Högskolan utvecklades starkt trots utmaningar
Högskolan i Halmstad uppvisade stark utveckling under förra året, med både rekord i antal sökande till utbildningar och positiva resultat i en omfattande forskningsutvärdering, trots ekonomiska utmaningar. Så kan förra året sammanfattas när lärosätet nu har lämnat sin årsredovisning för år 2024.
”Det känns bra att kunna lämna ifrån sig en årsredovisning som visar att vi har en stark verksamhet i positiv utveckling.”
Susanna Öhman, rektor
Högskolans styrka ligger i attraktiva utbildningar med stor relevans för samhället, och i forskning som bygger sin styrka och profilering genom nära samverkan med företag och offentliga organisationer. Det är ett framgångsrecept som genom åren ytterligare har utvecklats och skärpts.
Söktrycket ökade markant förra året, med sju procent fler förstahandssökande jämfört med året före. Programmet IT-forensik och informationssäkerhet toppade med 367 sökande, följt av Socionomprogrammet och Civilekonomprogrammet.
Högskolan tar stort samhällsansvar för de bristyrkesutbildningar som särskilt har pekats ut i regleringsbrev och budgetpropositioner sedan år 2014, det vill säga utbildningar till ingenjör, lärare och sjuksköterska, och sedan år 2020 också socionomutbildning och nybörjarprogram inom data/IT.
Högskolans rektor Susanna Öhman.
– Ytterligare exempel på samhällsrelevans är Högskolans framgångsrika insatser för kompetensutveckling inom offentlig sektor och näringsliv, där jag särskilt vill nämna alla kurser som vi erbjuder yrkesverksamma, säger rektor Susanna Öhman.
Excellent forskning
Förra året utvärderades all forskning och samproduktion vid Högskolan. Utvärderingen kallas ARC24 och gjordes av externa bedömare, både nationella och internationella. I sina rapporter skriver bedömarna att Högskolans samtliga forskningsområden håller god kvalitet – flera områden uppvisar mycket god eller till och med excellent kvalitet. Särskilt framhålls Högskolans samverkan med externa parter och forskningen inom AI och hälsa.
Sedan tio år tillbaka har Högskolan två högskoleövergripande fokusområden för att inspirera till mångvetenskaplig forskning: fokusområde Hälsoinnovation respektive Smarta städer och samhällen. Huvuddelen av forskningen inom fokusområdena drivs av visionsburna långsiktiga program med tydlig anknytning till samhällsutmaningar, omfattande samverkan med externa parter, förmåga att få mycket externa forskningsbidrag och god koppling mellan forskning och utbildning. Högskolan har nu sju sådana program, där Framtidens industri, med fokus på industri 5.0 och samarbete mellan människor och smarta system, inrättades under år 2024. De sju forskningsprogrammen omfattar tillsammans ungefär 60 procent av Högskolans forskning.
Enligt den externa utvärdering som gjordes förra året av Högskolans all forskning och samproduktion, håller Högskolans samtliga forskningsområden god kvalitet, flera områden uppvisar mycket god eller till och med excellent kvalitet.
En av Högskolans målsättningar är att forskningen ska ha en externfinansieringsgrad på 60 procent. I dag ligger den på 53 procent. En hög andel externfinansiering är en indikator på hög kvalitet i forskningen.
– Det är glädjande att vår samverkan med externa partner är så omfattande, säger rektor.
En annan av Högskolans målsättningar är att minst två tredjedelar av den forskande och undervisande personalen ska ha doktorsexamen och för år 2024 var denna andel 76 procent. Högskolans samtliga fyra akademier uppfyllde målsättningen. Här sticker Högskolan ut positivt i jämförelse med andra högskolor och de så kallade nya universiteten.
Högskolan är ett Europauniversitet
Förra året fick Högskolan det positiva beskedet att lärosätet blir en del av Europauniversitetet HEROES, ett samarbete mellan nio lärosäten i åtta länder med finansiering från EU-kommissionen.
– Detta kommer att bidra till ökad förståelse för olika kulturer och innovativa lösningar på framtida samhällsutmaningar, säger rektor.
Proaktivt arbete inom utbildning
Under förra året inrättade Högskolan ett serviceområde kallat stöd till undervisning och lärande. Syftet var att skapa förutsättningar för samordning av lärosätets bredd av olika kompetensområden inom högskolepedagogik, informations- och kommunikationsteknik (IKT), digitala tjänster, administration samt språk- och informationsstöd. Serviceområdet ska bidra till fortsatta kvalitetshöjande insatser för studenters lärande, utbildningars kvalitet och lärares yrkesskicklighet.
Ökade kostnader och strategiska satsningar ledde till ekonomiskt underskott
Högskolans ekonomi påverkas av en rad saker som för år 2024 ledde till ett underskott i verksamheten. Underskottet berodde främst på tre orsaker: kraftigt ökade pensionskostnader med anledning av det nya pensionsavtalet, ökad inflation som i sin tur ledde till ökade kostnader för framför allt hyror och drift, samt strategiska satsningar med hjälp av myndighetskapitalet.
– Högskolans myndighetskapital är betydligt större än de tio procent av omsättningen som är målet. Därför används det för strategiska satsningar, som till exempel en stor kompetensutvecklingsinsats för främst adjunkter, och infrastruktur för att öka IT-säkerheten, säger Susanna Öhman, samtidigt som hon konstaterar:
– Det känns bra att kunna lämna ifrån sig en årsredovisning som visar att vi har en stark verksamhet i positiv utveckling.
Text: Lena Lundén
Bild: Dan Bergmark
