Utökning av verktygslådan för fiskeförvaltning med populationsgenetiska eDNA-metoder
Effektiv förvaltning av fiskbestånd bygger på biologisk övervakning som kartlägger beståndens storlek, struktur och sammansättning. Ofta saknar fiskeförvaltningen kunskap om genetiska populationsstrukturer, trots att det kan vara avgörande för bevarandeinsatser och hållbar förvaltning. För att kunna optimera förvaltningsinsatserna behövs snabba och kostnadseffektiva metoder för genetiska analyser.
Under senare år har analys av DNA i miljön (eDNA, environmental DNA) använts som en metod för att bestämma artsammansättning i fiskbestånd. eDNA skulle även kunna användas för att bestämma storlek av och genetisk struktur i fiskpopulationer. Resultat från tidigare studier har dock varierat och påverkats av miljöfaktorer vilket visar behov av utvärdering för varje art och i varje miljö. Dessutom finns behov av att utvärdera känsligheten hos genetiska metoder som kan användas för eDNA analys.
Målet med detta projekt är att utvärdera om eDNA kan användas för att bestämma både populationsstruktur och populationsstorlek för lax (Salmo salar) och öring (S. trutta) genom att:
- undersöka om olika genetiska metoder för identifiering av intraspecifika genetiska skillnader ger samma populationsstruktur,
- utvärdera om analys av eDNA ger samma upplösning som vävnadsprover med avseende på intraspecifika skillnader mellan populationer och
- utvärdera om eDNA-kvantitet korrelerar med abundans och/eller biomassa beräknat med elfiske.
Genom att utvärdera och jämföra olika genetiska metoder kan vi hitta den mest tids- och kostnadseffektiva metoden för att kartlägga populationsstruktur. Dessutom skulle användningen av eDNA för att bestämma genetisk struktur i fiskpopulationer samt populationsstorlek ha fördelar som minskade kostnader, mindre invasiv provtagning och ökad effektivitet som tillåter provtagning i avlägsna områden där provtagning är svår att utföra med traditionella metoder. Dessa genetiska verktyg skulle dessutom kunna användas för att utvärdera förvaltningsåtgärder.
Om projektet
Projektperiod
- 2024-12-15–2028-03-15
Projektledare
Andra deltagande forskare
- Martin Lind, docent i zooekologi Länk till annan webbplats.
- Anders Nilsson, professor i biologi, Lunds Universitet
Samverkanspartner
- Lunds universitet
Finansiärer
- Naturvårdsverket
- Formas