Elever som satsar på elitidrott levde i en berg- och dalbana under pandemin
Vardagen för elitidrottssatsande gymnasieelever ställdes på ända under pandemin. Från att ha idrottat större delen av sin tid, både i skolan och på fritiden, gick skolan över till distansundervisning och träningar och tävlingar inom idrotten ställdes in. Hur hanterade eleverna utmaningarna som följde? Det har forskare vid Högskolan i Halmstad undersökt.
”Hela mitt liv var en berg- och dalbana, allt gick upp och ner. Ena stunden fick vi träffa 50 personer, andra stunden fick vi bara träffa fem. Vi fick först träna, sedan blev vi tillsagda att sluta med all fysisk träning. Du visste aldrig riktigt hur vi skulle organisera vår fysiska träning, lägga upp det sociala nätverkandet och vårt skolarbete.”
Elev på ett idrottsgymnasium (ur rapporten)
De förändrade förutsättningarna under pandemin påverkade elevernas motivation på olika sätt. Att hitta och behålla motivationen över hela perioden var utmanande, särskilt när undervisningen övergick till distans för andra gången och idrotten fick nya restriktioner under hösten 2020.
– Utmaningen för eleverna var just ovissheten om vad som skulle ske och att gränserna mellan skola, idrott och fritid många gånger suddades ut, säger Urban Johnson, professor i psykologi vid Högskolan i Halmstad och projektledare för forskningsprojektet om hur elitidrottande ungdomar upplevde och hanterade pandemin.
De elitidrottande eleverna upplevde mer ensamhet under den här perioden, vilket de tyckte var påfrestande. De poängterar att stöd från skolan, både från lärare i skolämnen och från annan personal, till exempel kuratorer, var viktigt. Det sociala livet, som många tog för givet före pandemin, uppskattar eleverna mer i dag, till exempel möten med kamrater i skolan och på träningar.
Strategier för att motivera sig
Vissa elever utvecklade strategier för att motivera sig och strukturera tillvaron under de svåra perioderna, med hjälp av erfarenheter från idrotten. Det fanns dock också elever som hade svårigheter att klara anpassningen till de förändrade förutsättningarna, både i skolan och idrotten.
– En nyckelfaktor för att lyckas väl i att anpassa sig är att tidigt inse betydelsen av sambandet mellan kropp och själ. Det vill säga att begränsningar av idrotten också leder till en sämre förmåga att mentalt klara vardagens bekymmer och att kunna upprätthålla sina sociala kontakter, säger Urban Johnson.
Urban Johnson, professor i psykologi – inriktning idrottspsykologi, har varit projektledare för projektet som startade hösten 2020.
Att kunna hantera motgångar på ett framgångsrikt sätt handlar också om att ha ett stort självförtroende och tillit till sin egen kompetens för att möta framtida utmaningar. Hit hör även förmågan att vara flexibel och formbar, inte minst för att kunna hantera begränsade eller obefintliga möjligheter att kunna träna inomhus.
– Det verkar också som att en framgångsrik anpassning under pandemin också gradvis har stimulerat mognad. Det inkluderar att eleverna har blivit bättre på, och medvetet försökt att upprätthålla dagliga rutiner och att söka socialt stöd och hjälp. Både från närmaste familjen, lärare och tränare och träningskamrater, säger Urban Johnson och fortsätter:
– Det resultatet är i linje med slutsatserna från forskning som gjordes under första fasen av pandemin, alltså att idrottselever som får mer socialt stöd också rapporterar bättre mental hälsa och välbefinnande.
Strategier för att hantera utmaningar
Studien visar att elever har handskats med utmaningarna som har kommit med pandemin på olika sätt. Vissa elever har fått kämpa med sin tillvaro i skolan och på fritiden och har successivt tappat motivationen på idrotten. Det har i vissa fall lett till att de har slutat.
Andra elever har mött den snabbt förändrade situationen genom att stärka sig själva och sina resurser för att möta nya utmanande situationer. Särskilt när det handlar om att självständigt planera sin vardag.
Oavsett hur eleverna har mött utmaningarna under pandemin kan forskarna sammanfatta det på ett sätt:
– Pandemin har definitivt visat sig vara en berg- och dalbana för idrottseleverna i gymnasieskolan som de har behövt hantera, konstaterar Urban Johnson.
Råd till kommuner, skolor och idrottsrörelsen
Forskarnas studie har utmynnat i sex råd till kommuner, skolor och idrottsrörelsen för att stödja och stärka elevers hälsa och välmående vid framtida globala kriser. Dessa råd är:
- Använd självhjälpande strategier för att förbättra elevernas motståndskraft.
- Utnyttja digital teknik för att främja psykisk hälsa.
- Utveckla nätverk för peer support (kompissystem).
- Inför tydligare stödstrukturer i skola och idrott.
- Rikta stöd till elever med dubbla karriärer.
- Koordinera stödet mellan kommuner, idrottsgymnasier och idrottsrörelsen.
Text: Hilda Liberg
Bild: iStock (toppbild) och Magnus Karlsson
Mer information
Statens stöd till idrotten – uppföljning 2021
Länk till annan webbplats.
Resilience and mental health among students at sports high school during Covid-19 pandemic
Om studien
Medverkande forskare i studien:
- Urban Johnson, professor i psykologi inriktning idrottspsykologi
- Krister Hertting, docent i pedagogik
- Andreas Ivarsson, docent i psykologi inriktning idrottspsykologi
- Eva-Carin Lindgren, professor i idrottsvetenskap inriktning hälsopromotion.
I studien genomfördes intervjuer vid två tillfällen med fokusgrupper med gymnasieelever vid två gymnasieskolor med idrottsinriktning. Den första intervjun skedde i oktober/november 2020 och handlade om situationen från mars 2020 och framåt. En uppföljande intervju gjordes i maj 2021. Det gav forskarna en bättre uppfattning om hur läget hade utvecklats och hur eleverna hade påverkats av pandemins konsekvenser. På grund av pandemin kunde intervjuerna på den ena gymnasieskolan bara genomföras vid det andra tillfället.
Totalt deltog 53 idrottselever inom var golf, handboll, badminton, simning och fotboll. Eleverna studerade teoretiska program vid båda skolorna.
Studien ingår i en rapport från Centrum för idrottsforskning som heter Stöd till idrotten – uppföljning 2021. Studien är finansierad av Centrum för idrottsforskning.
