Utbildningsvetenskaplig forskning bidrar till ny kunskap om covid-19
I september 2021 publicerades en artikel i tidningen Curie som beskrev att Sverige har satsat nästan lika mycket pengar på forskning om covid-19 som de övriga nordiska länderna tillsammans. Dock visar en kartläggning från NordForsk att medan Sverige har lagt 80 procent av medlen på medicinsk forskning, har Norge satsat 67 procent på forskning inom samhällsvetenskap. Sverige har endast satsat 4 procent på samhällsvetenskaplig forskning.
Detta är en personligt skriven text. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
”Det är viktigt att vi forskare har god kännedom om andra internationella kontexter och det här blir ett bra tillfälle att ta del av det.”
Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapens didaktik
Pernilla Nilsson
Professor i naturvetenskapens didaktik
Pernilla Nilsson är professor i naturvetenskapens didaktik, huvudsekreterare för utbildningsvetenskap på Vetenskapsrådet och tidigare prorektor vid Högskolan i Halmstad. Hon är också forskningsledare i forskningsprogrammet LeaDs, Lärande i ett digitalt samhälle.
Skolan har en nyckelposition för att stödja barns och ungas välfärd. Förutom den formella utbildningen och lärandet erbjuder skolan en mångsidig plattform för social interaktion. Undersökningar under pågående pandemi har visat att många ungdomar har tappat inspiration och entusiasm för att engagera sig i sin utbildning när de har tvingats till skolarbete i hemmet i stället för att få vara i skolan bland sina vänner och lärare. Stängningen av skolor har haft en betydande effekt på pedagogiska praktiker och skapat nya utmaningar för lärare och huvudmän att hitta processer och metoder för att balansera olika behov, och som tar hänsyn till såväl lärande som välbefinnande. Nya metoder som passar för distansundervisning har utvecklats under en stor tidspress och det finns många signaler om att klyftor i skolprestationer ökar.
Utbildningsvetenskaplig forskning handlar om studier av kunskapsbildningens och lärandets villkor, grundläggande frågor i den pedagogiska praktiken och lärares yrkesutövning samt frågor som rör högre utbildning, skolans och förskolans pedagogiska utveckling. Med andra ord har utbildningsvetenskaplig forskning en viktig uppgift att fylla avseende hur barn och ungas lärande och välmående har påverkats under pandemin.
Pandemin förändrade undervisningen
När covid-19-pandemin drabbade Sverige våren 2020 genomfördes förändringar där skolorna lade om undervisningen till att antingen uteslutande eller delvis genomföras på distans. Som ett resultat har många unga förlorat mer än två år av normal social interaktion och utbildning. Men det finns också flera positiva effekter av den digitala undervisningen. Vissa elever har haft lättare att koncentrera sig på skolarbetet hemma, särskilt barn och unga som tycker att det sociala samspelet i skolan är utmanande och som kan uppleva mobbning eller utanförskap i skolmiljön. Dessutom, inom ramen för högre utbildning har covid-19-pandemin bidragit till att lärosäten har gått över till distansundervisning vilket påverkar lärare och studenter. Studenter rapporterar både om positiva upplevelser med distansundervisning, och minskad motivation och andra studierelaterade frågor, vilket tyder på att det finns behov av att bättre förstå effekterna av hur minskad interaktion påverkar studenters lärande.
Utbildningsvetenskaplig forskning har med andra ord en mycket viktig plats i forskningen om hur covid-19 har påverkat och påverkar samhället, inte minst vad avser skola och högre utbildning. Inom ramen för vårt forskningsprogram LeaDS, Lärande i ett digitalt samhälle, kommer vi att studera konsekvenserna av covid-19-pandemin vad avser digital undervisning i såväl skola som högre utbildning. Utbildningsvetenskaplig forskning möter också frågor om barns och ungas välmående i informella sammanhang. Under pandemin har barns och ungas möjligheter till att utöva idrott och konstnärliga hobbyer begränsats på grund av omfattande restriktioner. Många barn och unga hade minskade möjligheter att delta på olika arenor i samhället, vilket har haft stora konsekvenser för såväl deras fysiska hälsa som deras välmående.
Här finns fantastiska möjligheter för oss i LeaDS att använda vår multidisciplinära kompetens till att studera olika problemområden med olika metoder och ur olika perspektiv.
En möjlighet för Högskolan
Under hösten 2021 fattade Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté ett beslut om att finansiera och ingå i en ansökan till NordForsk ”Welfare among Children and Young People in the Post-Pandemic Nordics – Long-term consequences of the Covid-19 Pandemic on Mental Health, Education and Living Conditions”. Initiativet till ansökan kommer från Finlands Akademi och syftar till att engagera nordiska forskningsfinansiärer och etablera ett nordiskt samarbete kring temat. I april 2022 fattade NordForsk beslut om att medfinansiera ansökan och projektmedlen omfattar cirka 90 miljoner (svenska) kronor för fyra år. Syftet med det nordiska programmet är att stödja nordisk forskning med hög potential för förnyelse och påverkan på att mildra effekterna av pandemin på barns och ungas välmående och att stödja implementering av denna forskning i samhället. Ett ytterligare syfte är att stödja forskning om krisberedskap för att öka motståndskraften vid en ny pandemi eller annan form av samhällskris.
Här har vi chans att söka medel hos NordForsk för att skapa nya spännande tvärvetenskapliga projekt inom ramen för forskningsprogrammet LeaDS.
Text: Pernilla Nilsson
Bild: iStock och Anders Andersson
