Ett smörrebröd, en dryck och två forskare

Språket som vi inte tänker på

Linnea Gustafsson, professor i svenska språket, med ett stort intresse för att utforska språkets underliggande budskap.

Vi tar ofta vårt språk för givet, fast det egentligen är en stor kompetens att använda exempelvis svenska i alla olika situationer. Hur bearbetar och förstår vi språk? Hur speglar det vår identitet och våra mellanmänskliga relationer? Linnea pratar om vårt språk och våra namn, både på människor och saker – allt det där som bara är där och som ändå är rätt märkvärdigt.

Musse Pigg, jultomten eller Jesus, vem är mest övertygande?

Heike Peter, universitetslektor i religionsvetenskap, har alltid haft ett stort intresse för hur olika teorier kan användas för att tolka religiösa handlingar, text och bild.

Varför blir människan religiös? Vilka olika sätt finns att förstå och förklara olika religioners existens? Heike resonerar utifrån kognitionsforskningen som har blivit mer och mer uppmärksammad inom religionsvetenskap. Hon visar varför vissa ledargestalter har större dragningskraft och trovärdighet än andra.

Från skapelsens underverk till snuskiga skämt

Danielle Cudmore, universitetslektor i engelska. Hennes forskningsintressen är medeltida språk och litteratur.

Medeltida texter och handskrifter myllrar av gåtor, en tradition som sträcker sig ända fram till Tolkiens Hobbiten. De kan vara lärda och högtidliga eller vardagliga och ibland rent av snuskiga. Vissa verkar ha tydliga lösningar, andra förblir just gåtor. Vad betydde gåtor för folk under medeltiden? Hur kan gåtor hjälpa oss förstå hur man såg på världen då? Hur kan en mer ”gåtfull” inställning få oss att tänka kritiskt och se vardagen med nya ögon i dag?

Över gränsen – varför vill människor både bygga gränser och riva dem?

Sara Svensson, docent i statsvetenskap, forskar om europeiska gränser och gränslandskap.

Människor har i alla tider markerat territorier på olika sätt, men nutidens nationsgränser är ovanligt skarpa. Sara pratar om varför det kan ses som naturligt att både vilja bygga murar och att riva dem. Hon kommer också att prata om hur samarbete kan vara svårt även vid öppna gränser – och hur samarbete kan ske även om gränserna är stängda .

Naturen på och utanför skärmen

Anne-Marie Cederqvist, docent i ämnesdidaktik, forskar om naturvetenskapens didaktik med fokus på digitala verktyg och hållbar utveckling.

När skärmar ofta ersätter vistelser i skog och mark minskar människans intresse för naturen. Vi vet allt mindre om våra växter och djur, en utveckling som hotar vår förmåga att förstå och värna om de ekosystem som vi är beroende av. Men vad händer om vi istället låter digital teknik bli en bro till naturen, inte bort från den? Kan appar och sensorer väcka intresse för naturen?

Att göra kultur – det går i familjen

Cecilia Jeppsson, universitetslektor med inriktning förskola och särskilt intresserad av estetiska uttrycksformer. Hon forskar om utvecklingsfrågor och ledarskap i kulturskolor och är särskilt intresserad av estetiska uttrycksformer.

Varför spelar vissa barn instrument, dansar och målar genom hela sin uppväxt medan andra går genom barndomen utan att utöva kultur? Cecilia Jeppsson har undersökt vilka grupper av barn som är och inte är kulturskolelever. Vilken betydelse har föräldrarnas intressen? Hur kan en institution som kulturskolan locka nya grupper? Människors fria val att delta ska väl också respekteras?

Konst och konventioner

Helen Fuchs, universitetslektor i konstvetenskap. Hennes forskning handlar om konstens historia och samhällets olika normer och konventioner.

Hur kommer det sig att det alltid verkar finnas något nytt att skriva om etablerad konst? Är det meningsfullt att på detta sätt justera historien och hålla intresset för viss konst levande? Helen Fuchs reflekterar över detta och berättar hur nytt källmaterial och nya perspektiv har synliggjort tidigare förbisedda sidor av Halmstadgruppen.

Drivkrafter bakom hotmeddelanden och om samhällets normer

Tanya Karoli Christensen, gästprofessor i forensisk lingvistik. Hon forskar om språk som används i juridiska och kriminella sammanhang.

De flesta människor är överens om att det inte är okej att hota andra. Likväl skickas dagligen hotmeddelanden på sociala medier och med brev. Hur motiveras hoten i texterna som skrivs till andra? Tanya Karoli Christensen berättar om hur användningen av orden ”jag” och ”vi” visar att också de som hotar är mycket medvetna om samhällets normer – även när de själva bryter mot dem.(Tanya Karoli Christensen är dansktalande och kommer att anpassa språket till en svensktalande publik.)

Innovation – vår räddning eller en samhällsfara?

Majsa Allelin, biträdande universitetslektor i digitalisering och social förändring. Hennes forskning rör människors konkreta livsvillkor och lärandeprocesser.

I dag vill alla vara innovativa, men det har inte alltid varit så. Varför är innovation så högt eftersträvansvärt i dag? Och varför betraktades innovation som något farligt och opålitligt förr? Majsa Allelin reflekterar över hur begreppet innovation utvecklas genom historien och hur det har förändrats i relation till större samhällsekonomiska skiften.

Bild: Elvira Glänte

Allvar, skoj och kritik i poesi- och romanform

Daniel Möller, professor i litteraturvetenskap. Den röda tråden i hans forskning är tillfällesdiktning, som vid bröllop och begravningar, framför allt under 1600- och 1700-talen.

Författaren och poeten Ekelöf charmades av pekoralet, litteraturens motsvarighet till Hötorgskonsten och kalkonfilmen. I veckobladet Grönköpings Veckoblad skrev han en rad roliga och avsiktligt ”dåliga” dikter där han blandade skämt och allvar och odlade sin svarta humor. På så vis kunde han kritisera 1940-talistförfattarna och alla deras efterapare.

Spökröst eller människa?

Cecilia Björkén-Nyberg, universitetslektor i engelska med litterär inriktning. Hon forskar om hur litteratur gestaltas röstmässigt genom ljudboks- och talboksinläsningar.

Är det viktigt att det är en riktig människa som läser när vi lyssnar på en ljudbok? Eller räcker det med att vi bara tror det? Och hur hanterar vi osäkerheten kring det? Det här är frågor som aktualiseras av AI-teknikens möjliga framtida intåg på ljudboksmarknaden. Cecilia kommer att reflektera över farhågor såväl som möjligheter med denna utveckling utan att göra anspråk på teknisk kunskap om AI.

Hur får vi kunskap om vad som är farligt i samhället idag?

Hanna Sahlin Lilja, universitetslektor i kriminologi. Hon forskar inom otrygghet, trygghet och brottsutveckling, samt om hur vi får kunskap kring dessa ämnen.

Skjutningarna i Sverige ökar och brottsligheten har blivit en av våra viktigaste politiska frågor. Samtidigt har samhället under 1900-talet blivit tryggare och generellt har risken att skadas på grund av våld minskat. Men hur lär vi oss om faror och risker idag? Får vi korrekt info av media och politiker? Och hur förbättrar vi folkbildningen i en av våra mest centrala politiska frågor?

Regelförenkling – varför leder försök till minskad byråkrati till ännu mer byråkratisering?

Linda Alamaa, biträdande universitetslektor i statsvetenskap. Hon forskar om offentlig förvaltning med fokus på byråkratisering, marknadisering och europeisering.

I ett byråkratiskt samhälle fyllt av regler, pappersarbete och långsamma processer går regelförenkling ut på att minska antalet ”onödiga” regler genom noggrann kvalitetsgranskning. Men vad händer när försök att förenkla regler leder till nya, långdragna processer? Linda berättar mer om en helt ny typ av byråkrat – regelexperten.

Namn, namntrender och identitetsskapande – vad kan ett namn avslöja om namngivarens livsstil och värderingar?

Emilia Aldrin, docent i svenska språket. Hon forskar om identitetsskapande genom namngivning och språklig positionering i text.

Namn är något vi alla har, och de flesta av oss kommer någon gång i livet att aktivt välja namn åt exempelvis ett barn eller husdjur. Men hur viktigt är egentligen ett namn? Vilken betydelse har namnet för formandet av våra identiteter? Och hur uppstår egentligen namntrender? Emilia delar med sig av insikter som får dig att tänka på nya sätt kring namn i din närhet.