På plats under nationellt runda-bords-samtal om digitalisering i skolväsendet

Nationell strategi för digitalisering och handlingsplanen #skolDigiplan

Peter Fredriksson, generaldirektör vid Skolverket, och Monica Sonde, avdelningschef på SKR, inledde samtalet genom att reflektera över hur regeringens nationella strategi för digitalisering av svenskt skolväsende och även den nationella handlingsplan #skolDigiplan, som togs fram av SKR år 2019, har landat i svenskt skolväsende. Det gavs också en kort översikt från arbetet med de nationella strategierna för digitalisering i skolväsendet i Norge och Finland.

Därefter gavs en rad inbjudna personer möjlighet att reflektera över vilken huvudsaklig utmaning man ser för att nå målen i den nationella strategin. Personerna, som också reflekterade också över vad som bör hända efter 2022, representerade, förutom Högskolan i Halmstad bland annat Inera, Internetstiftelsen, IT&Telekomföretagen, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Moderaterna, PTS, RISE, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sveriges elevkårer, Swedish Edtech Industry, Universitetskanslersämbete och utbildningsdepartementet.

Representant för forskning

Som representant för forskning deltog Pernilla Nilsson, Högskolan i Halmstad. Hon var också projektledare för fokusområde Forskning och uppföljning när den nationella handlingsplanen #skolDigiplan togs fram.

Pernilla knöt an till de tre initiativ i handlingsplanen #skolDigiplan som rör forskning:

• Stimulera forskningssamverkan mellan akademi och skolväsende
• Förstärkta forskningsanslag och riktade utlysningar till forskning och
• Medel för att möjliggöra för förskollärare, lärare och rektorer att medverka i forskning och forskarutbildning. Det är viktigt att praktiknära och praktikutvecklande forskning i samverkan med skolväsendet stimuleras och utvecklas vid lärosätena.

Utamaning för forskning

– Förutsättningarna för forskning, med och för skolväsendet, är en utmaning och det behöver skapas ännu mer möjligheter för att möjliggöra för förskollärare, lärare och annan skolpersonal att forskarutbilda sig exempelvis genom forskarskolor. De måste också efter avslutad forskarutbildning kunna stanna kvar i skolan och fortsätta ägna sig åt forskning. Dessutom behöver lektorer i skolan bör ha en tydlig roll som brobyggare mellan akademi och skolväsendet, och agera nyckelpersoner för att ta emot, ta hand om och sprida forskning, säger Pernilla Nilsson.

I #skolDigiplan föreslår SKR att Skolverket ska samla och sprida modeller för forskningssamverkan mellan akademi och skolväsende. SKR föreslår till regeringen att i forskningspropositionen 2021 göra en tydlig satsning på forskning med anknytning till skolväsendets digitalisering.

Viktiga men små tillskott

– De forskarskolor för lärarutbildare som Vetenskapsrådet har utlyst är en viktig faktor för lärarutbildningarna att utveckla sin verksamhet och vi ser gärna mer av den varan. Skolforskningsinstitutet har fått en ökad tilldelning vilket är bra, säger Pernilla Nilsson och konstaterar vidare:

– Men detta är fortfarande så små resurser.

Nytt statsbidrag ska främja

I #skolDigiplan föreslår SKR också att regeringen satsar medel så att förskollärare, lärare och rektorer kan delta i forskning med fokus på digitalisering av skolväsendet. Ett statsbidrag, med syftet att främja forskning och utvecklingsarbete i skolväsendet, har nu utlysts. Det ska gå till ersättning för lön under den tid som forskarutbildade förskollärare och lärare ägnar åt praktiknära forsknings- och utvecklingsarbete.

– Här har vi på lärosäten goda möjligheter att få till spännande samverkan med de verksamma i skolan, säger Pernilla Nilsson.