Inbyggda och intelligenta system (EIS)
Akademin för informationsteknologi bedriver forskning inom forskningsmiljön för inbyggda och intelligenta system, EIS (embedded and intelligent systems). Syftet är att bidra till lösningar på samhällsutmaningar inom Högskolans definierade profilområden Smarta städer och samhällen samt Hälsoinnovation.
Om forskningsmiljön EIS
Vid forskningsmiljön inbyggda och intelligenta system (EIS) bedrivs forskning inom medvetna intelligenta system, smarta elektroniksystem, cyberfysiska system och digital tjänsteinnovation. Dessa fyra områden utgör forskningsmiljöns fyra teknikområden.
Forskningens mål
Målet för forskningen inom EIS är att tillhandahålla och ta fram kunskap (lösningar, teorier, metoder, verktyg) som är relevant för skapandet av innovativa IT-baserade produkter och tjänster – från möjliggörande tekniker, via systemlösningar och tillämpningar, till värdeskapande IT-användande. Med detta avser vi att bidra till att stärka svensk industris konkurrenskraft.
Forskningsledare vid Akademin för informationsteknologi och dess forskningsmiljö EIS:
Fyra teknikområden och ett centrum
Forskningen vid EIS bedrivs inom fyra teknikområden:
- Digital tjänsteinnovation
- Medvetna intelligenta system
- Smarta elektroniksystem
- System för cyberfysiska system
Kompetensen inom dessa områden är signal- och systemteknik, informatik, matematik, datateknik, forensik, elektronik och fysik. Det är denna kompetens som utgör forskningsmiljön EIS.
Centrum för forskning på tillämpade intelligenta system, CAISR, är en långsiktig forskningssatsning på teknik för intelligenta system vid Högskolan i Halmstad med finansiering och stöd från KK-stiftelsen och support och samarbete med svensk industri. Forskningsfokus vid CAISR är medvetna intelligenta system.
Centrum för forskning på tillämpade intelligenta system, CAISR
Forskning i samverkan
Med de sammanslagna kompetenserna inom EIS vill vi attrahera nya partner och projekt som kräver såväl detaljkunskap som helhetsbild. Ett exempel på detta är lågförbrukande (energi)tekniker för radio och kommunikation, som förenar såväl inbyggda system som elektronik och nanoteknik. Fler exempel är intelligenta fordon, som sammanför kunskap om sensorer, inbyggda system och självorganiserande system, samt nästa generations radarsystem där systemlösningar baserade på ny möjliggörande beräknings- och kommunikationsteknik tas fram. Ytterligare ett exempel är IT-användning för till exempel turistupplevelser, som kombinerar kunskap om inbygga system, intelligenta system och informatik.
- EIS ska vara en internationellt erkänd forskningsmiljö med utbildning på avancerad nivå och på forskarnivå.
- EIS ska kännetecknas av välutvecklade forskningssamarbeten med näringsliv och offentlig sektor.
- EIS ska vara en ledande miljö, en excellensmiljö, inom inbyggda och intelligenta system i Europa.
Mer information
Forskningsmiljön EIS tillhör Akademin för informationsteknologi, ITE. Vetenskapliga artiklar från forskare vid EIS finns publicerade i DiVA. Populärvetenskapliga forskningsnyheter publiceras i Högskolans digitala forskningsmagasin Samspel. Utbildning på forskarnivå sker under forskarutbildningen i informationsteknologi. Till den hör även företagsforskarskolan EISIGS för industridoktorander. Föreläsningsserien Halmstad Colloquium bjuder in framstående forskare i ämnen kopplade till informationsteknologi.
Akademin för informationsteknologi
Vetenskapliga artiklar från EIS
Forskarutbildning i informationsteknologi
Doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser vid EIS
Föreläsningsserien Halmstad Colloquium
Senaste forskningsnyheterna från EIS på Samspel
-
Högskolan knep en andra plats i internationell AI-tävling
Ett lag från Centrum för forskning om tillämpade intelligenta system vid Högskolan i Halmstad...
-
Med AI kan vi förutspå och förhindra sjukdomar
Kobra Etminani vill se ett friskare samhälle genom att artificiell intelligens, AI, används inom...
-
Högre säkerhet med ansiktsigenkänning
Eftersom vi i dag använder våra mobiltelefoner och surfplattor till många olika personliga tjänster...
-
Inbyggda system blir intelligenta
Alla tekniska prylar med en dator och en specifik funktion är ett inbyggt system. Det kan vara allt...
-
Forskar om gruppintelligens
Tidigare i vår presenterade Yuantao Fan sin doktorsavhandling om ”gruppens intelligens” eller...
Teknikområde Digital tjänsteinnovation
Vid Högskolan i Halmstad är ämnesområdet informatik profilerat mot digital tjänsteinnovation. Det innebär ett fokus på hur värde skapas för användare, organisationer och samhällen genom att kombinera och integrera resurser i digitala tjänster.
Forskningens inriktning
Inom teknikområdet profilerar vi ämnesområdet informatik mot digital tjänsteinnovation där forskning inom informationssystem och människa-datorinteraktion integreras. Detta innebär ett fokus på hur värdet skapas för användare, organisationer och samhällen genom att kombinera och integrera resurser i digitala tjänster. Vi undersöker också hur och varför digital tjänsteinnovation kan främja eller skapa förbättringar för olika samhällsaktörer genom att studera till exempel intressenters engagemang i innovationsprocesser, logik och arkitektur inom digital service, innovationsekosystem och styrning av värdenätverk.
Forskningen inom teknikområdet kombinerar teorier (identifiering av modeller, mönster, strukturer, relationer, processer) med tillämpad och aktionsinriktad forskning i samarbete med industriella och offentliga partner. Våra projekt omfattar processinnovationsforskning med inriktning på intressenternas engagemang och värdering av medskapande samt skärningspunkten mellan digitala tjänster och affärer. Kärnkompetensen är innovationsprocesskunskap, digital service och affärsinnovation, interaktionsdesign och designvetenskap. Vi använder ofta kvalitativa forskningsmetoder som kvalitativa intervjuer, fokusgrupp och workshopmetoder (till exempel medskapande, deltagardesign och personas) deltagarobservation och designetnografi. Forskningsproduktionen innefattar insikter, teori och metodutveckling, prototyper och demonstratorer.
Teknikområdesledare: Magnus Bergquist
Forskningsprojekt inom Teknikområde Digital Tjänsteinnovation
Vi använder ofta kvalitativa forskningsmetoder som kvalitativa intervjuer, fokusgrupp och workshopmetoder, deltagarobservation och designetnografi.
Digital tjänsteinnovation är ett område som bygger på forskning inom informatik, tjänstevetenskap och innovationsvetenskap.
Forskningens användningsområden
Empirisk informatikforskning vid Högskolan i Halmstad fokuserar på digital tjänsteinnovation inom olika tillämpningsområden för företag, offentlig sektor och privatpersoner. Hälso- och sjukvårdsstudier syftar till att utveckla en förståelse för digitalisering av sjukhus och hälso- och sjukvård för att hjälpa vårdpersonalen i sitt arbete. Detta görs genom att studera användningen och innebörden av hälsoteknik och utveckla innovativa lösningar på hälsorelaterade utmaningar för individer, grupper, organisationer, företag och samhälle som helhet.
I transportsektorn studerar vi till exempel hur inbyggda sensorer i bussar och intelligenta system skapar nya möjligheter till digital tjänsteinnovation. En växande forskningsgrupp fokuserar på användarnas användning av autonoma fordon och hur digitala tjänster avgör framtida transportlösningar.
Applikationer inom media har länge varit huvudfokus för informatik vid Högskolan i Halmstad. I samarbete med svensk och internationell mediebransch har forskningen fokuserat på att utforska nya IT-koncept och tjänster som möjliggör nya former av värdeskapande.
Inom offentlig sektor fokuserar forskningen på hur digitalisering i form av samhällstjänster förändrar förhållandet mellan medborgare och regering, och vad innovation betyder för de tjänster som köpts av offentliga myndigheter.
Blogg
Teknikområde Digital Tjänsteinnovation driver en blogg där vi berättar om vår verksamhet. Bloggen är på engelska.
Utbildning
Forskningen inom teknikområde Digital tjänsteinnovation kanaliseras till följande utbildningar inom informatik på grund-, avancerad och forskarutbildningsnivå:
Personal
Personer vid Akademin för informationsteknologi som är knutna till teknikområde Digital tjänsteinnovation:
- Magnus Bergquist, professor och teknikområdesledare
- Esbjörn Ebbesson, universitetsadjunkt
- Vaike Fors, universitetslektor
- Ahmad Ghazawneh, universitetslektor
- Dimitrios Gkouskos, biträdande universitetslektor
- Dulce Goncalves, industridoktorand vid Combitech
- Jesper Hakeröd, universitetsadjunkt
- Lena Hylving, biträdande universitetslektor
- Lars-Olof Johansson, universitetsadjunkt
- Susanne Lindberg, biträdande universitetslektor
- Thomas Lindgren, industridoktorand vid Volvo Cars
- Mats Lindqvist, universitetsadjunkt
- Jesper Lund, universitetslektor
- Kaspar Raats, industridoktorand vid Volvo Cars
- Christer Rehnström, universitetsadjunkt
- Michel Thomsen, universitetslektor
- Torben Svane, universitetslektor
- Oliver Weberg, amanuens
- Pontus Wärnestål, universitetslektor
- Ewa Zimmerman, universitetsadjunkt
- Maria Åkesson, universitetslektor
Tillhörighet
Teknikområde Digital tjänsteinnovation tillhör, tillsammans med teknikområde Medvetna intelligenta system, avdelningen ISDD vid Akademin för informationsteknologi.
Teknikområde Medvetna intelligenta system
Avdelningen ISDD vid Akademin för informationsteknologi
Teknikområde Medvetna intelligenta system
Forskningen sker i nära samarbete med våra industriella partner och handlar till stor del om utveckling inom artificiell intelligens (AI). Fokus är att skapa medvetna intelligenta system som, så autonomt som möjligt, kan utvecklas baserat på data från omgivningen.
Forskningens inriktning
Forskning och utveckling inom artificiell intelligens (AI) handlar om att konstruera system som beter sig ”intelligent”. I dag är det oftast vi människor som definierar vilken uppgift ett system ska utföra, vilken data som ska samlas in och vilka mätvärden som ska användas. Detta innebär att systemen är designade eller programmerade för en specifik uppgift, vilket leder till att de slutar fungera när kontexten förändras.
Målet inom teknikområde Medvetna intelligenta system är att skapa system som kräver mindre tillsyn och kan hantera oväntade situationer. För att göra det måste systemen bli mer medvetna och utveckla sig själva för att kunna hantera händelser som är okända vid designtillfället. Vår forskning fokuserar på att skapa system som, så autonomt som möjligt, kan bygga ut sina kunskaper från verkliga data från omgivningen.
Teknikområdesledare: Sepideh Pashami
När stora mängderna data samlas in och analyseras av intelligenta system kan nya lösningar på flera av dagens samhällsproblem tas fram.
Målet med forskningen är att, i samverkan med vårt omgivande samhälle, skapa medvetna och intelligenta system som har förmågan att utveckla sig själv.
Forskningens användningsområden
När stora mängderna data samlas in och analyseras av dessa intelligenta system kan nya lösningar på flera av dagens samhällsproblem tas fram. Till exempel har den senaste utvecklingen av bärbara sensorer lett till en rad olika hälsoinnovationer – både för hälso-och sjukvården och för individer. En ökad mängd data och förmågan att analysera den ger oss även en mer effektiv energiproduktion samt säkrare och mer hållbara transportsystem. Alla dessa områden kräver nya lösningar som bygger på tillgänglig data och ett automatiskt kunskapsskapande.
Forskningsfrågorna vi utforskar inkluderar att välja vilken data som ska samlas och hur man hittar generella och robusta representationer; hur man detekterar en (semi-) autonom avvikelse, hanterar "concept drift" och säsongsvariationer; hur man associerar händelser från olika datakällor; om det är möjligt att förklara varför vissa saker har hänt.
Kännetecknande för forskning inom medvetna system är att det är en systemvetenskap, det vill säga det finns många sammankopplade delar och resultaten behöver adressera och knyta ihop flera aspekter. För att göra detta möjligt bygger vi demonstratorer med uppsättningar av verktyg för alla nivåer.
Om artificiell intelligens
Artificiell intelligens (AI) kan delas upp generell AI och snäv AI. Generell AI är ännu inte utvecklad, men snäv AI används inom en rad olika områden idag. Till exempel i självkörande fordon och vid utsökning av bilder på internet. Maskininlärning är en del av AI där algoritmer och datorprogram lär sig genom att repetera exempel. Maskininlärning är ett sätt att nå fram till snäv AI eller i slutändan till generell AI. Deep learning är ett område inom maskininlärning där algoritmer på egen hand hittar särdrag och egenskaper för att fatta beslut.
Samverkan
Teknikområde Medvetna intelligenta system är nära knutet till innovationscentrumet Leap for Life, utvecklingslabbet Halmstad Intelligent Home och Centrum för forskning om tillämpade intelligenta system.
Halmstad Intelligent Home (HINT)
Centrum för forskning om tillämpade intelligenta system (CAISR)
Utbildning
Teknikområde Medvetna intelligenta system ansvarar för att genomföra och utveckla kurser inom artificiell intelligens, bildanalys, inlärningssystem, mekatroniksystem, signaler och system samt kontrollteori. Utbildning av doktorander sker inom forskarutbildningen i informationsteknologi.
Tillhörighet
Teknikområde Medvetna intelligenta system tillhör, tillsammans med teknikområde Digital tjänsteinnovation, avdelningen ISDD vid Akademin för informationsteknologi.
Teknikområde Digital tjänsteinnovation
Avdelningen ISDD vid Akademin för informationsteknologi
Teknikområde Smarta elektroniksystem
Teknikområde Smarta elektroniksystem fokuserar på de utmaningar och möjligheter som den pågående digitaliseringen av samhället innebär. Inbäddad elektronik finns i allt från smarta vardagsprylar till robotar och bilar. Smart elektronik utvecklas i snabbt takt och möjligheten till nya innovationer är stor.
Forskningens inriktning
Uppkopplad teknik finns överallt. Artificiell intelligens och Internet of Things har förändrat vår värld. Nya innovationer inom hälsa, energi, framtidens hem och städer, självkörande fordon och vardagsteknik kräver alla en smart kärna av elektronik. Denna omfattande integreringen av elektronik överallt introducerar utmaningar som till exempel integration, miniatyrisering, byggpraxis, nya sensorer, låg energiförbrukning, elektromagnetisk störning (EMI), arkitekturer för högpresterande datorer, resurseffektiv kommunikation och prisvärda komponenter.
Forskningen inom teknikområdet handlar om antenndesign, elektromagnetisk störning och kompatibilitet, nanoelektronik och fotonik, radar- och radiosystem, högpresterande datorteknik och byggpraxis för komponenter och system.
Teknikområdesledare: Pererik Andreasson
Nya innovationer inom hälsa, energi, framtidens hem och städer, självkörande fordon och vardagsteknik kräver alla en smart kärna av elektronik.
Forskningen inom teknikområdet handlar bland annat om antenndesign, elektromagnetisk störning, nanoelektronik och fotonik.
Vad är IoT – Internet of Things?
Internet of Things, eller sakernas internet, kan vara vardagsföremål som hushållsapparater, kläder och accessoarer, men även maskiner, fordon och byggnader, med inbyggd elektronik och internetuppkoppling, vilket gör att de kan styras eller utbyta data över nätet.
Sakerna kan kontrolleras och delge information från andra platser, vilket underlättar för integration med datasystem och kan resultera i högre effektivitet och exakthet. När sakernas internet innehåller sensorer blir det exempel på något som kallas för cyberfysiska system, som till exempel intelligenta hus, smarta elnät och intelligenta transportsystem.
Samverkan
Teknikområde Smarta elektroniksystem är nära knutet till samverkansarenorna Elektronikcentrum i Halmstad och Rydberg Core Laboratory:
Utbildning
Teknikområde Smarta elektroniksystem ansvarar för att genomföra och utveckla kurser inom elektronik, radiokommunikation, elektromagnetisk beräkning och fysik. Utbildning av doktorander sker inom forskarutbildningen i informationsteknologi.
Tillhörighet
Teknikområde Smarta elektroniksystem tillhör, tillsammans med teknikområde System för cyberfysiska system, avdelningen CERES vid Akademin för informationsteknologi.
Teknikområde System för cyberfysiska system
Avdelningen CERES vid Akademin för informationsteknologi
Teknikområde System av cyberfysiska system
När sakernas internet (IoT) innehåller sensorer blir det exempel på något som kallas för cyberfysiska system (CPS), som till exempel intelligenta hus, smarta elnät och intelligenta transportsystem. Detta är fokus för teknikområde System för cyberfysiska system.
Forskningens inriktning
Det finns en växande enighet om att många viktiga framtida innovationer kommer att involvera komponenter som är nära kopplade rent beräkningsmässigt (eller "cyber") och fysiskt, ofta som ett nätverksystem eller distribuerat system. Cyberfysiska system (Cyber-Physical Systems, CPS) är ett begrepp som beskriver sådana system.
Inom teknikområdet utvecklar vi modellbaserade metoder som möjliggör innovationer inom CPS. Nya metoder utvecklas för specifikation, simulering och testning. Specifikation är processen för att skapa modellerna, som fungerar som centrala artefakt i modellbaserade metoder. Simulering gör det möjligt för ”animated models” eller ”running models” och ger ett grundläggande verktyg för att förstå dynamiken i en given modell. Vid Högskolan i Halmstad har fokus varit på rigorösa simuleringsmetoder som tar hänsyn till diskretiserings- och kvantiseringsfel och garanterar att de ger rätt resultat. Forskning kring testning fokuserar på att utveckla begrepp om överensstämmelse mellan mjukvaruproduktlinjer och hybridsystem, samt generering av testfall.
Forskningen om cyberfysiska system kan bland annat appliceras på robot- och fordonsteknik samt hälsovårds- och transportsystem.
Teknikområdesledare: Wojciech Mostowski
Nya metoder utvecklas för specifikation, simulering och testning av cyberfysiska system. Användningsområdena inkluderar robot- och fordonsteknik samt hälsovårds- och transportsystem.
Cyberfysiska system är till exempel intelligenta hus, smarta elnät och intelligenta transportsystem.
Vad är cyberfysiska system?
Internet of Things, eller sakernas internet, kan vara vardagsföremål som hushållsapparater, kläder och accessoarer, men även maskiner, fordon och byggnader, med inbyggd elektronik och internetuppkoppling, vilket gör att de kan styras eller utbyta data över nätet.
Sakerna kan kontrolleras och delge information från andra platser, vilket underlättar för integration med datasystem och kan resultera i högre effektivitet och exakthet. När sakernas internet innehåller sensorer blir det exempel på något som kallas för cyberfysiska system, som till exempel intelligenta hus, smarta elnät och intelligenta transportsystem.
Utbildning
Teknikområde System för cyberfysiska system ansvarar för att genomföra och utveckla kurser inom datakommunikation, datavetenskap, datasystemteknik, parallella arkitekturer och realtidssystem. Utbildning av doktorander sker inom forskarutbildningen i informationsteknologi.
Tillhörighet
Teknikområde System för cyberfysiska system tillhör, tillsammans med teknikområde Smarta elektroniksystem, avdelningen CERES vid Akademin för informationsteknologi.
Teknikområde Smarta elektroniksystem
Avdelningen CERES vid Akademin för informationsteknologi
Under perioden 2003 till 2015 bedrevs forskningen inom detta område vid Centrum för forskning om inbäddade system (dåvarande CERES).
Centrum för forskning om tillämpade intelligenta system (CAISR)
Centrum för forskning om tillämpade intelligenta system (CAISR) är ett forsknings- och utbildningscentrum för AI vid Högskolan i Halmstad. CAISR finansieras av Högskolan och KK-stiftelsen med stöd från och i samarbete med svensk industri.
Forskningsfokus vid CAISR är ”medvetna” intelligenta system, det vill säga datorbaserade system som kan vara medvetna om människor, om situation och till viss del om sig själva. Sådana system kan kombinera olika informationskällor för att få en helhetsbild samt övervaka sig själva. Ämnesexpertisen inom CAISR är på signalanalys, maskinlärning och mekatronik. Forskningen har även ett fokus på samverkande system, i linje med den övergripande forskningsinriktningen inom forskningsmiljön inbäddade och intelligenta system (EIS) vid Akademin för informationsteknologi.
Flera industripartner samarbetar med forskare från Högskolan i Halmstad i samproduktionsprojekt och tar aktivt del i utvecklingen av CAISR. Våra partner omfattar såväl multinationella företag och yngre forskningsbaserade företag. De centrala applikationsområdena för forskningen är informationsdriven vård samt intelligenta fordon & prediktivt underhåll.
CAISR är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum med forskare från olika discipliner. Våra forskningsriktningar styrs av samhällets behov och sker i samverkan med våra industriella partner.
Samverkan och organisation
CAISR är nära knutet till innovationscentrumet Leap for Life, utvecklingslabbet Halmstad Intelligent Home och teknikområde Medvetna intelligenta system:
CAISR:s samverkanspartner
- Affecto Sweden
- AI Sweden
- Air Liquide
- Alfa Laval
- Berkley University
- Chicago University
- CGI
- Cubist
- EasyServ Sweden
- Essity
- European DLB Consortium
- FacePhi Biometria Ltd.
- Getinge
- Hallandia V
- Hallands kommuner (Falkenberg, Halmstad, Hylte, Laholm, Kungsbacka och Varberg)
- Harvard Medical School
- HEM (Halmstad Energi och Miljö)
- High Five
- HMS Industrial Networks
- HotSwap Norden
- Karolinska Institutet
- Linköpings universitetssjukhus
- Lunds universitet
- NEAT Electronics
- Novartis
- Novo Nordisk
- Region Halland
- Region Skåne
- Region Stockholm
- Region Örebro län
- RISE (Research Institutes of Sweden)
- Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
- SKR (Sveriges kommuner och regioner)
- Stena Recycling
- Sydpumpen
- Tappa Service
- Takeda
- Toyota Material Handling
- Viscando
- Volvo Technology / Volvo Group Trucks Technology
- Volvo Bus Corporation
- Volvo Group Connected Solutions
- Volvo Trucks Corporation
- Västra Götalandsregionen
- Öresundskraft
CAISR:s styrgrupp
- Thorsteinn Rögnvaldsson (forskningsledare för CAISR)
- Magnus Clarin
- Josef Bigun
CAISR:s industriella rådgivande kommitté
CAISR:s industriella samverkanspartner har beslutat att inrätta en rådgivande kommitté som består av företrädare för varje industripartner. Denna grupp följer projektutvecklingen med avseende på samproduktion och samarbete mellan parterna och träffas två gånger per år. Kommittén uttrycker sig i frågor om potentiella nya partners i projektet, förändringar i finansiering samt projektutveckling ur affärssynpunkt.
CAISR:s referensgrupp
Referensgruppen består huvudsakligen av representanter från nationella och internationella forskningsinstitut. Referensgruppen ger råd och kommenterar projektutvecklingen ur akademiskt perspektiv, inte minst ur Högskolan i Halmstads perspektiv. De ger också sina syn på forsknings-, innovations- och utbildningsperspektiv. Referensgruppen ger även förslag på konkreta åtgärder för att förbättra projektet.
Personal vid CAISR
- Abbas Orand
- Abdallah Alabdallah
- Alexander Galozy
- Alexey Vinel
- Amira Soliman
- Arianna Engström
- Awais Ashfaq
- Björn Åstrand
- Cristofer Englund
- Ece Calikus
- Eren Erdal Aksoy
- Eric Järpe
- Fernando Alonso-Fernandez
- Hadi Fanaee
- Jennifer David
- Johannes van Esch
- Kobra Etminani
- Kunru Chen
- Magnus Clarin
- Mahboubeh Jennasary
- Mahmoud Rahat
- Maria Luiza Recenta Menezes
- Martin Cooney
- Mark Dougherty
- Mattias Ohlsson
- Mohamed-Rafik Bourgelia
- Mohammed Ghaith Altarabichi
- Nicholas Wickström
- Onur Dikmen
- Pablo del Moral
- Peyman Mashhadi
- Pontus Wärnestål
- Reeben Ali Hamad
- Reza Khoshkangini
- Roger Carlsson
- Roland Thörner
- Sepideh Pashami
- Shiraz Farouq
- Slawomir Nowaczyk
- Stefan Byttner
- Taha Khan
- Thomas Munther
- Thorsteinn Rögnvaldsson
- Tiago Cortinhal
- Tommy Salomonsson
- Wagner De Morais
- Zahra Taghiyarrenani
- Yuantao Fan
Forskningsprojekt och applikationsområden
Uppdraget för CAISR är att främja utvecklingen av industri och samhälle. Det är ett centrum för industriellt motiverad forskning kring framtida teknologier för och applikationsmöjligheter med medvetna intelligenta system. CAISR fungerar som en partner för industrins egen forskning och utveckling, som en rekryteringsbas för de som söker personal med spetskunskaper inom intelligent systemteknologi och som kompetensresurs för industri och samhälle. Läs mer om CAISR:s forskningsfokus och applikationsområden:
Läs mer om CAISR:s forskare och forskningsprojekt under "forskarporträtt och artiklar" nedan. Mer information om forskningsprojekten finns på CAISR:s wikisidor:
Forskarporträtt och artiklar
Vetenskapliga artiklar publicerade av forskare verksamma vid CAISR samlas under:
Populärvetenskapliga artiklar om forskare vid CAISR:
Med AI kan vi förutspå och förhindra sjukdomar
(om Kobra Etminani)
Högre säkerhet med ansiktsigenkänning
(om Fernando Alonso-Fernandez)
Robotar som förstår, imiterar och lär sig av människor
(om Eren Erdal Aksoy)
Forskningen fyller en viktig funktion
(om Slawomir Nowaczyk)
Att bidra med något större som drivkraft
(om Thorsteinn Rögnvaldsson)
Från hålkort till artificiell intelligens – från öst till väst
(om Antanas Verikas)
Ingenjör med en passion för hälsa
(om Anita Pinheiro Sant´Anna)
Anitas företag vill vara länken mellan forskare och fakta
(om Anita Pinheiro Sant´Anna)
Forskaren som vill lära maskiner att se
(om Josef Bigun)
Populärvetenskapliga artiklar om forskningprojekt vid CAISR:
Individuella digitala hjälpmedel ska motverka högt blodtryck
Åtta nya projekt inom Högskolans Forskning för innovation
Framgångsrik forskningssatsning inom AI
Elektromobilitet i fokus i nytt forskningssamarbete mellan Högskolan i Halmstad och Volvo
Internationellt och tvärdisciplinärt samarbete för att hjälpa personer med demens
Att använda AI för individualiserad vård av hjärtpatienter i Halland
Vinst i forskartävling för kvalitetssäkring av patientdata
Artificiell intelligens förbättrar sjukvården
Europeiskt initiativ utvecklar bättre hälsovård för patienter med demens
Intelligenta kartor hjälper robotar att hitta i ditt hem
Läskigt eller tryggt att bli övervakad dygnet runt?
Digitala verktyg ska motivera patienter att ta sina mediciner
Nyhetsartikel från november, 2020:
Högskolan knep en andra plats i internationell AI-tävling
Nyhetsartikel från november, 2020:
Högre säkerhet med ansiktsigenkänning
Årsrapporter
De centrala applikationsområdena för forskningen är hälsoteknik och intelligenta fordon – något som ligger väl i linje med Högskolan i Halmstad två profilområden hälsoinnovation samt smarta städer och samhällen. Läs gärna mer i CAISR:s senaste årsrapport.
Forskningsprojekt vid EIS
Följande forskningsprojekt pågår inom forskningsmiljön Inbyggda och intelligenta system (EIS) vid Akademin för informationsteknologi (ITE).
Teknikområde Medvetna intelligenta system
Teknikområde Digital tjänsteinnovation
Teknikområde Smarta elektroniksystem
Teknikområde System av cyberfysiska system
Disputationer vid EIS
Vid forskningsmiljön för inbyggda och intelligenta system (EIS) har följande doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser publicerats:
