Doktorander inom Hälsa och livsstil
Forskarutbildningen inom hälsa och livsstil ges med inriktningarna omvårdnad, handikappvetenskap och idrottspsykologi. Nedan kan du läsa mer om doktoranderna inom forskarutbildningsområdet.
Några av doktoranderna på Akademin för hälsa och välfärd, 2018.
Mikael Ahlborg – hälsa och livsstil
Mina forskningsintressen
Jag är legitimerad sjuksköterska med bakgrund inom arbete med barn och ungdomar med sällsynta diagnoser, flerfunktionsvariation samt terapiresistent epilepsi. Jag har en magisterexamen inom Hälsa och Livsstil som också är mitt forskningsområde. Barn och ungdomars hälsa är mitt huvudsakliga forskningsintresse, men där ingår även förutsättningarna för hälsa, både på samhälls- och individnivå.
Mitt avhandlingsarbete
Mitt övergripande syfte är att bidra till en ökad kunskap om ojämlikheter i ungdomars hälsa sett utifrån socioekonomisk status och socialt kapital. Beroende på hur vi mäter socioekonomi samt hälsa kan dessa ojämlikheter förstås och uppfattas olika. En ökad förekomst av upplevd ohälsa bland ungdomar i åldersgruppen 11–15 år, framförallt bland tjejer, ger stöd för intensifierat förebyggande och hälsofrämjande arbete. Evidensbaserad kunskap genererad genom forskning bör ligga till grund för det här arbetet. Min forskning ingår i projektet Hälsa och jämlika uppväxtvillkor som syftar till att öka kunskapen om hur hälsa kan främjas på individ-, grupp- och samhällsnivå för att motverka ojämlikheter i hälsa och levnadsvillkor hos barn och ungdomar.
Ellen Backman – inriktning handikappvetenskap
Mina forskningsintressen
Jag är specialistlogoped och arbetar sedan flera år på Barnhabiliteringen i Kungsbacka med barn som har medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar för att utreda, behandla och följa upp insatser inriktade mot kommunikations-, språk- och ätsvårigheter. Ätsvårigheter är vanligt förekommande hos förskolebarn i allmänhet, men hos barn med funktionsnedsättningar i synnerhet. Hos en del barn är ätsvårigheterna så allvarliga att barnet behöver få näring på annat sätt än via munnen, exempelvis via en port på magen, en s.k. gastrostomi. Mitt forskningsintresse har sitt ursprung i de stora kunskapsluckor som finns gällande hur man kan stötta ätutvecklingen hos barn med allvarliga ätsvårigheter och deras familjer.
Mitt avhandlingsprojekt
Aktuellt projekt tar avstamp i familjens måltid för att vidga kunskapen om gastrostomi hos barn vilket kommer att komplettera tidigare forskning som främst har fokuserat på medicinska aspekter av nutritionsbehandling med hjälp av gastrostomi. Första delen av projektet utgår från ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. Information från patientjournaler används för att beskriva gruppen barn med gastrostomi i fråga om ålder, kön, vårdinsatser och förändring i ätande över tid. Textmaterial från journalerna analyseras också för att utforska vilka aspekter av måltiden som synliggörs i hälso- och sjukvårdspersonalens journalföring.
Andra delen av projektet har ett inifrånperspektiv med syfte att fånga barns och vårdnadshavares handlande och subjektiva upplevelser av gastrostomi, måltiden och ätande. Filmade observationer av vardagliga måltider samt intervjuer med barn och vårdnadshavare kommer utgöra underlag för analys av kommunikativa samspelsmönster samt rutiner och ritualer kopplade till måltiden. Även här kommer en kombination av forskningsmetoder att användas för att skildra så många olika aspekter som möjligt av måltiden för barn med gastrostomi.
Tjänsten är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad och Region Halland.
Andreas Bencker – inriktning psykologi
Mina forskningsintressen
Mitt forskningsområde är ledarutveckling med fokus på psykologisk ledarskapscoaching för ledare på högre befattningar. Utgångspunkten för detta är min profession på Försvarshögskolan där jag främst arbetar med ledarutveckling av officerare och ledarskapscoachning för chefer i totalförsvaret samt utbildning av ledarskapscoacher. Mitt ursprungliga intresse för och akademiska bakgrund inom idrottspsykologin och dess tillämpning färgar mitt forskningsområde tillsammans med coachningpsykologi och ledarskapspsykologi.
Mitt avhandlingsprojekt
Det övergripande syftet med avhandlingsprojektet är initialt att studera tillämpningen av psykologiska färdigheter bland militära ledare och idrottsledare på högre befattningar och hur dessa färdigheter är integrerade med ledarnas prestation och psykologiska hälsa i samband med påfrestande förhållanden. Därefter är syftet att studera om och hur psykologisk ledarskapscoachning kan förstärka dessa ledares psykologiska färdigheter, ledarprestation och psykologiska hälsa under påfrestande förhållanden. Målbilden med forskningen är att bidra till utvecklingen av högpresterande och välmående ledare på högre befattningar genom ökad kunskap om just dessa ledare och psykologisk ledarskapscoachning specifikt för denna målgrupp. För att uppnå denna målbild förväntas forskningen bidra till en ökad utbildningskvalitet i psykologisk ledarskapscoachning för personer som ska tillämpa denna metod, särskilt i arbetet med utveckling av ledare verksamma i totalförsvaret och inom idrotten. På sikt kan vidare forskning på området bidra till en professionsutveckling av psykologisk ledarskapscoachning bestående av standardisering av ledarskapscoaching för ledare under påfrestande förhållanden, forum för utveckling av evidensbaserad ledarskapscoachning samt fortsatt träning och handledning av psykologiska ledarskapscoacher.
Johan Ekengren – inriktning idrottspsykologi
Mina forskningsintressen
Jag är intresserad av prestationspsykologi och karriärutveckling inom idrott. Efter min magisterexamen, i psykologi inriktning idrott från Högskolan i Halmstad, arbetade jag i drygt tio år med tillämpad idrottspsykologi på elitnivå. Med tiden samlade jag på mig flera frågeställningar som jag nu utvecklar kunskap kring som doktorand.
Mitt avhandlingsprojekt
Dagens idrottsforskning inom karriärområdet belyser betydelsen av förklaringsmodeller som ser karriären utifrån idrottsspecifikt och holistiskt utvecklingskontext. Forskning som dels fångar den verksamma kulturen t.ex. organisation, idrott och land, dels studerar den livslånga processen och hela karriären. Syftet är att utifrån narrativa intervjuer med etablerade svenska landslagsspelare i handboll studera idrottskarriären ur ett holistiskt och livslångt perspektiv. Utifrån intervjuerna utvecklas en Empirisk karriärmodell för svenska handbollsspelare. Och från modellen utvecklas ett Psykologiskt stödsystem för svenska handbollsspelare. Kunskapen har en tydlig idrottsnytta eftersom karriärens längd och delvis framgång avgörs av hur väl den aktiva klarar av respektive övergång. Utifrån att forskare och praktiker förfogar över mer nyanserad kunskap förväntas de kunna stödja aktiva på ett mer fördelaktigt sätt, bland annat genom interventioner inriktade på karriärrådgivning. Detta medför att fler kan fullfölja och optimera sin karriär, liksom stanna kvar och må bra en längre tid inom idrotten.
Katrin Häggström
Mina forskningsintressen
Jag är intresserad av psykisk hälsa hos både barn och vuxna på både individ- och samhällsnivå. Förutom att vara doktorand 50 procent arbetar jag också kliniskt på Affecta Psykiatrimottagning som psykiatrisjuksköterska och chef.
Mitt avhandlingsprojekt
Avhandlingsprojektet handlar om psykisk hälsa hos barn och ungdomar och innehåller både kvantitativ och kvalitativ forskning. Jag tittar bland annat på hur olika socioekonomiska variabler och psykologiska variabler som optimism påverkar livskvalitet och psykisk hälsa. Ett annat område inom avhandlingen handlar om hur den självskattade psykiska hälsan hos ungdomar i olika geografiska områden ser ut i olika köns- och åldersgrupper. Geografiska, kontextuella faktorer och var man bor påverkar den psykiska hälsan men exakt hur detta sker är inte klarlagt, därför tittar jag på psykisk hälsa utifrån förutsättningar på både områdes- och individuell nivå. Avhandlingen är också tänkt att omfatta ett delprojekt där ungdomar själva får beskriva och dokumentera vad i deras närmiljö som påverkar deras psykiska hälsa.
Lukas Linnér – inriktning idrottspsykologi
Mina forskningsintressen
Mitt forskningsintresse härstammar från psykologi med fokus på idrott. Specifikt idrottares karriärutveckling från ett holistiskt perspektiv, med fokus på dubbla karriärer, det vill säga utvecklingsprocessen människor går igenom då de parallellt med en idrottssatsning även studerar.
Mitt avhandlingsprojekt
En digital stödtjänst i ”molnet” för att stötta svenska studentidrottares dubbla karriärer
Många ungdomar satsar fullt ut på drömmen om att lyckas inom sin idrott. Väldigt få lyckas. Ännu färre kan livnära sig på idrotten under eller efter idrottssatsningen. Väldigt många vill helt enkelt bli Zlatan, men blir det inte. En lösning är att parallellt med idrottssatsningen också utbilda sig, för att på så sätt lägga grunden för livet efter idrottskarriären. Den ”dubbla karriären” påtvingar emellertid krav från flera håll, som behöver hanteras, för att utvecklingen inte ska stagnera. Syftet med projektet är därför att undersöka universitetsstudent-idrottares övergång till, och erfarenheter av, dubbla karriärer vid svenska lärosäten, följt av att utveckla och testa en nationell digital psykologisk stödtjänst för dubbla karriärer, för att optimera student-idrottares utveckling. Projektet följer logiken "från teori till praktik" där student-idrottare deltar i kvantitativa och kvalitativa undersökningar följt av interventioner utifrån den digitala stödtjänsten. Arbetet genomförs i samarbete med Riksidrottsförbundet, Sveriges riksidrottsuniversitet och flera elitidrottsvänliga lärosäten runtom i landet.
Lotta Pham – inriktning omvårdnad
Mina forskningsintressen
Jag är doktorand på halvtid och den andra halvan arbetar jag som legitimerad sjuksköterska på den palliativa allmänna vårdavdelningen i Falkenberg. Mitt intresse för forskning väcktes då jag läste ett masterprogram inom hälsa och livsstil, vilket resulterade i en masteruppsats som beskrev hur sjuksköterskor i Vietnam arbetar med hälsopromotion för patienter med diabetes och/eller njursvikt. Jag har ett stort intresse för global hälsa och hur hälsa kan främjas i olika delar av livet.
Mitt avhandlingsprojekt
I mitt avhandlingsprojekt intresserar jag mig för hur hälsa kan främjas trots livshotande sjukdom. Hälsofrämjande palliativ vård beskrivs som att öka känslan av trygghet och stöd för människor som lever med en livshotande sjukdom. Varje år avlider omkring 90 000 människor i Sverige, omkring 45 procent av dem har en sjukdom som indikerar ett behov av palliativ vård. Det förekommer ojämlikheter, relaterat till faktorer såsom ålder, kön, diagnos, socioekonomisk status och geografisk område i tillgängligheten till palliativ vård i Sverige. Kunskapsbrist om palliativ vård bland hälso- och sjukvårdspersonal, kan leda till en otillräcklig symtomkontroll och en känsla av otrygghet för patienter och anhöriga i palliativ vård. Detta kan leda till en negativ påverkan på hälsa och välbefinnande för patienter och anhöriga i behov av palliativ vård. Mitt avhandlingsprojekt är en komplex intervention med övergripande syfte att integrera kunskap och förhållningssätt om hur hälsa och välbefinnande kan främjas i palliativ vård för patienter och anhöriga, för att öka goda dagar i livets slut.
Tania Håkansson – inriktning omvårdnad
Mina forskningsintressen
Jag är legitimerad sjuksköterska med magisterexamen i psykiatrisk vård. I min forskning studerar jag upplevelsen av att leva med demenssjukdom med tidig debut samt hur deras anhöriga upplever det. Jag jobbar 40 % i Resursteam demens i Varbergs kommun, samt 10% institutionstjänstgöring för Högskolan i Halmstad och 50 % forskning.
Mitt avhandlingsarbete
Mitt avhandlingsprojekt syftar till att belysa hur det är att leva med en demenssjukdom med tidig debut. Tidig debut eller yngre personer med demens som det också kan heta avser personer som ännu inte fyllt 65 år. Demens är en degenerativ sjukdom som främst drabbar äldre. Yngre personer med demens är en liten grupp och därmed eftersatt vad gäller forskning. Denna grupp är även underutvecklad vad gäller specifikt stöd från hälso- och sjukvården. Min intention är att få en tydligare bild av vilka behov som finns hos den yngre personen med demens och dess anhöriga för att vården ska kunna erbjuda rätt stöd.
Maria Tarvis – hälsa och livsstil
Mina forskningsintressen
Jag är distriktssköterska och arbetar sedan många år inom den kommunala hemsjukvården. Gjorde min magister så sent som januari år 2018 och det var den som på allvar väckte mitt forskningsintresse. Jag är nu doktorand på 50 % och arbetar kvar inom den kommunala hemsjukvården på 40 %. I mitt uppdrag som doktorand ingår 10 % institutionstjänstgöring på högskolan i Halmstad. Mitt forskningsintresse är inom den kommunala hemsjukvården och då främst mot den mer avancerade sjukvården som utförs i hemmen.
Mitt avhandlingsarbete
Vårdplatserna på svenska sjukhus har minskat samtidigt som den äldre delen av befolkningen ökar. Det innebär att det har skett en förskjutning från slutenvården till den kommunala hemsjukvården. Allt fler äldre patienter får sjukvård i sina hem vilket leder till anpassning till en ny livssituation, både för den äldre patienten, men också för de närmast anhöriga.
Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att genom en fördjupad kunskap om vård- och omsorgspersonalens, den äldre patientens och de anhörigas erfarenheter och upplevelser kunna beskriva vilka behov som behöver uppfyllas för att kunna bedriva en säker vård med respekt för hemmet och de som bor där.
Projektet är uppdelat i två delstudier där syftet med den första studien är att undersöka vilken kunskap vård- och omsorgspersonal har av att vårda äldre patienter i deras hem. Detta innefattar bland annat att undersöka hur samarbetet med andra professioner fungerar, vilka resurs- och utbildningsbehov som finns med mera. Den andra delstudien inriktas på att undersöka den äldre patientens och sammanboende anhörigs erfarenheter och upplevelser av hemsjukvård. Hur hemsjukvården inverkar på känslan för hemmet, påverkan på privatlivet och upplevelsen av delaktighet i vården.
Sara Karnehed – hälsa och livsstil
Mina forskningsintressen
Jag har min akademiska bakgrund inom samhällsvetenskapen med studier inom socialantropologi och internationella relationer samt global hälsa och folkhälsa. Jag har specialistsjuksköterskeexamen med inriktning skolsköterska från Högskolan i Skövde samt journalistexamen från Skurups folkhögskola. Efter att ha arbetat många år som journalist och sjuksköterska påbörjade jag år 2019 doktorandstudier inom hälsa och livsstil. Kliniskt arbetar jag som sjuksköterska inom hemsjukvården i Kungsbacka kommun.
Mitt avhandlingsarbete
Mitt forskningsprojekt handlar om digitalisering inom hemsjukvården. Användningen av digital teknik är numera utbredd i samhället och även inom vården. Digitala medicingivare, journaler på nätet och hälsoappar är några exempel. Flera av Hallands kommuner har kommit långt med digitalisering. I forskningsprojektet undersöker jag hur ett digitalt hjälpmedel för läkemedelsadministrering används och påverkar vården och vårdsystemet samt hur det upplevs av patienter och personal. Data från avvikelseregister undersöks också för att se om patientsäkerheten påverkas av den digitaliseringen.
Charlotte Sylwander – hälsa och livsstil
Mina forskningsintressen
Med en bakgrund inom Biomedicin inriktning fysisk träning följt av en mastersexamen i Hälsa och livsstil har jag gått från cellnivå till folkhälsa. Mitt forskningsintresse sträcker sig brett inom det mångfasetterade begreppet och fenomenet ”hälsa”. Utöver det har jag också ett extra intresse för vetenskapskommunikation.
Mitt avhandlingsarbete
I min avhandling studerar jag associationer mellan långvarig smärta, smärttrösklar, övervikt/fetma, levnadsvanor och livskvalitet hos personer med knäsmärta. Det är viktigt att förstå möjliga associationer för att dels kunna förebygga smärta dels förbättra behandlingsmöjligheterna. Denna ökade kunskap kan skapa bättre förutsättningar för en bibehållen alternativt ökad livskvalitet.
