”Vi ville skapa det stödsystem som vi själva saknade”
I samband med internationella kvinnodagen den 8 mars blickar Högskolan i Halmstad tillbaka på det meriteringsprogram för kvinnor som startade för drygt tio år sedan. Åren 2012–2014 fick tio forskare tid och stöd att meritera sig. I dag är de flesta professorer. Vaike Fors och Pia Ulvenblad minns satsningen som en vändpunkt i karriären.
Vaike Fors, Henrika Jormfeldt, Linnea Gustafsson, Marie Mattsson och Pia Ulvenblad deltog i meriteringsprogrammet för drygt tio år sedan. I dag är de alla professorer.
”Vi hade inte det stödsystemet från början, vi byggde det själva. Det är det som har gjort skillnaden”
Pia Ulvenblad, professor i företagsekonomi
När programmet startade var andelen professorer som var kvinnor på Högskolan i Halmstad 19 procent. Högskolan ville förändra det och gjorde därför en riktad satsning. Tio universitetslektorer och docenter fick 40 procent av sin arbetstid avsatt för meritering. De blev en grupp som träffades regelbundet.
Pia Ulvenblad, som då var universitetslektor och i dag är professor i företagsekonomi, minns att samtliga deltagare i gruppen hade stor kompetens med sig in i meriteringsprogrammet.
– Var och en av oss hade redan mycket erfarenheter och kompetens och vi var samtidigt medvetna om att det kunde finnas både sociala konstruktioner och strukturella hinder som bromsade vår karriärutveckling, säger Pia Ulvenblad.
Deltagare i meriteringsprogrammet
- Cecilia Björkén-Nyberg, då universitetslektor i engelska, i dag docent i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning.
- Catrine Brödje, då universitetslektor i litteraturvetenskap, nu universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning, och docent i litteraturvetenskap vid Högskolan i Borås.
- Vaike Fors, då universitetslektor i pedagogik, i dag professor i designetnografi.
- Linnea Gustafsson, då universitetslektor i svenska språket och filosofie doktor i nordiska språk, i dag professor i svenska språket.
- Henrika Jormfeldt, då universitetslektor i omvårdnad, i dag professor i omvårdnad.
- Pia Ulvenblad, då universitetslektor i företagsekonomi, i dag professor i företagsekonomi.
- Ann-Christine Wennergren, då universitetslektor i utbildningsvetenskap och filosofie doktor i pedagogik, i dag docent i pedagogik.
- Maria Åkesson, då universitetslektor i informatik, i dag professor i informatik.
- Marie Mattsson, då docent i växtfysiologi, i dag professor i miljövetenskap.
Lena Ewertsson var en av deltagarna när programmet startade men gick tragiskt bort under programmets gång.
Ett nätverk växer fram
Meriteringsprogrammet var en strategisk satsning från Högskolans ledning. Förutom arbetstiden ingick åtta internat med teman som forskningsfinansiering, vetenskaplig publicering och ledarskap.
För många av deltagarna blev det som hände mellan programmets olika aktiviteter minst lika viktigt. I samtalen växte en insikt fram.
– Vi pratade mycket om våra erfarenheter och plötsligt insåg vi att alla bar på liknande berättelser om hur meritering går till i praktiken. På det sättet bearbetade vi inte bara tankar om hur vi som individer dög för meritering, utan också ifall det fanns strukturella och normativa hinder, säger Vaike Fors, som då var universitetslektor och i dag är professor i designetnografi.
Pia Ulvenblad berättar om en insikt som meriteringsgruppen gjorde tillsammans:
– Vi såg hur några manliga kolleger slussades fram i en struktur som vi inte hade tillgång till. Vi trodde att man skulle klara allt själv, men så fungerar det ju inte.
Det blev startskottet för något nytt. De tio deltagarna började aktivt stödja varandra och dela erfarenheter.
– Vi lärde oss av varandra i meriteringsprogrammet att synliggöra strukturerna och hjälpas åt att navigera och tydliggöra dessa, säger Vaike Fors.
Fortfarande varandras bollplank
Mer än tio år senare är kontakten fortfarande tät mellan flera av deltagarna.
– Programmet gav mig både ett nätverk och en förståelse för de strukturer som omger mig som kvinnlig forskare. Att kunna ringa Pia eller någon annan kollega när det behövs har betytt mycket, säger Vaike Fors.
Efter att meriteringsprogrammet avslutades år 2014 sökte (och fick) deltagarna omställningsmedel för att skapa ett ledarskapsnätverk för kvinnor vid Högskolan. De döpte det till LENA, efter Lena Ewertsson som var en av deltagarna och som sorgligt nog gick bort under programmets gång. Namnet LENA stod också för att ena kvinnor i karriären på Högskolan.
Nätverket organiserades medvetet utan hierarkier. Vid lunchseminarier diskuterades erfarenheter och utmaningar, och den som arrangerade skrev reflektioner i en bok som följde med till nästa person. Tanken var att synliggöra lärdomar, utbyta erfarenheter och råd, och skapa en gemensam kunskapsbank.
– Vi ville skapa det stödsystem som vi själva saknade, säger Vaike Fors.
Nu planerar Vaike Fors och Pia Ulvenblad att starta nätverket igen.
Satsningen gav resultat men mer behövs
Sex av de tio deltagarna är i dag professorer och tre är docenter. Andelen professorer som är kvinnor vid Högskolan har ökat från 19 procent år 2012 till 31 procent år 2025.
Men Vaike Fors och Pia Ulvenblad menar att arbetet inte är klart.
– Att förstå att det finns diskriminerande strukturer förändrar hur man tänker. Kompetens och kapacitet är alltid utgångspunkten vid meritering, rekrytering, tillsättning av roller och vid lönesättning, men ibland behöver man tänka ett varv till för att synliggöra normer i sättet att tala om människor och deras kompetens. Den här typen av rättvisearbete tar nog aldrig slut, säger Vaike Fors.
Andelen professorer som är kvinnor vid Högskolan i Halmstad har ökat från 19 procent år 2012 till 31 procent år 2025.
”Lyssna på andras erfarenheter”
När Vaike Fors och Pia Ulvenblad ser tillbaka på programmet är det framför allt gemenskapen och insikterna som de bär med sig.
– Vi hade inte det stödsystemet från början, vi byggde det själva. Det är det som har gjort skillnaden, säger Pia Ulvenblad.
Båda är tydliga med vad de vill säga till unga forskare i dag. Pia Ulvenblad betonar vikten av att fråga efter hjälp:
– Sök hjälp och stöd och se inte det som en svaghet. Lyssna på andras erfarenheter och förstå att barriärerna ofta är strukturella, inte individuella.
Vaike Fors fortsätter:
– Jag ser inte det här som en kamp, utan som upplysning. Det kommer att växa inifrån. Det är en rättvisefråga som sträcker sig långt bortom kön.
Text och bild: Anna-Frida Agardson
LENA nätverksträff
LENA är ett kompetens- och ledarskapsnätverk för kvinnor som forskar vid Högskolan i Halmstad.
Vill du som är kvinna och forskar vid Högskolan vara med? Det är enkelt! Ta med egen lunch och delta. Ingen föranmälan krävs.
Träffarna hålls på engelska vid behov.
Första träffen äger rum den 17 mars klockan 12.00–13.00 i loungen på E2.
