Nordisk konferens om senaste forskningen inom hållbar hälsa
Den 14–16 juni bjöd Högskolan i Halmstad in till den tionde upplagan av Nordic Health Promotion Research Conference. Konferensen samlade forskare från hela världen för att diskutera och dela kunskap om hälsofrämjande arbete och dess betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Årets tema var inspirerat av FN:s mål för hållbar utveckling.
”Vår forskning måste förbli relevant. Vår aktivism och verklighetsförankring är det viktigaste vi har att bidra med.”
Evelyne de Leeuw, professor i urban hälsa och policy och en av konferensens huvudtalare
Nordic Health Promotion Research Conference är en viktig mötesplats för forskning inom hälsopromotion. Den tionde upplagan av konferensen arrangerades av Högskolan i Halmstad och omfattade ett brett utbud av föreläsningar, presentationer och rundabordssamtal som utforskade olika delar av hälsofrämjande arbete.
Över 150 forskare från Sverige, övriga Norden och andra delar av världen deltog under den tre dagar långa konferensen, som öppnades av Anders Nelson, tillförordnad prorektor vid Högskolan i Halmstad och Eva-Carin Lindgren, professor i idrottsvetenskap vid Högskolan och ordförande i organisationskommittén.
– Förberedelserna för konferensen började för två år sedan, och nu är vi äntligen här för att stärka vårt engagemang när det kommer till hälsopromotion, sade Eva-Carin Lindgren i sitt välkomsttal.
Anders Nelson, tillförordnad prorektor, välkomnade deltagarna med en presentation om Halmstad och Högskolan.
Fokus på god hälsa och hållbarhet
Fokus under konferensen låg på god hälsa och välbefinnande, vilket inspirerades av mål 3 med samma namn i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Forskarna talade på olika sätt om hur hälsofrämjande arbete kan bidra till målet, och vad som måste göras för att hälsopromotion ska kunna hjälpa människor både i dag och i framtiden.
Konferensen bestod av tre delteman: jämlik hälsa och social rättvisa, e-hälsa och hur digitala verktyg kan användas hälsofrämjande, samt hur man kan arbeta med fysisk aktivitet och idrott för att hjälpa människor att bli friskare och mer hälsosamma.
Under de tre dagarna hölls en stor mängd föreläsningar, bland annat om AI inom vården, mental hälsa, digital hälsocoachning, motivation för att träna och leva hållbart, hälsa bland ungdomar, äldre och immigranter, och att leva med kroniska sjukdomar och beroenden. Under fikapauserna kunde besökarna ta del av en stor posterutställning som presenterade aktuell forskning inom alla tre delteman.
Posterutställningen var välbesökt.
Hälsa behöver sträcka sig bortom människan
Konferensens två huvudtalare var Evelyne de Leeuw, professor i urban hälsa och policy vid University of New South Wales i Australien, och sir Michael Marmot, professor i epidemiologi vid University College London i Storbritannien. De båda talade om hälsopromotion ur ett globalt perspektiv.
Sir Michael Marmot talade om utmaningen med en ojämlik värld, och vilka insatser som måste göras för att upprätthålla hållbarhet bortom Agenda 2030. I en tid där statistiken visar att klyftan mellan fattiga och rika ökar, och de fattiga får betala med sin hälsa, har sir Michael Marmot genom sin forskning tagit fram ett antal principer som kan motverka den här trenden. En handlar om en trygg barndom, en annan om utbildning. Att arbeta mot diskriminering är en tredje.
Sir Michael Marmots principer
- Ge varje barn den bästa starten i livet
- Gör det möjligt för alla människor att maximera sina förmågor och få kontroll över sina liv
- Skapa rättvisa anställningar och bra arbeten för alla
- Se till att alla får en hälsosam levnadsstandard
- Skapa och utveckla hälsosamma och hållbara platser och samfund
- Stärk rollen och effekten av prevention av ohälsa
- Arbeta mot rasism och diskriminering
- Sträva mot miljömässig hållbarhet och jämlik hälsa
– Världen kan ibland verka ganska deprimerande. Snabbmat är oftast den mat som är billigast per kalori. Socioekonomiskt utsatta områden har ofta mer luftföroreningar. När det i vintras blev energikris i Europa var det många som inte hade råd att värma upp sina hem. Men det finns ett antal så kallade Marmot-städer som följer Marmot-principerna, och där kan man se en förbättring vad gäller folkhälsan, berättade Sir Michael Marmot.
Evelyne de Leeuw menade även hon att hälsopromotion måste sträcka sig bortom enbart människan och planeten, och att man måste se på tid som en avgörande aspekt när man arbetar hälsofrämjande. Temat för hennes föreläsning var hälsa utan gränser, och de utmaningar, risker och möjligheter som finns för nästa generations hälsofrämjande.
– Vi behöver involvera hela ekosystem i vår forskning, fortsätta att lära oss mer, och vår forskning måste förbli relevant. Vår aktivism och verklighetsförankring är det viktigaste vi har att bidra med, sade Evelyne de Leeuw.
Temat för professor Evelyne de Leeuws föreläsning var hälsa utan gränser.
Inre motivation och attraktiva arenor nyckeln till hållbar träning
Bland nordiska talare på konferensen fanns Nikos Ntoumanis, professor i motivationsvetenskap vid Syddansk universitet, vars föredrag handlade om motivation och strategier som underlättar hållbar träning och fysisk aktivitet. Med fokus på hur beteendevetenskap kan stötta forskare inom hälsopromotion betonade han behovet av högkvalitativ motivation för att människor ska kunna ändra beteenden och börja träna.
Som exempel tog Nikos Ntoumanis upp en studie där en grupp stillasittande fotbollsfans fick möjlighet att träna på en fotbollsstadion och träffa sina idoler, vilket gav deltagarna inre motivation att fortsätta träna och nå en hälsosam vikt.
– Motivation kommer inifrån. Om en persons psykologiska behov av autonomi, kompetens och tillhörighet tillgodoses är det mer sannolikt att motivationen att ändra livsstil uppstår, sade Nikos Ntoumanis.
”Förutsättningarna för att barn ska vara aktiva under fritiden är mer eller mindre desamma som för skärmanvändande – det är roligt och socialt. Skillnaden är att skärmen ger belöningar oavbrutet, samtidigt som det inte finns några fysiska hälsofördelar.”
Ellen Merethe Melingen Haug, universitetslektor i hälsa och hälsobeteenden
En annan nordisk talare var Ellen Merethe Melingen Haug, universitetslektor i hälsa och hälsobeteenden vid Bergens universitet i Norge, vars föreläsning handlade om huruvida stillasittande skärmanvändning är ett hot mot unga människors fysiska aktivitet. Hon berättade att skärmanvändandet bland unga har ökat under de senaste decennierna, och att sociala medier i dag är det främsta forumet för att kommunicera med vänner. Samtidigt har det blivit mindre vanligt att vara aktiv i idrottsföreningar och att nå den veckoliga rekommendationen om fysisk aktivitet.
– Det finns ett samband mellan ökad skärmtid och minskad fysisk aktivitet hos unga. Förutsättningarna för att barn ska vara aktiva under fritiden är mer eller mindre desamma som för skärmanvändande – det är roligt och socialt. Skillnaden är att skärmen ger belöningar oavbrutet, samtidigt som det inte finns några fysiska hälsofördelar. För att komma åt problemet behöver vi skapa attraktiva arenor för fysisk aktivitet, där exempelvis gaming och träning kombineras, sade Ellen Merethe Melingen Haug.
Förhoppning om bättre vård med AI
Konferensen hade inte enbart fokus på idrott och träning. Lena Petersson, universitetslektor i hälsopedagogik vid Högskolan i Halmstad, föreläste om AI och vården, och vilka hälsofrämjande möjligheter vårdchefer ser med AI.
I intervjuer har chefer berättat att de tror på möjliga fördelar för patienter såsom individualiserade verktyg för självbedömning och informationsstöd. För medarbetare ser de bland annat möjlighet till stöd för diagnostisering, riskbedömning och behandlingsförslag.
– Överlag var vårdchefernas intryck att implementering av AI-applikationer skulle kunna resultera i kvalitetsförbättringar som kan gynna patienter, vårdpersonal och organisationer, sade Lena Petersson.
Forskare företrädare för förändring
En av de sista punkterna på konferensagendan var ett panelsamtal som leddes av Charli Eriksson, professor emeritus i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet. Övriga i panelen var forskarna Karoliina Kaasalainen och Sami Kokko från Finland, Terje Andreas Eikemo och Ellen Merethe Melingen Haug från Norge, samt Henriette Langstrup från Danmark.
När panelen fick frågan om vilken hälsopromotionsinsats som är mest relevant just nu gavs en mängd olika svar, allt från utbildning för unga flickor som inte har kommit tillbaka till skolan efter pandemin, AI inom sjukvården till att tänka globalt men agera lokalt.
Charli Eriksson frågade vilka lärdomar som forskarna skulle ta med sig från konferensen, och fick återigen flera olika svar.
– Vi är inte bara forskare, utan också förändringsföreträdare. Vårt uppdrag måste vara jämlikhet och att bekämpa ojämlikhet, sade Terje Andreas Eikemo, professor i sociologi vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet.
– Vi måste även fråga oss vem som gagnas och vem som betalar i en viss fråga, då vi söker efter lösningar i områden som är väldigt kommersialiserade och inte särskilt transparenta, och följa upp med data och forskning, sade Henriette Langstrup, universitetslektor inom hälsoservice vid Köpenhamns universitet.
Terje Andreas Eikemo, Karoliina Kaasalainen och Henriette Langstrup var några av forskarna som deltog i panelsamtalet.
En hälsosammare och mer rättvis framtid
Konferensen avslutades av Eva-Carin Lindgren och två representanter för Nordic Health Promotion Research Network som ligger bakom konferensen, nämligen Steffen Torp, professor i hälsofrämjande arbete vid Universitetet i sydöstra Norge, och Bo Haglund, professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet.
Bo Haglund tackade Högskolan i Halmstad och organisationskommittén, och lämnade över till Steffen Torp som avslöjade att nästa konferens – om tre år – kommer att hållas i Norge. Exakt var är ännu inte bestämt.
Eva-Carin Lindgren, professor i idrottsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och ordförande i organisationskommittén, avslutade konferensen med att tacka alla som hade deltagit.
– Under de senaste dagarna har vi sett en exceptionell samling av sinnen, idéer och expertis, allt i strävan efter en hälsosammare och mer rättvis framtid. Djupet och bredden av kunskap som delats under denna konferens har verkligen varit anmärkningsvärd, och lämnat en inverkan på oss alla, avslutade Eva-Carin Lindgren.
Text: Emma Swahn
Bild: Dan Bergmark och Albin Edin
