Idrottsforskning om kvinnor i ledarroller och vikten av förhandsinformation får bidrag
Krister Hertting och Viktor Gredin från Högskolan i Halmstad har fått 324 000 kronor vardera från Centrum för idrottsforskning för sina forskningsprojekt. Projekten handlar om invandrade kvinnor i ledarroller inom idrott, respektive fotbollsspelares förmåga att förutse hur motståndaren kommer att agera.
Både Krister Hertting och Viktor Gredin är mycket glada över att deras projekt får medel av Centrum för idrottsforskning (CIF). CIF är en svensk statlig organisation som har ett regeringsuppdrag att initiera, samordna, stödja och informera om forskning inom idrott. Detta gör CIF bland annat genom att fördela pengar till forskningsprojekt.
Invandrade kvinnors vägar in i idrottsledarskapet
Krister Hertting är docent i pedagogik och universitetslektor, och hans projekt inom ämnet hälsopromotion heter ”Hur tog jag min plats? Immigrerade kvinnors vägar in i idrottsledarskapet”. Projektet ingår i ett större projekt som kallas för HILF: Health Integration Learning Female, där forskare studerar första generationens invandrade kvinnors väg in i idrottsrörelsen, arbetslivet och högre utbildning.
– Generellt är fler män än kvinnor ledare inom idrotten, och den minst representerade gruppen i ledarskapet är kvinnor med invandrarbakgrund. Det blir tydligare ju högre upp i ledarstrukturen man kommer, säger Krister Hertting.
Krister Hertting berättar att en väg framåt för att nå Riksidrottsförbundets mål om inkluderande idrott och jämställdhet, enligt Strategi 2025, är att stärka och öka mångfalden i ledarskapet.
– Genom att studera och lyfta fram invandrade kvinnors erfarenheter av sin väg till ledarskapet är målet med projektet att identifiera mönster och nycklar som gör det möjligt för kvinnor med liknande bakgrund att komma in och utveckla ledarskap inom svensk idrott. I projektet intervjuas första generationens invandrade kvinnor som är klubb- eller förbundsledare. Utgångspunkt är teorier om livshistorier och viktiga vändpunkter.
Förmågan att förutse motståndares handlingar i fotboll
Viktor Gredin, universitetslektor och doktor i psykologi, ska under 2023 driva ett projekt som heter “Antecipering i fotboll: effekterna av kontextuell förhandsinformation och fysisk belastning”. Antecipering handlar om att handlar om att förutse framtida händelser, vilket är en avgörande förmåga för att lyckas prestera i föränderliga idrottsituationer med hög tidspress. Andreas Ivarsson och Urban Johnson, båda professorer, medverkar också i projektet.
– Vi ska undersöka hur fysisk belastning påverkar fotbollsspelares integrering av kontextuell och visuell information under antecipering av motståndares handlingar. Ett laboratoriebaserat experiment ska genomföras med 20 skickliga fotbollsspelare, där förmågan att förutse en motståndarens handlingar, underliggande visuella sökstrategier och upplevd kognitiv belastning mäts under låg, moderat respektive hög fysisk belastning, berättar Viktor Gredin.
Dessa mätningar ska göras vid två separata testtillfällen: ett med explicit kontextuell förhandsinformation om motståndarens handlingstendenser, och ett utan någon kontextuell förhandsinformation.
– Vi hoppas att projektets resultat kommer kunna användas för att informera idrottstränare och prestationsanalytiker om nyttan av att delge idrottare förhandsinformation om motståndarens handlingstendenser inför tävlingar.
Båda CIF-projekten genomförs vid Akademin för hälsa och välfärd.
Text: Emma Swahn
Bild: Ida Fridvall