Studenter belönades med 100 000 kronor för sina hälsoinnovationer

Moa Kauppila och Emil Blom, båda från Utvecklingsingenjörsprogrammet, delade på 25 000 kronor för sitt projekt ReRESP – ett rehabiliteringsredskap som ska förbättra hälsa och livskvalitet för personer med nedsatt lungkapacitet. På delad andra plats kom Kalista Vincent från Masterprogrammet i hälsa och livsstil för sin uppsats om etiska aspekter vid implementering av artificiell intelligens (AI) för att förutse oväntade dödsfall. Största vinstpotten på 50 000 kronor togs hem av studenten Pooriya Khorramyar från Masterprogrammet i inbyggda och intelligenta system för sitt projekt om användning av syntransformatorer (på engelska: vision transformers) för att kartlägga progressiva neurodegenerativa sjukdomar i medicinsk 3D-bildanalys.

– Att får vara med som stipendieutdelare på Utexpo ger oss en mycket god möjlighet att uppmärksamma hälsoinnovation och biovetenskap, och samtidigt komma i kontakt med studenter, säger Cecilia Nesser som arbetar med personalfrågor på Getinge AB. Hon medverkade på Utexpos stipendieceremoni tillsammans med Niclas Jonasson, vd på Getinge Sterilization AB, som delade ut företagets allra första stipendier.

– Många av oss har personer i vår omgivning som lider av neurodegenerativa sjukdomar, till exempel demenssjukdomar. Deras liv kan påverkas väsentligt om de får rätt hjälp i ett tidigt skede genom god diagnostik, säger Niclas Jonasson.

Ett av forskningens största mysterier

Sjukdomarna Amyotrofisk lateral skleros (ALS), Parkinsons och Alzheimers ingår i samlingsbegreppet neurodegenerativa sjukdomar, som långsamt förtvinar och bryter ner nervcellerna i nervssystemet. De tillstånden som orsakas är inte sällan progressiva motoriska störningar och kognitiva funktionsnedsättningar. Endast i Sverige uppskattas cirka 150 000 människor bära på någon typ av neurodegenerativ sjukdom, vilket är en av sjukvårdens främsta utmaningar.

– Pooriya Khorramyar visar på att befintlig röntgenteknik kan kombineras med förklarande datamodeller i 3D-bilder för att uppnå tidig diagnostisering med hög precision. Det är en mycket välskriven uppsats inom ett område som är i stort behov av ökad kunskap, säger Niclas Jonasson.

– Grundidén är att använda AI-modeller, mer specifikt djupa neurala nätverk, för att stötta läkare som utför hjärnskanning, säger Pooriya Khorramyar.

Ett djupt neuralt nätverk är en konstruktion som imiterar hjärnan. Den lär sig att imitera genom att människan matar den med dataset, det vill säga olika exempel, som används för att träna nätverket fram tills nätverket levererar korrekta svar. Med tiden kan det kontinuerligt både lära och förbättras på egen hand.

Pooriya Khorramyar valde att använda sig av så kallade syntransformatorer. Det är konstruktioner som ska få datorer att förstå den visuella världen, och kombinerade detta med hjärnans anatomi, för att utveckla förklarande datamodeller. De kan hjälpa till att kategorisera och peka på de regioner i hjärnan som är i behov av vidare undersökning.

Driv och framförhållning lönar sig

Pooriya Khorramyar kommer från Iran, där han tog sin kandidatexamen som elektronikingenjör. Efter sin examen arbetade han i två år som elektronikingenjör och designer i inbyggda system innan han började studera på Masterprogrammet i inbyggda och intelligenta system på Högskolan i Halmstad.

– Jag valde att studera i Sverige för att det är ett av de mest innovativa länderna i världen och pionjärer inom många teknologiska områden. Masterprogrammet i inbyggda och intelligenta system sticker ut för att den omfattar både inbyggda system och AI, säger han.

Pooriya Khorramyar har alltid drivits av att använda sin kunskap för att förbättra välmående i samhället, därför bestämde han sig tidigt för att skriva om implementering av AI inom vården. Redan under sitt första år kontaktade han sina handledare och experter inom området efter råd. Trots sin egen brist på medicinska kunskaper drev han vidare sin idé och fick lära sig genom att exempelvis bekanta sig med verktyg som används av vårdpersonal. När Pooriya Khorramyar mottog stipendiet på 50 000 kronor från Getinge Sterilization AB fylldes han med glädje och hopp inför framtiden.

– Jag gjorde det! Att få stipendiet får mig att vilja kämpa ännu mer. Längre fram vill jag publicera en forskningsartikel baserat på mitt examensarbete, förbättra modellernas utfall och experimentera ytterligare, utbrister han.

Getinge Sterilization AB vill utöver stipendiaterna även rikta ljuset mot övriga utställare på Utexpo.

– Vårt första deltagande i Utexpo var mycket lärorikt och roligt och vi ser redan fram emot kommande år, säger Cecilia Nesser.

Text: Katarina Tran
Bild: Dan Bergmark och Katarina Tran