2025: Ett år av tydliga vägval och stärkt position

– Vi har kombinerat utvecklingskraft med ansvarstagande. Vi har tagit viktiga steg framåt och gjort det som krävs för att stå stabila över tid, säger rektor Susanna Öhman.

Tydliga resultat i nationell jämförelse

Högskolans tre strävansmål fortsätter att fungera som drivkrafter för utvecklingen – och resultaten placerar lärosätet i det absoluta toppskiktet bland Sveriges regionala högskolor och nya universitet.

Ett av målen är att minst två tredjedelar av den forskande och undervisande personalen ska ha doktorsexamen. Högskolan i Halmstad ligger fortsatt i toppskiktet bland 16 jämförbara högskolor och nya universitet i Sverige. Endast ett lärosäte har en högre andel disputerad lärarpersonal. Det stärker kvaliteten i både forskning och utbildning.

Inom forskningens finansiering är målet att 60 procent ska vara externfinansierad. Endast två av jämförbara högskolor och nya universitet har högre extern­finansieringsgrad än Högskolan i Halmstad, vilket visar på stark konkurrenskraft i nationella och internationella utlysningar. Samtidigt pekar årsredovisningen på en strukturell utmaning: forskningen är underfinansierad i relation till uppdraget.

– Vår forskning är konkurrenskraftig och attraherar stora externa medel, men basanslaget är begränsat i relation till uppdraget. Därför behöver vi vara ännu mer strategiska i våra prioriteringar och säkerställa att varje satsning är långsiktigt hållbar, säger Susanna Öhman.

Utbildningsutbudet matchar regeringens prioriteringar

Det tredje strävansmålet handlar om ett robust utbildningsutbud med fokus på regeringens prioriterade områden: bristyrkesutbildningar, STEM (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) samt kurser för yrkesverksamma. Här utmärker sig Högskolan särskilt. Andelen utbildning inom naturvetenskap och teknik uppgår till 38 procent av utbildningsvolymen – mer än dubbelt så hög andel som snittet för jämförbara högskolor och nya universitet (18 procent). Högskolan har också en högre andel bristyrkesutbildningar och fick den klart högsta tilldelningen i landet av utvecklingsmedel för korta kurser för yrkesverksamma för åren 2025–2026.

– Vi matchar regeringens prioriteringar bättre än något annat regionalt lärosäte. Det är ett kvitto på att våra strategiska vägval är rätt, konstaterar rektor.

Fortsatta utmaningar finns

Även inom utbildningsverksamheten finns utmaningar för Högskolan. Under flera år har lärosätet producerat utbildning över takbeloppet, motsvarande cirka 30 miljoner kronor årligen – det vill säga fler utbildningsplatser än ersättningssystemet finansierar. Under 2025 fattades därför beslut om att minska utbildningsutbudet för att skapa bättre balans mellan uppdrag och resurser.

Samtidigt minskade det budgeterade underskottet kraftigt – från ursprungliga -26 miljoner kronor till ett utfall på -7 miljoner kronor. Genom vidtagna åtgärder har ekonomin stärkts, och budgeten för 2026 är i balans, även om fortsatta prioriteringar krävs.

– Vi har tagit ansvar för ekonomin och genomfört nödvändiga förändringar. Det skapar stabilitet framåt, men vi behöver fortsätta att arbeta strukturerat för att säkerställa goda förutsättningar för både forskning och utbildning, säger rektor.

Samverkan som stärker regionen

Samverkan är fortsatt en integrerad del av Högskolans profil. Under året har samarbeten med företag, kommuner och region fördjupats, inte minst inom teknik- och innovationsområden.

De korta kurserna för yrkesverksamma är ett tydligt exempel på hur lärosätet möter kompetensbehoven i samhället.

Sammantaget visar årsredovisningen för 2025 på ett lärosäte som kombinerar akademisk kvalitet med samhällsrelevans, och som genom tydliga prioriteringar stärker sin position ytterligare.

– Vi står starkare i dag än för ett år sedan. Med fortsatt fokus på kvalitet, relevans och hållbar utveckling är vi väl rustade för framtiden, säger rektor Susanna Öhman.

Text: Lena Lundén

Bild: Dan Bergmark, där inget annat anges