Hur kan unga nyanlända må bättre i vardagen och skolan?
Vad krävs för att unga personer som nyligen har kommit till Sverige ska må bra? Det har Ulrika Lögdberg vid Högskolan i Halmstad undersökt i sin doktorsavhandling. Avhandlingen visar hur skolan kan vara en hälsofrämjande arena och hur viktigt det är att vara medveten om maktstrukturer i samhället.
”Ett bombdåd i Afghanistan påverkar ungdomars välmående även i skolvardagen i Sverige. Platser och människors tillhörigheter kopplas samman inom ramen för ett ojämlikt och hierarkiskt ordnat globalt rum.”
Ulrika Lögdberg, som nyligen disputerade inom folkhälsovetenskap
Ulrika Lögdberg är verksam vid Akademin för hälsa och välfärd vid Högskolan i Halmstad, och i sin forskning undersöker hon relationen mellan unga människors hälsa, vardagsliv, skola och migration. Med fokus på det dagliga livet i skolan utforskar hon de vardagliga erfarenheter som påverkar välbefinnandet bland unga personer som nyligen har invandrat till Sverige.
– Jag har analyserat de sociala och kulturella processerna som utgör de nyanlända ungdomarnas förutsättningar för hälsa och välmående, så som de kommer till uttryck i vardagslivet och som mikroprocesser. Samtidigt är vardagen, social interaktion, sociala positioneringar och materiella villkor för välmående kopplade till mer övergripande maktprocesser, säger Ulrika Lögdberg.
Ulrika Lögdbergs forskning visar att individens förmåga att själv påverka det dagliga livet och välmåendet är beroende av politik, strukturer och relationer. Hälsa är med andra ord relaterat till makt på olika sätt, och avhandlingen fokuserar till stor del på detta.
Ulrika Lögdberg.
Om Ulrika Lögdberg
Ulrika Lögdbergs forskning har skett vid Akademin för hälsa och välfärd vid Högskolan i Halmstad, i samarbete med Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet, där hon har varit gästdoktorand.
Hälsa skapas genom olika erfarenheter
Hälsa och välmående skapas även genom andra typer av erfarenheter, såsom var man befinner sig och hur länge man har varit i Sverige.
Ulrika Lögdberg tar också upp vikten av ett translokalt perspektiv, det vill säga hur de unga mår i relation till flera platser, yttre händelser och tillhörigheter samtidigt.
– Ett bombdåd i Afghanistan påverkar ungdomars välmående även i skolvardagen i Sverige. Platser och människors tillhörigheter kopplas samman inom ramen för ett ojämlikt och hierarkiskt ordnat globalt rum, förklarar Ulrika Lögdberg.
Skolan en hälsofrämjande arena
Forskningsresultatet visar också hur skolan kan bli en hälsofrämjande arena där framför allt miljön i klassrummen med närhet till engagerade lärare och klasskompisar bidrar till de ungas vardagliga välmående.
Ulrika Lögdberg betonar vikten av att bli uppmärksammad, få möjlighet att betyda något för andra i skolans vardag och få erkännande för sina tidigare erfarenheter och kunskaper, samtidigt som även små handlingar och bekräftelser i vardagen betyder mycket för ungas hälsa.
– Vi vet att vuxna i ungas direkta närhet, som lärare, frivilligarbetare och idrottsledare, är betydelsefulla för ungas välbefinnande och hälsa. Även allmänheten och alldagliga relationer – som att bli sedd och uppmärksammad på bussen eller på morgonen på vägen till skolan – lyfter de unga nyanlända fram som betydelsefulla för sitt välbefinnande i vardagen, säger Ulrika Lögdberg.
Maktstrukturer har stor betydelse
Samtidigt påverkas de ungas hälsa av maktstrukturer i vardagen, då deras uppfattade kultur och nationella ursprung jämförs med en föreställd normativ svenskhet. Att vara nyanländ har stor betydelse för unga personers hälsa, och att ta detta i beaktande är särskilt viktigt i en tid av ökad främlingsfientlighet, menar Ulrika Lögdberg.
– Ett återkommande tema i studierna är att de unga positioneras som icke-svenska och som ”de andra”, vilket är något som de måste hantera för att främja sitt eget välbefinnande, påpekar Ulrika Lögdberg.
Viktigt att arbeta holistiskt
Avhandlingen visar hur betydelsefullt det är att studera, förstå och arbeta med ungas hälsa på ett holistiskt sätt, och att inte glömma bort de maktstrukturer – politiska, historiska och relationella – som formar ungas hälsa.
Ulrika Lögdberg betonar betydelsen av den sociala och kulturella kontexten när man studerar ungas hälsa, och att kombinera kritiska perspektiv på skola och migration med hälsofrämjande perspektiv. Det är även viktigt att både studera och arbeta med hälsa på individuell och kollektiv nivå.
– Avhandlingen bidrar med kunskaper och insikter som är viktiga att beakta i ett långsiktigt arbete med ungas hälsa i vardagen, avslutar Ulrika Lögdberg.
Text: Emma Swahn
Mer information
Om disputationen
Disputationen skedde den 7 oktober klockan 13:00 i Bærtlingsalen vid Högskolan i Halmstad.
- Opponent: Helena Korp, Högskolan Väst
- Handledare: Eva-Carin Lindgren, Högskolan i Halmstad, Magnus Öhlander, Stockholms universitet, och Bo Nilsson, Umeå universitet
Forskningen har delvis finansierats av projektet ArctiChildren InNet, som har målet att förbättra barns och ungdomars psykosociala hälsa och välbefinnande, och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, som har som ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige.
