TRAINS – Transformation, innovation och normstudier
Forskningsprogrammet TRAINS, som på engelska heter Transformation, Innovation and Norm Sciences, fokuserar på samhällets utmaning att utveckla smarta och hållbara städer och samhällen. Det sker genom att identifiera och förstå olika normativa strukturer. Normer, såväl formella som informella påverkar beteenden och samhället. TRAINS fokuserar på standardiserade normer inom förändring och innovation på olika samhällsnivåer.
Kommande aktiviteter
Missa inte vad som händer i TRAINS! Ta reda på mer om kommande aktiviteter här.
TRAINS-internat 2026
22–23 oktober 2026, Varbergs stadshotell
Forskningen är tematiskt organiserad för att återspegla den betydande förändring som krävs inom olika samhällssektorer inom styrningssystemet som äger rum och verkar på flera nivåer. Forskningen är kopplad till utmärkande egenskaper för smarta städer och samhällen.
Utifrån det normvetenskapligt perspektiv som gäller för TRAINS så utmärker sig TRAINS genom att vara ett tvärvetenskapligt forskningsprogram. Det omfattar tre av fyra akademier, och inkluderar omkring 50 forskare, vid Högskolan i Halmstad.
TRAINS är en del av Högskolans fokusområde Smarta städer och samhällen. TRAINS är ett unikt forskningsprogram som syftar till att förstå hur innovationer, förankrade i normativa strukturer, kan bidra eller inte bidra till förändring mot fredliga och inkluderande smarta städer och samhällen som främjar hållbar utveckling, tillgång till rättvisa för alla och skapar effektiva och ansvarsfulla institutioner på alla nivåer.
Tre huvudsakliga mål
TRAINS bygger på befintlig forskning vid Högskolan i Halmstad men har som mål att skapa en
- tvärvetenskaplig internationellt känd forskningsmiljö, som också
- utgör ett nav för breda utbildningaktiviteter och
- en tankesmedja för samskapande av kunskap till nytta för det omgivande samhället.
Programmet utmärker sig genom ett normvetenskapligt perspektiv som sätter normer i centrum för omvandlings- och innovationsprocesser. Normer förstås som allmänt delade, men ofta osynliga, regler och förväntningar som styr mänskligt beteende. Det kan exempelvis inkludera både samhälleliga förväntningar kring hur individer, företag och organisationer ska inkludera hållbara perspektiv i verksamheten, och de lagar som påbjuder eller förbjuder ett visst agerande när det gäller miljöpåverkan.
Normer definierar vad "smarta städer och samhällen" är och hur de fungerar. Fokus ligger således inte på de idéer och lösningar som bidrar till utvecklingen av smarta städer och samhällen, utan på de underliggande normer som definierar eller betraktar dem som "smarta", de värderingar och rollförväntningar som ingår i dessa processer, samt de grupper som har makten att påverka och definiera vad som "borde vara". Ambitionen är att den forskning som genomförs kommer att ackumulera vetenskaplig kunskap som gemensamt bidrar till de visionära målen genom den vetenskapliga förståelsen för normer i relation till innovation och transformation inom smarta städer och samhällen.
Deltagande forskare
Akademin för lärande, humaniora och samhälle
- Emilia Aldrin
- Johan Alfonsson
- Linda Alamaa
- Åsa Bengtsson
- Linnea Bäckström
- Jonnie Eriksson
- Helen Fuchs
- Linnea Gustafsson
- Märtha Pastorek Gripson
- Håkan Hyden
- Cecilia Jeppsson
- Rasmus Karlsson
- Claes Malmberg
- Daniel Möller
- Anders Nelson
- Tomas Nilson
- Jens Lerbom
- Amin Parsa
- Heike Peter
- Ulf Petäjä
- Oriana Miraka
- Hanna Sahlin-Lilja
- Frida Stranne
- Petra Svensson
- Sara Svensson
- Mikael Thelin
- Anders Urbas
- Max Waltman
- Tomas Wedin
- Moira von Wright
- Martin Åberg
Akademin för företagande, innovation och hållbarhet
- Ziad El Awad
- Tina D´Hertefelt
- Ann Eklund
- Jan-Olof Eriksson
- Jonas Gabrielsson
- Anders Hylmö
- Björn Klatt
- Catherine Legrand
- Jakob Lundgren
- Jonatan Nästesjö
- Savvas Papadopoulus
- Diamanto Politis
- Fazle Rahi
- Göran Sahlén
- Eugenia Perez Vico
- Vjollca Turjaka
- Eleni Androulaki Uddén
Akademin för hälsa och välfärd
Aktuella projekt
-
Målet med detta projekt är att utforska akademisk klimataktivism och dess inflytande på forskningen. Akademisk aktivism, förstått som forskare engagerade i aktivism inom sociala rörelser, har i de
-
Hur framställs och reproduceras mångfald för barn i texter de dagligen möter? Och hur påverkar samhällsförändringar hur dessa framställningar skapas? Det här projektet undersöker hur
-
B-SHAPES fokuserar på gränsernas roll i hur uppfattningar formas om europeiska samhällen under 2000-talet, när dessa ställs inför utmaningen med gränsförändringar i Europa. Gränser fortsätter att
-
ENSURE:s mål är att få en bättre förståelse för hur forskningskvaliteten och samhälleliga effekter av forskning om energisystem kan beskrivas och bedömas, särskilt med fokus på hur det bidrar till
-
Projektet undersöker hur nybörjarstudenters bakgrund och ambitioner påverkar deras val av utbildningsprogram. Projektet tittar också på deras tankar och attityder under utbildningen, hur det går för
-
Det övergripande målet med INTERCAMBIO-projektet är att främja arbetares mentala och fysiska hälsa i arbetsmiljöer som förändras på grund av klimatförändringar, införande av nya arbetsmetoder och
-
I detta Forte-finanserade postdokprojekt undersöks effekterna som delade arbetsturer har på undersköterskor i äldreomsorgen. Delade arbetsturer är att vanligt fenomen inom äldreomsorgen. Det saknas
-
Vi utforskar vad kvinnor och barns arbete har betytt för den tidiga svenska industrialiseringen. Precis som i England och många andra länder var textilindustrin först med att industrialiseras i
-
Ung i halländsk landsbygd är ett mikroprojekt kring ungdomars livsvillkor i halländsk landsbygd. Projektet finansieras av Lokalt Ledd Utveckling Halland och behandlar socialt entreprenörskap bland
-
Projektet syftar till att utveckla kunskap om hur regional samverkan bidrar till att bygga den mångfacetterade kapacitet som krävs för att skapa fossilfria välfärdsstater. VERSAM utforskar den
-
Uttrycket ”den mänskliga faktorn” framhåller människans oförmåga att fungera felfritt, i relation till tekniska system. Men om vi skulle vända på resonemanget och istället prata om ”det mänskliga
Nyheter inom TRAINS
Forskningsfrågor inom fyra centrala teman
TRAINS utvidgar begreppet normer till att omfatta förväntningar som är inbäddade inom och över naturliga/biotiska, ekonomiska/tekniska, juridiska/byråkratiska och kulturella handlingssystem, vilket gör forskningsprogrammet genuint tvärvetenskapligt. Den övergripande forskningsfrågan sträcker sig över fyra tematiska områden:
- Klimat och miljö
- Ekonomi och marknad
- Lag och styrning
- Språk och kultur
Inom dessa områden kommer praktiska problem att översättas till en mängd olika forskningsfrågor som följs av skilda teoretiska tillvägagångssätt och forskningsmetoder. I syfte att säkra den praktiska anknytningen har ett rådgivande organ (Advisory Board) inrättats som löpande kommer att inspirera och följa forskningsprogrammets utveckling. Den normvetenskapliga ansatsen gör det möjligt att införliva och sammanföra forskning från så vitt skilda områden som sociologi, ekonomi, statsvetenskap, antropologi, lingvistik, biologi och andra vetenskaper om smart och hållbar omvandling och innovation. Som sammanhållande kitt (faktorer) fungerar fokus på smarta städer och samhällen i ett normvetenskapligt perspektiv. Forskningsprogrammet syftar till uppbyggnad av vetenskaplig kunskap som gemensamt främjar de tre visionära målen för programmet, vilka är förknippade med fördelar för forskning, utbildning och samhället.
TRAINS jobbar med forskningsfrågor om fyra centrala teman: klimat och miljö; ekonomi och marknad; lag och styrning samt språk och kultur.
Kontakt
-
Docent och forskningsprogramledare
-
Professor och biträdande forskningsprogramledare
