Sök Stäng

Professorsporträtt: Från barndomens skaparglädje till forskning om hållbar design

Som barn byggde Lars Eriksson små uppfinningar hemma tillsammans med sin pappa. I dag är han professor i industridesign vid Högskolan i Halmstad och forskar på hur vi upplever ytor och material, samt hur design kan bidra till både välmående och hållbar utveckling.

”Att ge unga människor en bra utbildning och möjligheten att följa sina drömmar är kanske det mest meningsfulla med att vara professor.”

Lars Eriksson, professor i industridesign

Intresset för att skapa väcktes tidigt. Arkitektur lockade först, och vägen ledde till en utbildning vid Umeå universitet. Det var där som Lars Eriksson upptäckte området som förenade konstnärligt uttryck med teknisk utveckling, nämligen industridesign.

En man i svart tröja står på en balkong i inomhusmiljö.

Lars Eriksson, professor i industridesign.

Forskning om ytor genom sinnen

I dag leder Lars Eriksson olika forskningsprojekt om hur människor upplever ytor och material.

– Vi studerar hur människor använder sina sinnen för att uppfatta ytor och texturer, såsom mjukhet, kvalitet och hållbarhet. Genom att mäta upplevelsen kan vi säkerställa att en yta uttrycker det man vill och behåller sina egenskaper genom hela produktionskedjan, säger Lars Eriksson.

Proteser anpassas efter behov

Ett av Lars Erikssons projekt har handlat om proteser och hur de kan anpassas efter användarens behov och uttryck. Här blev det tydligt att design inte bara handlar om funktion, utan också om identitet och välmående:

– Vi såg att användare har olika behov och önskemål. En äldre person som har amputerats på grund av sjukdom kan ha andra preferenser än en yngre som har drabbats av en olycka. På det viset kan man vilja visa sin protes mer eller mindre, och det är avgörande för välmåendet.

Design för hållbarhet

Forskningen har också stor betydelse för industrins omställning till hållbara material. Genom att mäta hur användare upplever nya ytor kan företag våga byta ut material utan att riskera att produkten uppfattas som sämre.

– När man byter ut en yta eller ett material är det avgörande att användaren fortfarande upplever kvalitet. Osäkerheten kring hur det tas emot gör att många företag tvekar, och där kan vi bidra med viktig kunskap, säger Lars Eriksson.

Tillsammans med Volvo Cars har Lars Erikssons forskargrupp arbetat med projektet Chrome Surf, där målet var att ersätta sexvärt krom – ett material som länge har använts i bilindustrin men som är skadligt för både miljö och hälsa. Genom att undersöka hur olika grupper av användare upplevde de nya ytbeläggningarna kunde forskarna visa att yngre generationer hade hög acceptans för hållbara alternativ, medan äldre oftare föredrog klassiskt blankt krom.

Test av fordonsinteriör med metallprover för ytfinish.

Lars Eriksson forskar på hållbara ytbeläggningar och har sett att yngre användare gärna väljer dem, medan äldre oftare föredrar traditionellt blankt krom. Bild: Linda Karlsson

Liknande utmaningar finns inom andra branscher, till exempel vid tillverkning av värmepumpar. Där är hela produktionsprocessen anpassad till ett visst material, vilket gör det svårt att genomföra förändringar. Genom att mäta hur användarna upplever nya material kan forskningen ge företag stöd att våga ta steget mot mer hållbara lösningar.

Samhällsnytta och utbildning

För Lars Eriksson är forskningen nära kopplad till utbildning och samhällsnytta. Han ser det som en del av professorsrollen att förmedla kunskap till nästa generation och att skapa förutsättningar för samarbete mellan olika yrkesgrupper.

– Jag har utbildat fler än 200 ingenjörer i design så att de kan arbeta tillsammans med konstruktörer och designer. Det är viktigt för samhället. Att ge unga människor en bra utbildning och möjligheten att följa sina drömmar är kanske det mest meningsfulla med att vara professor, Lars Eriksson.

Lars Eriksson beskriver också professorskapet som en möjlighet att påverka samhället i en riktning mot hållbarhet och innovation.

Våga tänka nytt och ta ansvar

Lars Eriksson blickar framåt mot nya projekt och samarbeten, där design kan spela en avgörande roll för både människor och miljö. För honom är det viktigt att forskningen inte stannar i teorin, utan leder till praktiska lösningar som gör skillnad i vardagen.

Lars Eriksson betonar att framtidens utmaningar kräver att forskare och företag vågar tänka nytt och ta ansvar för hållbarhet. Det är en drivkraft för honom att fortsätta att utveckla metoder som förenar teknisk innovation med mänskliga behov. På så sätt hoppas han kunna bidra till ett samhälle där design inte bara skapar produkter, utan också värde för människor och vår planet.

Text: Anna-Frida Agardson

Bild: Anna-Frida Agardson

Om Lars Eriksson

Lars Eriksson tog sin masterexamen i industridesign vid Design­högskolan i Umeå 1994. Samma år utvecklade han tillsammans med en studentkamrat en enmedsspark kallad Monomed, som fick stor spridning och uppmärksamhet.

Efter examen arbetade Lars Eriksson som industridesigner med uppdrag för olika företag, bland annat design av mätinstrument och möbler för Grythyttan Stålmöbler. Han har även haft uppdrag inom design management för flera företag. Senare återvände han till akademin och ansvarade för en masterutbildning i avancerad produktdesign vid Designhögskolan i Umeå, samt undervisade vid andra designskolor som Konstfack och Beckmans.

År 2003 kom Lars Eriksson till Högskolan i Halmstad för första gången, och skapade då designkurser för ingenjörsstudenter. Han var även med och startade Design Halland, ett initiativ där företag och studenter samarbetade i olika projekt. Inom ramen för detta genomfördes fem sommardesignkontor, som var praktiska sommarprojekt där studenter och lokala aktörer möttes för att utveckla kreativa lösningar. Ett av dessa resulterade i fem halvtimmesprogram om design som sändes i SVT under 2005. Lars Eriksson var programledare för serien, som belönades med delat första pris av Svensk Form för bästa projekt.

År 2006 utsågs Lars Eriksson till professor i industridesign vid (dåvarande) Tekniska Högskolan i Jönköping. Kort därefter, 2007, startade han där tillsammans med kollegor en masterutbildning i industridesign för ingenjörer. Mellan åren 2016 och 2024 var han gästprofessor och affilierad professor vid Högskolan i Halmstad. År 2025 anställdes han som professor vid Högskolan i Halmstad.

Publicerad

kontakt

Dela

Kontakt