Professorsporträttet: ”Att vara forskare är det roligaste jobb jag kan tänka mig”
Kristian Widén, professor i innovationsvetenskap, drivs av en önskan att bidra till positiv förändring. Med sin forskning om innovationer i byggsektorn hoppas han kunna vara med och skapa en bättre framtid genom att bidra med ökad kunskap om hur nya material, tekniker, tjänster och processer utvecklas, sprids och implementeras.
”Jag älskar att komma till jobbet och känna att jag lär mig något nytt varje dag. Det kombinerat med vetskapen om att min forskning bidrar till att bygga ett hållbart samhälle är mina främsta drivkrafter.”
Kristian Widén, professor i innovationsvetenskap
Kristian Widén visste redan som ung att han ville arbeta med byggande och infrastruktur, men att han skulle komma att forska var ingen självklarhet. I stället drömde han om att bli arkitekt, praktiserade på olika arkitektkontor och fick vara delaktig i att rita hus. När det var dags att söka till universitetet valde han dock en civilingenjörsutbildning.
– Jag hade egentligen inget riktigt tydligt fokus i min utbildning utan valde kurser som handlade om byggproduktion, både ekonomiska aspekter, ledarskapsfrågor och byggfysik. Redan då hade jag ett intresse för de här frågorna, men jag hade absolut inte tänkt att jag skulle forska, berättar Kristian Widén och fortsätter:
– En dag när jag nyligen hade tagit examen mötte jag en professor som jag kände sedan tidigare. Han bjöd mig på lunch och frågade om jag inte var intresserad av att påbörja en forskarutbildning, och på det spåret är det. Det tog inte ens två veckor efter att jag hade börjat min doktorandtjänst så var jag fast. Det här är jag helt enkelt! Att vara forskare är det roligaste jobb jag kan tänka mig. Jag älskar att komma till jobbet och känna att jag lär mig något nytt varje dag. Det kombinerat med vetskapen om att min forskning bidrar till att bygga ett hållbart samhälle är mina främsta drivkrafter.
Redan i tidig ålder visste Kristian Widén att han ville jobba med bygg och infrastruktur, men att forska var inte planen. Bild: Dan Bergmark
Lyckad implementering beroende av förståelse för människor
Redan i sin doktorsavhandling visade Kristian Widén att det är viktigt att i ett tidigt skede i utvecklingen av innovationer involvera de personer som påverkas av innovationen, eller som kan påverka den.
– Jag såg redan tidigt att förståelse för hur de som kommer att arbeta med den nya innovationen tänker är avgörande för att innovationen ska kunna få fäste och spridning. De som påverkas av en innovation behöver involveras redan från början. Därför är det viktigt att forskare arbetar tillsammans med branschen.
När han inledde sin forskarkarriär hade Kristian Widén en bild av byggbranschen som konservativ, något som han har kommit att omvärdera.
– Den generella bilden är att branschen är konservativ och ogärna förändras, men jag upplever inte det. Jag tror att de flesta är intresserade av forskning och ny kunskap. Ett problem är dock den projektbaserade strukturen. Att hela tiden arbeta i projektform gör det svårare att åstadkomma och bibehålla kontinuerlig kunskapsutveckling. Trots det upplever jag att intresset för forskning har ökat. I dag finns en annan medvetenhet om till exempel hållbarhet, såväl ekonomisk som social och miljömässig.
Byggbranschen och tillverkningsindustrin inte jämförbara
En stor del av den forskning som har gjorts om innovationer handlar om tillverkningsindustrin. När Kristian Widén började forska var han inställd på att applicera den forskningen på byggbranschen, men ganska snart insåg han att hans forskningsgärning skulle komma att handla om något annat.
– Jag förstod tidigt att det inte skulle bli riktigt så enkelt som att applicera färdiga teorier och modeller på en annan bransch. Byggbranschen skiljer sig från tillverkningsindustrin på flera sätt. Branscherna är strukturerade olika, och det finns stora skillnader i värdekedjans resultat – i själva slutprodukten. Det går inte att bara ta en existerande innovationsteori och tillämpa den på byggsektorn utan att sätta in den i branschens speciella kontext, förklarar Kristian Widén och fortsätter:
– Jag brukar säga att det finns tre olika faktorer som tillsammans gör byggsektorn speciell. För det första arbetar man helt projektbaserat. Det finns naturligtvis inslag av industrialisering men grundbulten är ändå att allt genomförs som projekt. Det är ett komplext sätt att arbeta.
För det andra, menar Kristian Widén, är det förhållandevis många aktörer som samarbetar i projekten. Det är en bransch som är mycket specialiserad, vilket innebär att varje nytt projekt inleds med en lärprocess där man lär känna varandra och skapar förståelse för varandras förmågor.
– En tredje aspekt, som ibland kan vara bromsande för implementeringen av innovationer och skapa viss försiktighet, är det faktum att de produkter som skapas har en mycket lång beräknad livslängd. Produkterna – ofta byggnader och även andra delar av systemet – har en livslängd på minst 50 år, och många hus står mycket längre än så. Under den tiden är det många komponenter som kommer att behöva uppdateras och bytas ut, medan andra förväntas hålla under produktens hela livslängd. Delarna måste interagera med varandra och fungera som en helhet och det gör att det blir komplext, säger Kristian Widén.
Utomhustemperatur och snömängd är exempel på sådant som påverkar både hur man bygger och själva förutsättningarna för byggandet. Bild: Pexels
Förståelse för delarna skapar förståelse för helheten
En annan komplicerande faktor är de anpassningar av byggprocessen som måste göras med utgångspunkt i geografiska förutsättningar. Det går inte att bygga på samma sätt i Sverige som i till exempel Italien. Utomhustemperatur och snömängd är exempel på sådant som påverkar både hur man bygger och själva förutsättningarna för byggandet. I norra Sverige är det till exempel svårare att gjuta utomhus under vinterhalvåret, medan det i södra Sverige oftast är möjligt året runt.
– Det är sådana här aspekter som gör att byggbranschen kan vara svårarbetad, och det är också det som gör den så intressant, säger Kristian Widén entusiastiskt och konstaterar:
– Det finns i dag ingen heltäckande teori som beskriver innovation inom byggbranschen, och ett av mina mål är att kunna presentera en sådan. Jag vet inte om jag kommer att klara av det, men jag har bra förutsättningar. Jag har bra kollegor och jag tycker att det är väldigt roligt, och det tror jag är grunden för att lyckas.
I mycket av den forskning om innovation relaterat till byggsektorn som hittills finns publicerad undersöks delar av processen, och än så länge är det också så som Kristian Widén arbetar.
– För att på sikt kunna skapa förståelse för helheten måste vi börja med att undersöka delarna, i vissa fall på en så detaljerad nivå att vi tittar på en specifik innovation. På det sättet tar vi små steg mot att förstå det stora. Vi arbetar också med att ta fram metoder som går att använda för att skapa den här typen av förståelse, berättar Kristian Widén:
– Använder vi metoder som är anpassade för en annan kontext, till exempel tillverkningsindustrin, är det inte säkert att de resultat som vi når blir tillförlitliga. Gör vi det kommer slutsatsen alltid att bli att byggindustrin behöver bli mer lik tillverkningsindustrin, det vill säga mer industrialiserad, och med tanke på branschens komplexitet kan jag inte se att det är en hållbar lösning. Vi kan inte bygga hus på samma sätt som vi bygger bilar, på löpande band, i alla fall inte helt och hållet. Delar av processen kan så klart industrialiseras, men inte allt.
Grunden för samhällsbyggande
En av de saker som lockade Kristian Widén till byggindustrin är att de produkter som branschen framställer – byggnader, vägar och annan infrastruktur – utgör själva grunden i vårt samhälle.
– Det som vår bransch skapar, det utgör ramen för den moderna människans hela liv. Det är spännande att få vara med och utveckla någonting som är så grundläggande och samtidigt så viktigt, säger han och fortsätter:
– En annan sak som gör det intressant är det faktum att byggindustrin utgör en av våra största nationella ekonomier, inte bara i Sverige utan i alla länder. Samtidigt står branschen för en stor andel av klimatutsläppen. Ska vi nå klimatmålen är byggbranschen en av de branscher som har störst betydelse. Vi behöver utveckla hur vi arbetar både med nybyggnationer och med det befintliga fastighets- och infranätsbeståndet. Om jag kan bidra till att innovationer som underlättar det arbetet letar sig in i systemet, då tycker jag att jag har åstadkommit någonting riktigt bra.
Med hjärtat i forskningen
Kristian Widén uppskattar att undervisa, men det är ändå forskningen som ligger honom allra varmast om hjärtat.
– Det är roligt att undervisa, speciellt när grupperna är ganska små så att jag kan få en personlig kontakt med studenterna. Jag undervisar mest på avancerad nivå och handleder doktorander, och det är ofta väldigt givande. Ibland lär jag mig nästan lika mycket som studenterna. Men mest spännande av allt är ändå forskningen.
När Kristian Widén nu tar sig an professorsrollen gör han det med ambition att driva utveckling, både personlig och ämnesmässig.
– Som professor hoppas jag att kunna inspirera mina kollegor och bidra till att forskningen vid Högskolan blir ännu starkare och mer synlig. Jag arbetar i ett kollegium med väldigt god energi där det händer mycket spännande. Jag hoppas att min professorstitel kan ge positiva effekter inte bara för mig själv utan också för dem som verkar i min närhet, att det kan öppna dörrar till nya möjligheter och samarbeten, säger Kristian Widén, som hoppas att kunna uppfylla en av sina drömmer inom överskådlig tid:
– Mitt mål har alltid varit att få vara med och bygga upp en internationellt erkänd forskargrupp med fokus på innovation inom byggsektorn, och vi är på god väg. Högskolan i Halmstad kommer att bli en kraft att räkna med!
Text: Christa Amnell
Mer information
Forskning vid Akademin för företagande, innovation och hållbarhet
Om Kristian Widén
Kristian Widén föddes 1972 i Torna Hällestad i Lunds kommun. Han läste till civilingenjör med inriktning väg och vatten vid Lunds tekniska högskola. År 2006 disputerade han vid Lunds universitet på avhandlingen Innovation Diffusion in the Construction Sector.
Kristian Widén blev docent vid Lunds tekniska högskola år 2011. År 2020 blev han professor i innovationsvetenskap med fokus byggproduktion vid Högskolan i Halmstad. Han leder forskargruppen Sustainability, Innovation and Management in Buildning (SIMB) och är del av styrgruppen för forskningsmiljön Center för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
Sedan år 2018 är Kristian Widén biträdande programchef för Högskolans profilområde Smarta städer och samhällen. Han är ledamot i Högskolans forsknings- och utbildningsnämnd.
Profilområde Smarta städer och samhällen
En av de uppgifter som Kristian Widén tar sig an är rollen som biträdande programchef för ett av Högskolans två profilområden: Smarta städer och samhällen. Inom profilområdet sker arbetet lärosätesövergripande, och här samlas forskning, undervisning och samverkan som på något sätt berör området. I dag har profilområdet tre ben – smart mobilitet, smart energi och den smarta människan.
– Profilområdet Smarta städer och samhällen är någonting som jag verkligen tror på som koncept. Vi har utgått från områden där Högskolan har stark och tydlig forskning och format profilområdets inriktningar runt det. För att skapa engagemang är det viktigt att forskarna upplever att profilområdet ger ett mervärde. Samtidigt måste vi vara tydliga med vad profilområdet står för. Det är extra viktigt när det handlar om att attrahera externa samverkansparter och finansiärer. Det är på det sättet som vi visar att vi är en trovärdig och pålitlig aktör. Det är inte alltid helt lätt, men det är också därför det är inspirerande. Jag tycker om att arbeta med saker som erbjuder utmaningar.
Kristian Widén delar ansvaret för profilområdet med sin kollega Magnus Jonsson, professor i realtidssystem. Tillsammans företräder de profilområdet såväl internt som externt.
– I de frågor som rör profilområdet är vi ett ansikte för Högskolan. Vi arbetar för att skapa möjligheter för Högskolans forskare bland annat genom att profilera oss mot finansiärer och genom att aktivt leta efter nya potentiella samarbetspartner. Det handlar om att skapa en möjlighet för Högskolan att utvecklas och nå ut med sin forskning, men lika mycket om att de enskilda forskarna ska få bättre möjligheter att bedriva forskning och undervisning.
Kristian Widén ser många fördelar med att arbeta vid ett mindre lärosäte, inte minst när det handlar om den – ofta mångvetenskapliga – forskning som utförs under paraplyt Smarta städer och samhällen.
– Jag tror att det finns stora möjligheter för ett mångvetenskapligt profilområde att bli framgångsrikt vid Högskolan i Halmstad. Generellt sett har vi ganska låga siloväggar mellan forskningsämnena här, säger Kristian Widén och menar att forskingen vid Högskolan ofta sker på tvären, över gränser, snarare än mer isolerat i skilda stuprör.
– Många av oss är vana vid att arbeta tvär- och multivetenskapligt. Dessutom har Högskolan i Halmstad en historia av att arbeta i nära samarbete med omgivande samhälle, kanske framför allt med olika företag men också med offentlig sektor som till exempel Region Halland och Försvarsmakten. De här två elementen – vår mångvetenskaplighet och vår vana av extern samverkan – är två av våra främsta konkurrensfördelar.
