket resulterade i en masteruppsats som beskrev hur sjuksköterskor i Vietnam arbetar med hälsopromotion för patienter med diabetes och/eller njursvikt. Jag har ett stort intresse för global hälsa och hur hälsa kan främjas i olika delar av livet.

Mitt avhandlingsprojekt

I mitt avhandlingsprojekt intresserar jag mig för hur hälsa kan främjas trots livshotande sjukdom. Hälsofrämjande palliativ vård beskrivs som att öka känslan av trygghet och stöd för människor som lever med en livshotande sjukdom. Varje år avlider omkring 90 000 människor i Sverige, omkring 45 procent av dem har en sjukdom som indikerar ett behov av palliativ vård. Det förekommer ojämlikheter, relaterat till faktorer såsom ålder, kön, diagnos, socioekonomisk status och geografisk område i tillgängligheten till palliativ vård i Sverige. Kunskapsbrist om palliativ vård bland hälso- och sjukvårdspersonal, kan leda till en otillräcklig symtomkontroll och en känsla av otrygghet för patienter och anhöriga i palliativ vård. Detta kan leda till en negativ påverkan på hälsa och välbefinnande för patienter och anhöriga i behov av palliativ vård. Mitt avhandlingsprojekt är en komplex intervention med övergripande syfte att integrera kunskap och förhållningssätt om hur hälsa och välbefinnande kan främjas i palliativ vård för patienter och anhöriga, för att öka goda dagar i livets slut.

Tania Håkansson – inriktning omvårdnad

Mina forskningsintressen

Jag är legitimerad sjuksköterska med magisterexamen i psykiatrisk vård. I min forskning studerar jag upplevelsen av att leva med demenssjukdom med tidig debut samt hur deras anhöriga upplever det. Jag jobbar 40 % i Resursteam demens i Varbergs kommun, samt 10% institutionstjänstgöring för Högskolan i Halmstad och 50 % forskning.

Mitt avhandlingsarbete

Mitt avhandlingsprojekt syftar till att belysa hur det är att leva med en demenssjukdom med tidig debut. Tidig debut eller yngre personer med demens som det också kan heta avser personer som ännu inte fyllt 65 år. Demens är en degenerativ sjukdom som främst drabbar äldre. Yngre personer med demens är en liten grupp och därmed eftersatt vad gäller forskning. Denna grupp är även underutvecklad vad gäller specifikt stöd från hälso- och sjukvården. Min intention är att få en tydligare bild av vilka behov som finns hos den yngre personen med demens och dess anhöriga för att vården ska kunna erbjuda rätt stöd.

uppdaterad

2020-02-13

Kontakt

Dela

Kontakt