Sociala normer som verktyg mot korruption
Att en elev ger en gåva till sin lärare är antagligen inte det första som du tänker på när det handlar om korruption. Forskning om att minska dysfunktionella och korrupta metoder i skolan visar dock att informella sociala normer kan resultera i ojämlik och diskriminerande behandling av elever – även om avsikterna är goda, som till exempel att ge en gåva.
”Resultaten tyder på att de informella normerna inom ramen för skolsystemet orsakar landets svaga utbildningssystem.”
Thomas Labik Amanquandor, doktorand och forskningsassistent
Thomas Labik Amanquandor, doktorand och forskningsassistent vid Högskolan i Halmstad, började för cirka två år sedan att forska om antikorruption med en önskan om att få bidra i kampen mot fattigdom och otrygghet. Thomas Labik Amanquandor undersöker betydelsen av rätt sorts informella sociala normer för att minska korruption i offentliga och privata skolor i Hanoi, Vietnam. Genom att fokusera på sambandet mellan informella normer och formella anti-korruptionsnormer inom institutioner och organisationer, är det möjligt att avslöja aspekter av dessa informella normer som kan användas i anti-korruptionsstrategier för att effektivt minska korruption. Han överraskades av sina forskningsresultat.
– Den roll som informella normer spelar för att minska korruption överträffade mina förväntningar. Ett annat spännande resultat var att informella normer i sig inte är korrupta, säger Thomas Labik Amanquandor.
Thomas Labik Amanquandor. Bild: Hanna Liljegren
Orsakar svagt utbildningssystem
Efter en två månader lång etnografisk studie i Hanoi fann Thomas Labik Amanquandor att den informella sociala normen och praxis i både offentliga och privata skolor inkluderade föräldrars betalning av lärare för extraklasser för att säkerställa bättre skolresultat för sina barn. Detta inkluderade också föräldrars bidrag i form av pengar för att tillhandahålla utrustning i klassrummen och visa tacksamhet och respekt för lärare genom att ge dem gåvor vid fem till sex tillfällen per läsår. Dessa informella normer kan minska effektiviteten i anti-korruptionsinitiativ eller regleringar, särskilt när normerna står i kontrast till dessa initiativ.
– Resultaten tyder på att de informella normerna inom ramen för skolsystemet orsakar landets svaga utbildningssystem. De är i sig inte dysfunktionella eller korrupta, utan de är allmänt accepterade som ett normalt sätt att agera, säger Thomas Labik Amanquandor och fortsätter:
– Det finns faktiskt en medvetenhet kring effekterna av de informella normerna. Några av föräldrarna och lärarna medgav att det resulterar i ojämlik och diskriminerande behandling av elever vars föräldrar inte har råd att följa normerna. Följaktligen blir dysfunktionella och korrupta metoder hinder för utbildningens kvalitet.
Dysfunktionella aspekter måste bli funktionella
Thomas Labik Amanquandor menar att de som arbetar för att minska korruptionen måste erkänna normerna som en institutionaliserad social praxis – eller som en del av vardagen. Därför får anti-korruptionsinterventioner inte fokusera på att helt utrota de informella sociala normerna, eftersom det kan hota sociala strukturer. I stället bör insatser mot korruption aktivt engagera lärare, föräldrar och skoladministratörer i att förändra de dysfunktionella aspekterna, så att det blir funktionella normer och praxis, för att på så sätt säkra utbildningens kvalitet.
– Vår kunskap och förståelse för svårigheterna med informella normer i förhållande till korruption, kan vara avgörande för att utforma och implementera effektiva strategier som kan motverka korruption, särskilt i icke-västerländska samhällen, säger Thomas Labik Amanquandor.
es become dysfunctional and corrupt practices that hinder the quality of education.”
Text och bild: Hanna Liljegren
Mer information
Om Thomas Labik Amanquandor
När och var är du född?
– Jag föddes år 1993 i Cantonment, Accra, Ghana.
Vad har du för utbildningsbakgrund?
– En universitetsexamen i integrerad samhällsutveckling och kandidatexamen i integrerade utvecklingsstudier, båda från University for Development Studies i Tamale, Ghana. Jag har också en master i rättssociologi från Lunds universitet, och en Master of Science in African Studies från University of Oxford. Jag är för närvarande doktorand i rättssociologi vid Institutionen för kriminologi och rättssociologi vid Universitetet i Oslo.
När kom du till Högskolan i Halmstad?
– Jag började arbeta på Högskolan i Halmstad i maj 2021.
Hur kommer det sig att du valde Högskolan i Halmstad för din forskning?
– På Akademin för lärande, humaniora och samhälle finns professor Måns Svensson som är en ledande forskare inom rättssociologi och antikorruptionsforskning. För mig var det en mycket attraktiv och betydelsefull möjlighet för min akademiska karriär att få arbeta med honom.
Vad är dina planer för framtiden?
– Om några år skulle jag vilja slutföra mina forskarstudier om betydelsen av informella normer i genomförandet av Sydafrikas anti-korruptionsstrategi bland lokala myndigheter. På lång sikt är min plan att bidra mycket till både teorin och praktiken om anti-korruption i Afrika genom rättssociologisk forskning.
