Spinnerskorna i nytt ljus. Arbete och liv innan industrialiseringen

Om studiens tre delar

Vårt viktigaste källmaterial består av individuppgifter om spinneriarbetare 1767–1797. Vi har nästan 130 000 individuella observationer av framför allt kvinnors och barns betalda spinneriarbete. Det finns årliga uppgifter om lön, produktion och vilken typ av verktyg var och en använde. Det finns information om ålder, kön och socioekonomisk bakgrund. Vi kommer att koppla detta material till mantalslängder, bouppteckningar och husförhörslängder, för att kunna få en bättre bild av vilka hushåll som arbetade med spinneriarbete. Just dessa arbetare särredovisas från övriga manufakturarbetare eftersom de i princip uteslutande arbetade i sina egna hem. Det har dock lett till att de uteslutits från många tidigare studier om manufakturernas roll i Sveriges historia.

Förutom att ge en unik inblick i kvinnors och barns arbete under Sveriges industrialiseringsprocess kommer våra resultat att bidra med ny nyckelkunskap till tre debatter som behandlas i tre delstudier.

Delstudie ett

Den första delstudien behandlar statens roll i industrialiseringsprocesser och här lyfter vi en äldre men olöst svensk debatt. Vissa forskare har hävdat att de statsstödda manufakturerna inte spelade någon stor roll för industrialiseringen. Andra har hävdat att de kan ha spelat roll på ett institutionellt plan. Båda sidor är överens om är att manufakturerna sannolikt bidrog till att arbetes organisering förändrades.

Denna debatt utgör ett bra exempel på hur man underlåtit att inkludera hemarbete av framför allt kvinnor och barn i berättelsen. Alla är medvetna om att dessa fanns men deras arbete utesluts ändå strukturellt ur många av de viktigaste studierna på området. Hur skulle sättet vi ser på manufakturerna ändras som vi kunde inkludera deras liv och arbete i berättelsen?

Delstudie två

Den andra delstudien behandlar teorin om ”the industrious revolution”, flitens revolution, att den industriella revolutionen föregicks av en förändring i hushållens arbetskraftsutbud; fler och fler fattiga familjer på landsbygden producerade mer och mer för en marknad. Denna teori har varit svår att undersöka empiriskt, det är svårt att följa fattiga familjers arbete över tid och det var enligt teorin till stor del kvinnors och barns tid som allokerades mer och mer till betalt arbete. Men vårt material är extremt starkt i att det låter oss följa kvinnorna och deras familjer över flera decennier. Vi kan svara på frågor om vilken typ av hushåll det är som förlägger delar av sitt arbete till betald spånad och om detta förändras. Vår forskning ger en unik inblick i 1700-talets hushållsekonomi, över tid och rum och för ett stort antal individer.

Delstudie tre

Delstudie tre handlar om industrialisering och lönenivåer. En av de största debatterna kring industrialiseringens orsaker de senaste åren handlar just om spinneriarbetare och deras löner. Var det så att höga löner var en starkt bidragande orsak till mekaniseringen av textilindustrin och därmed den industriella revolutionen i England? Ett stort problem för denna debatt är att det varit svårt att hitta källor som på ett systematiskt sätt redovisar löner och produktivitet för spinneriarbetare över tid, speciellt för de kvinnor och barn gjorde det mesta av arbetet. Den informationen har vi i vårt material. Höglöneteorin har framför allt handlat om Storbritannien, men hur såg sambandet ut i Sverige?

Om projektet

Projektperiod

• 2022-01-01–2026-12-31

Projektledare

• Malin Nilsson, universitetslektor

Andra deltagande forskare

• Mats Olsson, professor i ekonomisk historia, Lunds universitet
• Kathryn Gary, doktor i ekonomisk historia, Lunds universitet

Finansiärer

• Vetenskapsrådet