Hundrakronorsutmaningen – ett experiment i entreprenörskap
Vad hade du gjort om du hade fått hundra kronor och en uppmaning att få pengarna att växa så mycket som möjligt på sju timmar? Det var förutsättningarna för studenterna i universitetslektor Navid Ghannads klassrum under ett experiment.
Reglerna var enkla och förhållandevis få när Navid Ghannad, lektor i marknadsföring för sjunde året i rad skickade i väg sina studenter med en hundralapp i ett kuvert:
– De har sju timmar på sig att tjäna så mycket pengar som möjligt. De får inte investera mer än de hundra kronor som de har fått från mig, och de får inte ägna sig åt tiggeri eller spel. Studenterna brukar vara väldigt kreativa i den här övningen, och det är alltid roligt att ta del av resultaten, säger Navid Ghannad.
Annie Gunnarson, Emilia Törn och Endrit Ibishi.
Inspiration från Stanford University
Uppgiften som Navid Ghannad gav studenterna är inspirerad av den kända utmaningen The $5 challenge, introducerad av professor Tina Seelig vid Stanford University, USA. Studenternas resultat liknar också de som de amerikanska studenterna uppvisar. De studenter som lyckas bäst med utmaningen är de som inte låter sig begränsas av startsumman.
– Många studenter tenderar att låsa sig vid de hundra kronorna. De fokuserar för mycket på vad de kan göra för hundra kronor, och då brukar det landa i förhållandevis småskaliga projekt, som att baka kakor och sälja på campus. Det är inget fel på sådana projekt, och de flesta lyckas gå med vinst, men det är inte speciellt innovativt. Det är snarare ett exempel på förvaltarskap än på entreprenörskap, säger Navid Ghannad, och fortsätter:
– De riktigt framgångsrika projekten brukar komma från studenter som inte ens har öppnat sina kuvert. I stället har de utgått från vad de skulle vilja göra, och hur de kan göra det utan några andra resurser än sig själva och sitt eget kunnande.
Grupperna består av mellan tre och fem studenter, och alla studerar på avancerad nivå. Det betyder att de tillsammans har i genomsnitt tolv års erfarenhet av högre studier. De har med andra ord väldigt mycket att erbjuda.
”De riktigt framgångsrika projekten brukar komma från studenter som inte ens har öppnat sina kuvert. I stället har de utgått från vad de skulle vilja göra, och hur de kan göra det utan några andra resurser än sig själva och sitt eget kunnande.”
Navid Ghannad
Årets vinnare mångdubblade insatsen
Årets vinnande grupp består av fyra studenter som alla läser sitt fjärde år på Civilekonomprogrammet: Annie Gunnarson, Emilia Törn, Endrit Ibishi och Robert Jovanovic. Deras projekt bestod i att erbjuda företagen runt om i Halmstad tjänsten att samla in och panta flaskor. På det tjänade de 1 617 kronor, och mångdubblade alltså startsumman på 100 kronor.
– Vi öppnade inte ens vårt kuvert. Vi behövde inte pengarna för att genomföra projektet. Jag tror att pengarna hade fått oss att se begränsningar. Nu såg vi bara möjligheter, säger Endrit Ibishi.
Studenterna har haft väldigt roligt, och de har lärt sig mycket av experimentet.
– Vi riktade oss till företag, och erbjöd att ta hand om deras pantflaskor och burkar. Det tror jag var en av framgångsfaktorerna. Hos företag finns det större volymer, och de är också beredda att betala mer än vad privatpersoner är, säger Annie Gunnarson.
Navid Ghannad bekräftar det hon säger:
– Det brukar vara studenter som har företag som målgrupp som lyckas bäst. Att våga sig utanför sin komfortzon och lämna campus är en vinstfaktor. Det öppnar upp fler affärsmöjligheter och breddar den potentiella målgruppen, då studenter inte är så benägna att spendera pengar eftersom de ofta har låga inkomster.
Prispengar och ära
De tre grupper som gått med störst vinst fick dela på de alla gruppers sammanlagda inkomster. Den vinnande gruppen fick ta emot 60 procent av summan, 3 827 kronor, under applåder från sina klasskamrater.
– Det är naturligtvis jättekul att vinna. Vi vet inte riktigt vad vi ska göra med pengarna, säger Emilia Törn.
– Vi kanske får köpa studiematerial eller något, fyller Endrit Ibish i med ett stort skratt.
