En parallell hierarki växte fram i överfulla fängelser
Hur kan ineffektiva, oönskade och till och med direkt skadliga institutioner hålla sig kvar, trots att bättre lösningar finns? Oscar Karlsson, nybliven doktor i historia, har i sin avhandling skrivit om fängelser som egentligen inte var byggda för fångar. Särskilt har Oscar Karlsson studerat engelska fängelseskepp och svenska fästningsfängelser för omkring 200 år sedan. Förhållandena för fångarna var under all kritik.
Hamnen på Marstrandsön och Carlstens fästning I slutet av 1700-talet.
”Fängelsepersonalen var väl medveten om fångarnas parallella ordning, men valde att inte störa den alltför mycket eftersom man fruktade att det skulle leda till upplopp.”
Oscar Karlsson, doktor i historia
Oscar Karlsson.
I sin avhandling i historia jämför Oscar Karlsson engelska fängelseskepp i Portsmouth i Storbritannien med fästningsfängelser på den svenska västkusten under sent 1700-tal fram till mitten av 1800-talet. Gemensamt var att dessa egentligen inte var byggda för att vara fängelser och för att ha fångar intagna där.
–Över 30 fångar bokstavligen förvarades i samma rum och förhållandena var fruktansvärda. Fångarna knöt kontakter sinsemellan och lärde sig nya kriminella färdigheter. Med tanke på detta var de få som lämnade fängelserna inte sällan fulländade yrkeskriminella. Trots att dessa omständigheter var välkända skulle det dröja länge innan de avvecklades, säger Oscar Karlsson.
Skadliga institutioner fick leva kvar
Syftet med avhandlingen har varit att undersöka hur ineffektiva, oönskade och till och med direkt skadliga institutioner lyckades hålla sig kvar så länge, trots att bättre lösningar fanns tillgängliga, enligt Oscar Karlsson:
– Några centrala slutsatser är att utdragna straffrättsliga diskussioner om nya fängelser resulterade i att man förlitade sig på äldre strafformer. Dessa äldre strafformer levde dessutom inte bara kvar, utan utvecklades och förfinades under den undersökta perioden.
Tidigare forskning har behandlat fängelseskeppen och fästningsfängelserna styvmoderligt, och inte sällan betraktat dem som statiska institutioner eller som tidigmoderna rester i en modern tid, menar Oscar Karlsson.
– En annan central slutsats i min avhandling, är att dessa institutioner ingick i större straffrättsliga system, vilket innebar att andra institutioners verksamhet var helt beroende av att fängelserna inte togs ur bruk. Kostnaderna för att avveckla fängelserna var helt enkelt för höga.
Subkulturer med egna regler
Oscar Karlsson berättar att ett kapitel som har varit särskilt intressant och roligt, och samtidigt väldigt utmanande, att skriva handlar om fängelsernas subkulturer, det vill säga fångarnas hierarkier, strukturer och egna regler.
– Fångarnas röster kommer sällan fram i källmaterialet utan man får på egna vägar leta sig fram till de röster som ofta har tystats ner eller inte alls beaktats i de officiella dokumenten.
Genom att undersöka allt från dagböcker, domstolsmaterial och kommentarer från fängelsekommittéer och fängelsepredikanter, har Oscar Karlsson fått god insyn i hur det var på fängelserna på den tiden.
– Det blev tydligt för mig att fängelsepersonalen var väl medveten om fångarnas parallella ordning, men valde att inte störa den alltför mycket eftersom man fruktade att det skulle leda till upplopp. Det rådde en form av maktbalans som i sin tur förhindrade förändring och på så sätt bidrog till institutionernas långa livstid.
Väcker tankar om likheter
Oscar Karlsson tror att hans forskning kan väcka en hel del tankar kring varför vissa av dagens oönskade och ineffektiva institutioner inte avvecklas eller görs om i grunden.
– Ett samtida exempel skulle kunna vara HVB-hemmen som verkar dras med en del problem, säger Oscar Karlsson.
Framöver vill Oscar Karlsson bland annat forska om ungdomsvåld i Sverige under efterkrigstiden, exempelvis uppfattningar kring ungas våld under åren 1950 till 1980.
Text: Kristina Rörström
Bild: Göteborgs stadsmuseum (målning), Magnus Karlsson (porträttbild)
Mer om forskningen
Oscar Karlssons doktorandtjänst har varit en del av ett forskningssamarbete mellan University of Portsmouth, Storbritannien, och Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Högskolan i Halmstad, en så kallad ”Split-Site PhD”.
Högskolan i ett lärosätesdelat doktorandprojekt
Mer information
Forskning vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle
Fokusområde Smarta städer och samhällen
Nättidningen Svensk historia skriver om Oscar Karlssons avhandling
Länk till annan webbplats.
