IDC – Informationsdriven vård
Hälso- och sjukvården står inför omfattande utmaningar – en åldrande befolkning, olika kroniska sjukdomar, pandemier, patienters förändrade förväntningar och begränsade resurser. Informationsdriven vård har potential att ta itu med några av dessa utmaningar genom en omställning mot en mer proaktiv, förutsägande, exakt, deltagande, innovativ och demokratiserad sjukvård.
.jpg)
Programmet Informationsdriven vård (IDC, från engelskans Information-driven Care) undersöker och utvecklar informationsdrivna vårdlösningar, till exempel beslutsstödssystem i klinisk praxis. Detta kräver kunskap om vårdens hela innovationskedja, från att formulera och prioritera frågor, till datainsamling, algoritmer, engagemang, förklaringsbarhet, innovation, spridning och implementering. Programmet har ett multidisciplinärt förhållningssätt och tar upp utmaningar relaterade till komplexiteten i utvecklingen av informationsdrivna vårdlösningar, särskilt när det gäller AI-system, data, implementering och innovationsutmaningar.
Personlig proaktiv vård är en av två inriktningar för Högskolans fokusområde Hälsoinnovation. I detta utgör implementering av informationsdriven vård en väsentlig del. Forskningsprogrammet IDC syftar till att fortsätta utveckla denna riktning, till exempel genom att positionera forskningsområdet nationellt och internationellt och att bedriva samverkansforskning som slår igenom i samhället.
Forskningsambitioner och forskningsfält
De övergripande ambitionerna för programmet IDC är:
- Att vidareutveckla en multidisciplinär forskningsmiljö för informationsdriven vård, samt stärka och integrera disciplinerna AI och maskininlärning, datainfrastruktur, implementeringsforskning och innovationsvetenskap.
- Att ytterligare stärka långsiktiga samarbeten och samproduktion med ledande nationella och internationella universitet, företag och offentlig sektor inom området informationsdriven vård.
- Ta upp komplexa forskningsfrågor ur multidisciplinära perspektiv och generera utmärkt forskning och utbildning som är praktiskt användbar och bidrar till ny förståelse, kunskap och innovationer.
Tre integrerande forskningsfält
AI och maskininlärning
Forskningen om AI och maskininlärning är nära kopplad till utmaningarna att arbeta med applikationer och data från sjukvården. Det handlar om rena algoritmiska utvecklingar såväl som specifika lösningar utvecklade för en enda applikation.
Implementeringsforskning
Implementeringsforskningen fokuserar på frågor om hur hälsoinnovationer, såsom insatser som stöds av digitala tjänster och hälsodata, kan utvecklas, implementeras och utvärderas för att ge vårdorganisationer kunskap och stöd för att uppnå hög vårdkvalitet och förbättrade hälsoresultat.
Innovationsforskning
Forskningen inom innovationsvetenskap är tätt kopplad till utmaningar att arbeta med vårdinnovation ur företags och vårdorganisationers perspektiv.
Deltagande forskare
Akademin för företagande, innovation och hållbarhet
- Magnus Holmén, professor
- Jeaneth Johansson, professor
- Svante Andersson, professor
- James Barlow, gästprofessor
- Fábio Gama, universitetslektor
- Hélène Laurell, universitetslektor
- Henrik Barth, universitetslektor
- Lina Lundgren, universitetslektor
- Ludvig Lindlöf, universitetslektor
- Rögnvaldur Saemundsson, universitetslektor
- Patrik Hidefjäll, adjungerad universitetslektor
- Anna Zukowicka-Surma, postdoktor
- Monireh Kashiha, postdoktor
- Muhammad Ismail, postdoktor
- Luís Irgang Dos Santos, doktorand
- Manoella Ramos da Silva, doktorand
- Hanna Daneshmir, doktorand
- Ingela Mauritzon, doktorand
- Alireza Esmaeilzadeh, doktorand
- Nyasha Chifamba, doktorand
Akademin för hälsa och välfärd
- Jens Nygren, professor
- Petra Svedberg, professor
- Ingrid Larsson, professor
- Per Nilsen, professor
- Julie Reed, gästprofessor
- Carl Macrae, gästprofessor
- Thomas Plough, gästprofessor
- Lena Petersson, universitetslektor
- Margit Neher, universitetslektor
- Mikael Ahlborg, universitetslektor
- Katrin Häggström Westberg, universitetslektor
- Susann Arvidsson, universitetslektor
- Carina Göransson, universitetslektor
- Katarina Aili, universitetslektor
- Annelie Lindholm, universitetslektor
- Britt-Mari Gilljam, universitetslektor
- Daniel Tyskbo, universitetslektor
- Julia Malmborg Söderström, universitetslektor
- Anna Gyberg, postdoktor
- Monica Nair, postdoktor
- Elin Siira, postdoktor
- Sara Karnehed, doktorand
- Hassan Auf, doktorand
- Emilie Steerling, doktorand
- Maria Lönn, doktorand
- Daniel Daneshmir, doktorand
- Britta Teleman, doktorand
- Marcus Rosenburg, universitetsadjunkt
- Caroline Karlsson, visuell designer
- Hanna Johanson, forskarassistent
- Victoria Sandholm, forskarassistent
Akademin för informationsteknologi
- Slawomir Nowaczyk, professor
- Mattias Ohlsson, professor
- Stefan Byttner, professor
- Markus Lingman, adjungerad professor
- Torkel Strömsten, gästprofessor
- Philip Anderson, gästprofessor
- Farzaneh Etminani, universitetslektor
- Pontus Wärnestål, universitetslektor
- Jens Lundström, universitetslektor
- Katerina Cerna, universitetslektor
- Prayag Tiwari, universitetslektor
- Najmeh Abiri, universitetslektor
- Amira Soliman, biträdande universitetslektor
- Awais Ashfaq, postdoktor
- Atiye Hashemi, postdoktor
- Guojun Liang, postdoktor
- Alexander Galozy, postdoktor
- Ghada Fathey, forskare
- Johannes Van Esch, forskningsingenjör
- Omar Hamed, forskningsingenjör
- Mirfarid Musavian Ghazani, forskningsingenjör
- Mohammad Mansoori, forskningsingenjör
- Ali Amirahmadi, doktorand
- Emmanuella Budu, doktorand Länk till annan webbplats.
- Oskar Gustafsson, doktorand

Aktuella projekt
-
ADAAI-projektet fokuserar på implementering och användning av AI-assisterade digitala assistenter i vårdorganisationer. Det syftar till att generera kunskap om organisatoriska och ledarskapsmässiga
-
Det finns stora förhoppningar om att artificiell intelligens (AI) ska bidra till att hantera många av de utmaningar som hälso- och sjukvården i Sverige brottas idag. Projektet har potential att främja
-
AIR-projektet syftar till att hjälpa radiologer i longitudinella bedömningar av lungsjukdomar. Syfte och mål AIR-projektet syftar till att hjälpa radiologer i longitudinella bedömningar av
-
Detta projekt fokuserar på hur lokala, professionella och institutionella arrangemang formar och formas själva av, hur vårdpersonal och andra aktörer ser på, upplever och arbetar med olika
-
Det svenska hälso-och sjukvårdssystemet har hög kvalitet men präglas av ojämlikhet, kvarstående köer, låg kostnadskontroll och reformer som ofta genomförs utan tillräcklig helhetssyn. Samtidigt finns
-
Projektet genomförs i samarbete med företag och primärvården i södra Sverige. Den är utformad kring en uppsättning empiriska fall av implementering och/eller adoption av digital anamnes och triage i
-
Det övergripande syftet med projektet är att generera ny kunskap om implementering och användning av AI för automatisering av administrativt arbete inom hälso- och sjukvården, hur yrkesroller
-
Depression är en vanlig men allvarlig sjukdom där cirka 30-35 % av patienterna inte får någon effekt av minst två provade anti-depressiva behandlingar. Nasal esketaminbehandling är godkänt i Europa
-
I denna forskningsstudie undersöker vi hur personer som behandlats för barnleukemi och deras syskon mår som vuxna. Vi undersöker både kroppsliga- och psykosociala faktorer samt hälsorelaterad
-
Syftet är att utforska hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart studie- och arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete under och efter professionsutbildningar.
-
Implementeringen av innovationer inom hälso- och sjukvården är utmanande, särskilt när innovationer tillämpas på hälso- och sjukvårdstjänster för patienter som lever med långvariga och komplexa
-
Interoperabilitet för hälsodata är allmänt erkänt som viktig möjliggörare för digital transformation inom hälso- och sjukvården, men utmanas av fragmenterade tekniska, organisatoriska, regulatoriska
-
Forskningsprojektet är Region Kronobergs satsning på att utveckla en mer sammanhållen, proaktiv och personcentrerad vård. Kommuner och region arbetar tillsammans och använder data för att skapa bättre
-
Forskning visar att ungdomar och unga vuxna med psykisk ohälsa inte har tillgång till eller får tillfredsställande och effektiva stödjande insatser när de söker för sin problematik. För att främja
-
Inom postoperativ vård är det en klinisk utmaning att tidigt förutse vilka patienter som kommer att kräva mer omfattande övervakning, omvårdnad och resurser efter operation. Vårdbehovet kan variera
-
Projektet syftar till att skapa ett ramverk för att stödja implementering av AI-applikationer i vårdmiljöer. Ramverket kommer att hjälpa hälso- och sjukvårdsorganisationer att planera och förbereda
-
SAFE är ett forskningsprojekt i samverkan som undersöker hur AI kan användas som stöd i det preventiva arbetet för att minska förekomsten av fall inom vården. Projektet syftar till att skapa
-
Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är en vanligt förekommande utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning hos barn som innebär koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och impulsivitet
-
Denna forskning syftar till att fördjupa sig i intressenternas relationer, roller, förväntningar och inbördes beroenden när de samarbetar kring datakvalitetshantering vid utveckling av AI-baserade
-
Forskningsprojektet kommer att undersöka vilka värden och resurser som finns i ungdomars sociala relationer och nätverk, hur dessa kan mätas på ett tillförlitligt sätt och sedan undersöka hur
-
Det här är en nationell innovationsmiljö för vetenskaplig utvärdering och implementering av precisionshälsa inom cancer som har etablerats baserat på prestandan från kliniska pilotprojekt. I Sverige
-
Den samlade forskningen visar på en fortsatt negativ trend för den psykiska hälsan bland ungdomar i Sverige. Det är högst angeläget att försöka vända trenden vilket ur ett samhällsperspektiv skulle
-
UserInvolve är ett samarbete mellan svenska lärosäten, den organiserade brukarrörelsen och välfärdsaktörer på området psykisk hälsa. Syftet är att öka kunskapen om inflytande och delaktighet för
-
I sammanhanget av hälsofrämjande arbete och förbättringsarbete inom sjukvården genomförs en mängd av olika projekt och utvecklingsarbeten. Ofta är dessa drivna ur engagemang i verksamheten, goda idéer
-
Det är viktigt att provtagningar och andra vårdprocedurer på barn genomförs så skonsamt som möjligt för barnen. Virtuell Reality (VR), i form av olika VR-upplevelser och VR-spel, är en distraktion där
Röster om IDC
Filmer och poddar
Youtube: 45 sekunder med Monika Nair om implementering av AI i vården Länk till annan webbplats.
Youtube: 45 sekunder med Lina Lundgren om AI-verktyg som hjälp i vården Länk till annan webbplats.
Vårdinnovativa dagarna: Pontus Wärnestål - Digitalisering på gott och ont Länk till annan webbplats.
Andra röster
Läkartidningen: Halmstad satsar på forskning om AI i sjukvården Länk till annan webbplats.
Forskningsprogrammet IDC på Vitalis och Medical Informatics Europe
Kontakt
-
Professor och forskningsprogramledare
-
Professor och biträdande forskningsprogramledare