En förmiddag fylld med kunskap vid akademisk högtid

Varför pratar många om deep learning?

Mattias Ohlsson, professor i informationsteknologi, inriktning maskininlärning och datamining, höll föreläsningen Varför pratar många om deep learning? Han talade om artificiell intelligens (AI) och maskininlärning, och om hur deep learning är en del av detta.

– Artificiell intelligens kan delas upp generell AI och snäv AI. Generell AI är ännu inte utvecklad, men snäv AI används inom en rad olika områden i dag, till exempel i självkörande fordon och vid utsökning av bilder på internet. Maskininlärning är en del av AI där algoritmer och datorprogram lär sig genom att repetera exempel. Maskininlärning är ett sätt att nå fram till snäv AI eller i slutändan till generell AI. Deep learning, som jag inte tycker att det finns något passande svensk uttryck för, är ett område inom maskininlärning där algoritmer på egen hand hittar särdrag och egenskaper för att fatta beslut, berättade Mattias Ohlsson.

Efter föreläsningen fick han svara på frågor från publiken, bland annat gällande hur utvecklingen av artificiell intelligens och deep learning kan komma att påverka våra liv i framtiden, och om det kan finnas några faror med AI.

– Det går inte att stoppa utvecklingen. Däremot måste den ske på ett etiskt korrekt sätt. Utvecklingen måste kopplas till oss och vårt samhälle. AI kommer att forma och förändra vår framtid och deep learning kommer att vara en viktig del i denna förändring, svarade Mattias Ohlsson.

Gott liv på äldre da'r

Staffan Karlsson, professor i omvårdnad, inledde sin föreläsning Gott liv på äldre da'r, som handlade om åldrande och om välbefinnande på ålderns höst, med att konstatera att det mesta pekar uppåt och framåt, det vill säga att utvecklingen går åt rätt håll.

– Bland vår äldre befolkning har mycket förbättrats, till exempel har självskattad ohälsa och upplevd värk minskat. Att åldras i Sverige ser sammantaget positivt ut. Men det finns vissa saker inom vård och omsorg som vi behöver jobba vidare med, menade Staffan Karlsson.

Även om utvecklingen i stort är positiv menar Staffan Karlsson att det finns problem som är viktiga att uppmärksamma. Till exempel ser vi en ökad psykisk ohälsa bland äldre, precis som hos resten av befolkningen. Fler än hälften av de som bor ensamma uppger att de känner sig just ensamma, och en lösning på detta kan vara ökad digital kontakt med andra äldre.

Det är dock inte alltid det blir bättre med teknik, och på frågan om vad vi inte kan digitalisera inom äldrevården svarade Staffan Karlsson:

– Mänskliga möten kan vi inte ta bort. Då blir det inte så mycket kvar av vår vård och omsorg. Men de fysiska mötena kan kompletteras med digitala möten.

Människan: vart är hon på väg?

Marta Cuesta är professor i sociologi. Hon höll en föreläsning under rubriken Människan: vart är hon på väg? Föreläsningen inleddes kraftfullt, genom att Marta Cuesta delade med sig av sina erfarenheter av att fly och komma till ett nytt land på andra sidan jorden. Med avstamp i detta perspektiv berättade hon om sin forskning.

– Många av mina forskningsprojekt präglas av frågor som utgår från ett teoretiskt sällskap kring parollen "frihet, jämlikhet och systerskap".

Marta Cuesta berättade också om gruppen ”Fatta” som involverades i ”Hoppets politik” – ett projekt som resulterade i en bok där Marta Cuesta är en av författarna.

– När ”Fatta” grundades 2013 gick flera olika aktörer samman för att göra en hiphoplåt som lyfte teman om sexuellt våld och våldtäkt. De uppmanade folk att skicka in berättelser om sex som inte hade skett på deras villkor. De 150 berättelser som de fick in visade tydliga mönster om hur rättsväsendet inte fungerar som det borde, och om hur skamfyllt det är att ha blivit utsatt för sexuellt våld.

Låten släpptes tillsammans med en debattartikel där mansnormen utmanades.

– "Fatta" gjorde det tydligt att det är männen som måste involveras i de här frågorna för att få en reell förändring. Kampanjen ledde till en politisk aktion och opinionsbildning som spred sig på olika samhällsnivåer. Till slut kom en samtyckeslag som började gälla den 1 juli 2018.

Marta Cuesta talade också om Metoo-rörelsen som blev global på att par dagar.

– I dag ett år efter Metoo diskuteras rörelsen utifrån dess väsentliga fokus, men också som en backlash för feminism. Metoo var – är – en välkommen rörelse eftersom den skapade en attitydmedvetenhet hos alla, men också för att den kunde ge mer tyngd åt en vision om jämlikhet. Samtidig kan det sägas att Metoo stannade i mansnormer, sade Marta Cuesta.

Existentiell hälsa

Åsa Roxberg, professor i omvårdnad, talade om existentiell hälsa i sin installationsföreläsning.

– Hälsa handlar om att leta sig tillbaka till det som man känner sig bekant med, och som gör att vi känner oss hemma i vår kropp och i vår värld. Detta skiljer sig från den delade människan, där delarna är i fokus utan att ta hänsyn till helheten, förklarade Åsa Roxberg.

Åsa Roxbergs forskning har till viss del präglats av tsunamikatastrofen i Sydostasien julen 2004.

– Liksom alla andra drabbades jag av denna fruktansvärda händelse. Jag noterade att jag aldrig tidigare hade hört talas så mycket om tröst. Där och då tog min fortsatta forskning form. Vi behöver förstå hur lidande och tröst ter sig för att bättre kunna bemöta den som lider, avslutade hon sin föreläsning.

Pingis – världens bästa hjärngympa och en hälsosam livsstil

Jörgen Persson, hedersdoktor i hälsa och livsstil, höll en föreläsning där han delade med sig av sina erfarenheter från livet som professionell pingisspelare. Han utsågs till hedersdoktor år 2017, men promoverades alltså vid 2018 års akademiska högtid.

– Det är väldigt hedrande att stå här i dag. Min största dröm som liten var att bli pingisproffs, och så blev det. Jag spelade i landslaget i 30 år och pingisen blev en livsstil där jag har lärt mig av både framgångar och motgångar, berättade Jörgen Persson, och lade till att han var ungefär tre år gammal första gången han höll i en pingisracket.

Jörgen Persson har bidragit till Högskolans verksamhet på flera sätt, inte minst genom sina insatser för programmet Professionell idrottskarriär och arbetsliv. I sin föreläsning framhöll han pingisens positiva inverkan på både kropp och psyke.

– Att spela pingis är bra hjärngympa – att läsa spelet och samtidigt röra kroppen. Inte minst för äldre. Det skapar en stor gemenskap och sprider glädje.

Text: Christa Amnell och Louise Wandel
Bild: Dan Bergmark och Anders Andersson

Läs mer

Akademisk högtid med fest, glädje och tradition

Se filmer och professorsporträtt i Samspel:

Mattias Ohlsson: Forskningen fyller en viktig funktion Länk till annan webbplats.

Staffan Karlsson: Erfarenheten från att arbeta som sjuksköterska gagnar både undervisning och forskning Länk till annan webbplats.

Marta Cuesta: Sociologi fångar livet som det är Länk till annan webbplats.

Åsa Roxberg: Tröst är ett mysterium som är svårt att fånga in Länk till annan webbplats.