”Universitet och högskolor måste förbereda sig på nya undervisningsformer”
Från traditionell undervisning till livslångt lärande – alla vet att vi måste göra den här omställningen. Men hur? Pontus Wärnestål, docent vid Högskolan i Halmstad, brottas ofta med frågan.
”Människor byter karriär och vi måste vara redo att stödja det. Vi behöver utveckla nya pedagogiska förhållningssätt, plattformar och metoder.”
Pontus Wärnestål, docent i informatik
– Alla lärosäten är designade för unga människor som tillbringar fyra år i akademin och som sedan går ut i världen. Men detta matchar inte samhällets behov längre. Vi måste hitta de bästa sätten att fortsätta att utbilda människor parallellt med deras arbete, säger Pontus Wärnestål.
Pontus Wärnestål är docent i informatik och forskar inom personcentrerad AI och digital tjänsteinnovation. Han är också designchef på företaget inUse och författare till boken ”Design av AI-drivna tjänster”. På Högskolan i Halmstad arbetar han med projektet AI.m och utbildningarna MAISTR och Digital design och innovation. Han var även projektledare vid grundandet av DLC, Digitalt laborativt centrum vid Högskolan i Halmstad, där digitala teknologier för undervisning och forskning utvecklas och testas.
Under 2019 skapade Pontus Wärnestål en universitetskurs i form av tolv poddavsnitt, som hette Human-Centered Machine Learning (på svenska: människocentrerad maskininlärning).
– Många använder poddar för att lära sig saker när de pendlar eller tränar. Jag insåg att detta är en fantastisk möjlighet för livslångt lärande. På poddplattformar är specialprogrammen sällan kvalitetssäkrade och de poddar som ges ut av akademin produceras nästan alla av kommunikationsavdelningarna, säger Pontus Wärnestål.
Pontus Wärnestål ansåg att det fanns utrymme för något nytt: en riktig universitetskurs. Med finansiering från Vinnova började han och hans kolleger att skapa en sådan kurs:
Pontus Wärnestål är docent i informatik vid Högskolan i Halmstad.
– Vi gjorde det mycket bättre än jag hade vågat förvänta mig och fick över 6 000 lyssnare! Jämfört med en vanlig MOOC (Massive Open Online Courses) är det mycket, säger Pontus Wärnestål, som ser en outnyttjad potential i poddar och förinspelade föreläsningar.
– Den klassiska monologföreläsningen i ett klassrum är ett slöseri med resurser, skulle jag säga. Det tvingar studenter att bli passiva mottagare i stället för aktiva studenter. På grundnivå säger varje lärare nästan bokstavligen samma sak som femtio andra. Det skulle vara bättre med grundläggande onlinekurser för alla och sedan förgrena sig på plats, säger Pontus Wärnestål.
Automatisering bara halva poängen
Pontus Wärnestål har alltid tyckt om att undervisa och har fått en pedagogisk meritering vid Högskolan i Halmstad. Han tror att många fler behöver utbildas i AI och design. En vanlig missuppfattning, säger han, är att AI främst är användbar för att automatisera befintliga arbetsflöden:
– Den som tror det missar åtminstone halva poängen. Du riskerar att försöka automatisera människor ur ekvationen. Detta passiviserar helt enkelt medarbetarna då de tappar kompetens och kunskap och kvaliteten går ner. Vi måste se AI som ett verktyg för att stärka människors förmågor och inte ett sätt att ersätta dem.
Han exemplifierar genom att berätta om en AI-förbättrad kamera som utvecklades av ett teknikföretag, som anlitade honom och några kollegor för att analysera en möjlig implementering. Kameran var tänkt att visualisera grundläggande hälsodata på akuten, som antogs kunna spara tid för sjuksköterskorna. Analysen visade i stället att grundtesen var fel. Det enkla faktum att en sjuksköterska lade en hand på patientens axel gav viktig information som kameran inte kunde upptäcka. Beröringen tröstade också patienten. Pontus Wärnestål och hans kollegor fann snarare att sjukvårdspersonal och kameran behövde samarbeta, genom att mäta olika saker och öka sjuksköterskornas kompetens.
Anpassa sig till behovet av livslångt lärande
Förr fanns det en dystopisk vision om att superintelligent AI skulle ta över världen. Det är inget som oroar Pontus Wärnestål. Om något, tror han att ”dum” AI kan utgöra en risk:
– Maskininlärning är alltid baserad på historiska data, partiska data och maskininlärning förstärker partiskhet. Om vi ska rekrytera en ny chef och lägga in cv från tidigare chefer kommer modellen inte att berätta om en sökande är en bra chef. Den kommer bara berätta om en sökande liknar tidigare chefer. Folk är inte särskilt medvetna om detta i dag.
Pontus Wärnestål vill fortsätta att utforska hur högre utbildning kan anpassas för att bidra till livslångt lärande.
– Människor byter karriär och vi måste vara redo att stödja det. Vi behöver utveckla nya pedagogiska förhållningssätt, plattformar och metoder. Vi måste kanske helt enkelt omforma vår modell – inte bara hålla oss på campus utan i stället arbeta deltid som forskare och deltid som lärande coacher på arbetsplatser. I dag är vi fortfarande väldigt konventionella, avslutar Pontus Wärnestål.
Text: Lisa Kirsebom
Bild: Shutterstock (toppbild), Anna-Frida Agardson (porträttbild)
Mer information
Akademin för informationsteknologi
Artikel: Artificiell intelligens kan stärka och ge nya möjligheter för lokala företag
Om CAISR
Centrum för forskning om tillämpade intelligenta system (CAISR) är ett forsknings- och utbildningscentrum för AI vid Högskolan i Halmstad. CAISR finansieras av Högskolan och KK-stiftelsen med stöd från och i samarbete med svensk industri.
Forskningsfokus vid CAISR är ”medvetna” intelligenta system, det vill säga datorbaserade system som kan vara medvetna om människor, om situation och till viss del om sig själva. Sådana system kan kombinera olika informationskällor för att få en helhetsbild samt övervaka sig själva. Ämnesexpertisen inom CAISR är på signalanalys, maskinlärning och mekatronik. Forskningen har även ett fokus på samverkande system, i linje med den övergripande forskningsinriktningen vid Akademin för informationsteknologi på Högskolan i Halmstad.
