Sök

Bennetprofessuren en satsning på hälsoinnovation

Genom stöd från industrimannen Carl Bennet, ägare till bland annat det medicinsktekniska företaget Getinge, inrättades år 2014 den så kallade Bennetprofessuren med fokus på hälsoinnovation. Satsningen har hittills möjliggjort för Högskolan i Halmstad att rekrytera fyra välmeriterade forskare som gästprofessorer för forskning inom området.

"För att kunna använda nya teknologier inom vården måste vi bli experter på vad det är som gör att ny forskning faktiskt används."

Thorsteinn Rögnvaldsson, vicerektor med ansvar för forskning och forskarutbildning

Hälso- och sjukvården står, och har alltid stått, inför omfattande utmaningar – en åldrande befolkning, olika kroniska sjukdomar, pandemier, patienters förändrade förväntningar och begränsade resurser. Den tekniska utvecklingen kring datainsamling, datalagring och databehandling gör det möjligt att försöka hitta lösningar på dessa utmaningar med hjälp av datadrivna metoder, så kallad informationsdriven vård.

Inom Högskolans fokusområde Hälsoinnovation arbetar forskare inom vård- och omsorg och inom artificiell intelligens med gemensamma frågeställningar, och det är också här Bennetprofessorerna är verksamma.

– Arbetet sammanfaller med den nationella vårdreformen God och nära vård, som syftar till att göra primärvården tillgänglig och anpassad till individen, säger Jens Nygren, professor i hälsoinnovation och tidigare programchef för fokusområde Hälsoinnovation.

Personer som klipper ett band för en invigning. Fotografi.

Genom stöd från industrimannen Carl Bennet, ägare till bland annat det medicinsktekniska företaget Getinge, inrättades år 2014 den så kallade Bennetprofessuren med fokus på hälsoinnovation.

Ny teknik och implementering lika viktigt

Bennetprofessuren fokuserar på hur ny teknologi kan bidra till bättre hälso- och sjukvård, och framför allt på implementering av innovationer.

– Ofta ligger komplexiteten i det system som de tekniska lösningarna ska implementeras i. I grunden handlar det om att förändra organisationer, strukturer, kulturer och hierarkier, säger Jens Nygren och fortsätter:

– Här är vår styrka att vi inte enbart forskar om tekniken i sig, utan även om den sociotekniska innovationen, det vill säga hur tekniken flätas in i resten av vården. För närvarande utvecklas ett ramverk för implementering av artificiell intelligens inom hälso- och sjukvård.

– Det handlar dels om att utveckla ett evidensbaserat stöd för att hjälpa verksamheter att implementera nya lösningar, dels om att identifiera hindrande faktorer, och att utvärdera implementeringen på ett meningsfullt sätt, säger Jens Nygren.

"Ofta ligger komplexiteten i det system som de tekniska lösningarna ska implementeras i. I grunden handlar det om att förändra organisationer, strukturer, kulturer och hierarkier."

Jens Nygren, professor i hälsoinnovation och tidigare programchef för fokusområde Hälsoinnovation

– För att kunna använda nya teknologier inom vården måste vi bli experter på vad det är som gör att ny forskning faktiskt används, menar Thorsteinn Rögnvaldsson, professor i datavetenskap och vicerektor med ansvar för forskning och forskarutbildning.

– Det finns forskare som har utvecklat väldigt bra algoritmer för informationsdriven vård, men som tio år senare har kunnat konstatera att dessa ändå inte har kommit till användning. ”Vi vet att det här är bättre för att ställa diagnoser än den genomsnittlige läkaren, så varför används det inte?” frågar de sig, säger Thorsteinn Rögnvaldsson, och fortsätter:

– En anledning kan vara att de system som de ska implementeras i inte är särskilt förändringsbara, en annan att det finns avtal kopplat till sjukvårdsutrustning som gör det svårt att ställa om arbetssätt eller att frigöra värdet i forskningen.

I dag börjar vi få tillgång till väldigt stora mängder data genom olika vårdinrättningar. Det är just den här mängden information som gör att vi på sikt kan bli bättre på att ge individuellt anpassad vård, menar Thorsteinn Rögnvaldsson:

– Artificiell intelligens kan till exempel snabbt och exakt gå igenom mammografibilder för att identifiera möjlig bröstcancer, och i dag finns system som sägs vara bättre än den bästa läkaren på att hitta sådana avvikelser. Även om du har system som ”bara” är lika bra som den bästa läkaren är det fortfarande ett bra beslutsstöd för läkare.

Internationellt är kunskapen kring implementering av artificiell intelligens inom vården fortfarande begränsad, menar Jens Nygren:

– Här finns en möjlighet att ligga i framkant, om lärosäten, vården och näringslivet fortsätter att satsa på att utveckla de arbetssätt som behövs för att kunna implementera innovationer.

Samverkan nyckeln till framgång

Grunden till fokusområde Hälsoinnovation, som inrättades år 2014, lades redan under det tidiga 2000-talet. Då startade Hälsoteknikalliansen i Halland, där kommuner, regioner och Högskolan tillsammans med näringslivet tog ett gemensamt grepp kring innovationer inom hälso- och sjukvård. Initiativet ledde till att Högskolan några år senare startade Hälsoteknikcentrum Halland, vilket sedan utvecklades till Leap for life – ett innovationscentrum för informationsdriven vård.

År 2021 startade forskningsprofilen Centrum för forskning om tillämpade intelligenta system i hälso- och sjukvården (CAISR Health), och året efter kompletterades det med det mångvetenskapliga forskningsprogrammet Informationsdriven vård (IDC), vars fokus är att undersöka och utveckla informationsdrivna vårdlösningar. En stor del av forskningen genomförs i samverkan, bland annat med Region Halland.

"Den kontakt som vi har fått med AI-forskningen och implementeringsforskningen som bedrivs vid Högskolan ger oss enormt mycket, som att kunna strukturera data på ett effektivt sätt"

Magnus Clarin, forsknings- och utbildningschef vid Region Halland

– Den kontakt som vi har fått med AI-forskningen och implementeringsforskningen som bedrivs vid Högskolan ger oss enormt mycket, som att kunna strukturera data på ett effektivt sätt, säger Magnus Clarin, forsknings- och utbildningschef vid Region Halland, och fortsätter:

– Jag tror att vi kommer att se en mängd konkreta resultat inom kort. Genom att sammanföra AI-forskare, implementeringsforskare och klinisk expertis i flerdisciplinära team möjliggör vi för klinikerna att skapa förändring som bidrar till patient- och invånarnytta.

I dag är Halland omtalat som en föregångare inom informationsdriven vård, och Thorsteinn Rögnvaldsson hoppas att det goda samarbetet ska fortsätta.

– Genom att fortsätta att arbeta i samarbete med regionen, näringslivet och kommuner kan kvaliteten på hälso- och sjukvård förbättras utan att det behöver bli dyrare, avslutar han.

Text: Karolina Bergström och Christa Amnell
Foto: Högskolan i Halmstad

Publicerad

kontakt

  • Ingen giltig användare vald.

Dela

Kontakt