Sök Stäng

Professorsporträttet: Han studerar vägen till det hållbara samhället

Miljödriven innovation kräver insatser på flera nivåer: ingenjörskonst, strategisk ledning och politiska styrmedel. Som ny professor i innovationsvetenskap studerar Thomas Magnusson alla nivåerna – gärna i nära samarbete med de verksamheter som han undersöker.

”Miljöprestanda är inte primärt en vinst för köparen, utan för samhället i stort.”

Thomas Magnusson, professor i innovationsvetenskap

När Thomas Magnusson på 1990-talet skulle skriva magisteruppsats i innovationsledning vid Högskolan i Halmstad, konstaterade han att miljödriven innovation var något som det började pratas om på allvar. Han beslöt att fokusera på det – och den inriktningen har han aldrig släppt. Nu är han Högskolans nya professor i innovationsvetenskap, och intresset är fortfarande det som numera kallas hållbar innovation.

– När jag började forska på området handlade det mycket om själva ingenjörsarbetet. Det var mycket teknik, rätt så ”hands-on”: hur man gör produkter miljövänliga genom att välja material och sammansättning så att de kan demonteras och återvinnas eller återanvändas.

Portrait photo of a man with glasses and dark blonde hair. Photo.

Thomas Magnusson är en av Högskolan i Halmstads "egna produkter". Han har en kandidatexamen från Utvecklingsingenjörsprogrammet och en teknisk magisterexamen i industriell organisation och ekonomi med inriktning innovation. Forskarutbildningen gick han däremot vid Linköpings universitet.

Snart började Thomas Magnusson inse att det inte räckte med att konstruktörerna försökte ta miljöhänsyn. Engagemanget måste finnas i hela organisationen, även hos företagsledningen.

– Miljövänlighet och teknikval vägs mot kostnader och vad kunden efterfrågar och betalar för. Det finns alltid en problematik där, och då är det ytterst en ledningsfråga att besluta vilken roll som företaget vill spela i den hållbara utvecklingen.

Thomas Magnusson pratar om externaliteter – en ekonomisk term för något som inte direkt påverkar säljare eller köpare men som har betydelse för någon tredje part.

– Miljöprestanda är inte primärt en vinst för köparen, utan för samhället i stort. Och all ny teknik har en nackdel jämfört med den etablerade teknik som strukturer, system och tankesätt är anpassade efter. Hållbar innovation har problem med båda de här externaliteterna. Tar man fram en ny vara eller tjänst kanske den är bra för samhället, men den specifika köparen är inte alltid beredd att betala för den. Då krävs politisk styrning.

Biogas och tunga elfordon i fokus

Vid den tid då Thomas Magnusson tog sin magisterexamen fanns ingen egen forskarutbildning vid Högskolan i Halmstad. Han gick i stället doktorandutbildningen vid Linköpings universitet och disputerade år 2003. I Linköping har han blivit kvar fram till nu, och forskat om alla de tre dimensioner som han har sett inom miljödriven innovation: produktutvecklingen, de strategiska ledningsfrågorna, och politiska styrmedel. Miljöinnovation kräver ofta stora insatser av politik och offentlig sektor, och samverkan mellan privat och offentligt.

En stor del av Thomas Magnussons forskning på senare år har handlat om att analysera omställningar till ett mer hållbart samhälle, ofta i samarbete med företag och myndigheter där man gemensamt söker ny kunskap. Två områden har hamnat i fokus: biogas och elektrifiering av transporter. De senaste åren har han arbetat i kompetenscentrumet Biogas Research Center som finansieras av bland annat Energimyndigheten och Linköpings universitet.

– Vi har undersökt hur den svenska marknaden för biogas har skapats och håller på att omskapa. Min forskargrupp försöker visa att marknader inte är något som finns naturligt, utan uppstår i interaktionen mellan olika aktörer. Vi brukar säga att det handlar om tre saker: pengar, snack och verkstad. Att utveckla något nytt kräver förstås pengar i form av både ekonomiska investeringar och betalande köpare. Snack syftar på reklam, information och lobbying. Det här är något som hållbar innovation har väldigt mycket av. Vi måste visa att lösningen kan vara en viktig del av ett hållbart samhälle, skapa en bild av att ”så här kan det se ut”. Och verkstad, det är att visa att det vi vill göra faktiskt fungerar. Att en användare kan räkna med säker tillgång till det nya, att det finns fordon som går på biogas och trygg leverans av gasen. Det hänger dessutom ihop – om det uppstår problem i försörjningskedjan kommer det att återspeglas i snacket. Då blir det svårt att få det vi gör att framstå som en framtidslösning.

Elbuss som har stannat vid laddstation. Foto

Thomas Magnusson studerar elektrifiering av fordon, särskilt tunga fordon som bussar.

Om Thomas Magnusson

Thomas Magnusson föddes 1970 i Gråbo i Lerums kommun strax utanför Göteborg. Han tog en teknisk kandidatexamen som utvecklingsingenjör vid Högskolan i Halmstad där han också tog en teknisk magisterexamen i industriell organisation och ekonomi med inriktning innovation. Någon egen forskarutbildning fanns inte i Halmstad när han var färdig med magisteråret, så Thomas Magnusson gick vidare till Linköpings universitet där han 2003 disputerade på avhandlingen Managerial Challenges in Environmental Innovation – Case Studies in the Electrical Equipment and Automotive Sectors. År 2010 blev han docent, och 2019 professor i industriell organisation vid Linköpings universitet. 2020 flyttade han tillbaka till Högskolan i Halmstad och blev professor i innovationsvetenskap samt studierektor för forskarutbildningen i innovationsvetenskap.

Publicerad

kontakt

Dela

Kontakt