Sök Stäng

Professorsporträttet: Åsa Andersson försöker knäcka koden till autoimmuna sjukdomar

Varje år drabbas ett antal svenskar av autoimmuna sjukdomar såsom typ 1-diabetes, MS och reumatiska sjukdomar. Än i dag är det okänt vad som får immunförsvaret att attackera den egna kroppen så att sådana tillstånd uppstår. Åsa Andersson och hennes forskarkollegor arbetar för att hitta möjliga orsaker och hur de kan behandlas.

”Det vi studerar är vilka effekter som kan uppnås genom fysisk aktivitet och träning för att motverka inflammatoriska tillstånd som leder till reumatiska sjukdomar.”

Åsa Andersson, professor i biomedicin

Det var under läkarutbildningen i Umeå som Åsa Andersson först kom i kontakt med forskning kring immunologi och typ 1-diabetes. Hon hade tidigare en utbildning som biomedicinsk analytiker och erfarenhet av arbete som laboratorieassistent under några år, så när hon blev tillfrågad att delta i laboratoriestudier kring immunologi nappade hon direkt. Det ledde så småningom till att hon hoppade av läkarutbildningen för att i stället påbörja forskarstudier inom immunologi.

– Jag kände att det var forskningen som lockade mest, konstaterar Åsa Andersson. Vi hade läst några kurser i immunologi under grundutbildningen i medicin och det var ett ämne som intresserade mig mycket. Avhandlingen blev klar 1993, då jag fick en doktorsexamen inom molekylär bioteknologi.

Det är alltså forskning på molekylär nivå som Åsa Andersson ägnar sig åt – och mycket av arbetet sker i laboratoriemiljö, där proteiner som påverkar aktiviteten i immunceller studeras.

– När jag forskade kring typ 1-diabetes på 1990-talet upptäckte vi att musungar som behandlades med en viss typ av antikroppar kunde undgå att drabbas av sjukdomen. Den upptäckten var förmodligen ett bidrag till den kunskap som numera finns kring intravenös antikroppsbehandling som ges i vissa autoimmuna sjukdomar.

Kvinna i vit labbrock som tittar in i kameran. Hon sitter vid ett mikroskop. Foto

Åsa Andersson har utöver sitt forskarintresse ett stort intresse för samhällsfrågor.

Efter en flytt till Lunds universitet övergick Åsa Andersson till att bedriva forskning kring andra autoimmuna sjukdomar, såsom multipel skleros (MS) och ledgångsreumatism. De genetiska studier som hon ägnade sig åt ledde fram till att medicin som används för cancerbehandling kanske också skulle kunna användas för att påverka den cellsignalering som ligger bakom autoimmuna sjukdomar.

– Vi lyckades också identifiera ett protein som påverkar hur olika gener slås på och av, vilket i sin tur påverkar aktiviteten i vissa immunceller, berättar Åsa Andersson. Det här har stor betydelse, eftersom det är just immuncellerna som attackerar de vävnader i kroppen som skadas vid autoimmuna sjukdomar. Den forskning jag inledde i Lund fortsatte jag sedan att utveckla vid Köpenhamns universitet, där vi kom fram till de här resultaten.

Forskning i samarbete med Spenshult

Till Lund kom Åsa Andersson efter en tvåårig postdok-tjänst i Frankrike, där hon medverkade i forskning kring immundefektsjukdomen X-linked SCID (Severe Combined Immunity Deficiency). Därefter har hon under ett flertal år arbetat vid Köpenhamns universitet, Institutionen för farmakologi och läkemedelsdesign, med uppdrag bland annat som sektionsledare och som ledamot i institutionens ledningsgrupp. Sedan hösten 2020 är hon verksam som professor i biomedicin vid Högskolan i Halmstad, och är för närvarande aktuell med ett forskningsprojekt som sker i samarbete med bland andra FoU Spenshult och reumatologen vid Lunds universitet.

– Det vi studerar är vilka effekter som kan uppnås genom fysisk aktivitet och träning för att motverka inflammatoriska tillstånd som leder till reumatiska sjukdomar, berättar Åsa Andersson. Projektet, som finansieras av bland annat Reumatikerförbundet, är ett försök att översätta den kunskap vi har utvecklat genom tidigare studier till vilka effekter som kan uppnås hos människor genom fysisk aktivitet. En försöksgrupp av unga personer med en inflammatorisk ryggsjukdom har fått genomföra ett pass med högintensiv träning och sedan har vi med hjälp av blodprover före och efter träningen kunnat mäta nivåer av pro- och anti-inflammatoriska proteiner hos dem. I förlängningen planerar vi för en lite längre interventionsstudie, där ett antal personer får träna på liknande sätt under flera månader – vilket ger oss möjlighet att mäta mer långsiktiga effekter. Kunskapen som genereras ur projektet är viktig inte bara för motverka reumatiska sjukdomar, utan också för att träningen kan ge effekter på den samsjuklighet som finns med kardiovaskulära sjukdomar.

En spruta doppas i en kopp i ett kemilabb. Foto

Om Åsa Andersson

  • Född: 1960 i Kristinehamn
  • Grundutbildning: biomedicinsk analytiker, samt medicine kandidat vid Umeå universitet
  • Forskarutbildning: disputerade 1993 vid Umeå universitet på avhandlingen ”B Cell repertoire development in normal physiology and autoimmune disease”
  • Docent: 2003 vid Lunds universitet inom medicinsk inflammationsforskning
  • Professor: 2020 vid Högskolan i Halmstad inom biomedicin
  • Fritid: aktiv som körsångare och tillbringar så mycket tid som möjligt vid sommarstället utanför Kristinehamn i Värmland

Publicerad

kontakt

Dela

Kontakt