Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI)

CVHI är en tvär- och mångvetenskaplig forskningsmiljö vid Akademin för hälsa och välfärd på Högskolan i Halmstad. Forskningen tar avstamp i människors behov och samhällets utmaningar inom områdena hälsa, livsstil och välfärd. Forskningen sker i nära samverkan med berörda målgrupper och intressenter inom organisationer, offentlig sektor och näringsliv.

Om CVHI

Vår forskning ska vara värdeskapande och leda till samhällelig nytta – den ska bidra till ett gott liv i ett jämlikt och hållbart samhälle.

Inom CVHI bedrivs forskning med utgångspunkt inom följande ämnen:

  • Arbetsvetenskap
  • Folkhälsovetenskap
  • Handikappvetenskap
  • Idrottsvetenskap
  • Kulturgeografi
  • Medicinsk vetenskap
  • Medie- och kommunikationsvetenskap
  • Omvårdnad
  • Pedagogik
  • Psykologi
  • Socialt arbete
  • Sociologi
  • Statsvetenskap
Organisationsmodell över forskningsmiljön CVHI. Illustration.

Senaste forskningsnyheterna från CVHI på Samspel

Forskningsområde: Delaktighet i ett föränderligt samhälle

Det tvärvetenskapliga forskningsområdet Delaktighet i ett föränderligt samhälle förenar forskare och doktorander och syftar till en ökad kunskap om de utmaningar som välfärdssamhället står inför som digitaliseringen, globaliseringen och en befolkning som blir allt äldre och ställer nya krav på delaktighet i samhället.

Forskningens mål är att bidra till kunskap och förståelse för de utmaningar som samhället står inför, och vad det innebär för människors möjligheter till delaktighet för att bidra till ett inkluderande och hållbart samhälle.

Forskningsområdet innefattar projektklustren:

  • Kommunikativa mötesplatser
  • Integration, tillhörighet och tillgänglighet
  • Välfärdens utmaningar och det goda livet
  • Arbetsplatsen som hälsoarena

Områdesledare är Niklas Westberg.

Forskningsområde: Framtidens hälsa och vård

Forskningens mål är att bidra till kunskap, förståelse och nya lösningar inom vård och omsorg för att möta utmaningar med befolkningsökningar och migration, den åldrande befolkningen, den förväntade delaktiga patienten och den snabba teknikutvecklingen inom vård och omsorg.

Hälsoutvecklingen har varit positiv och framväxandet av digitala teknologier har medfört bland annat att möjligheten till att vara delaktig i sin hälsa har stärkts. Framtida digitala lösningar och ny teknik leder till behov av nya kompetenser hos hälso- sjukvårds- och omsorgspersonal, vilket ställer beslutsfattare och ledare inför nya utmaningar att definiera kompetenskrav, säkerställa vårdkvalitet och patientsäkerhet. Arbetstagarnas förändringsprocesser behöver utvärderas för att uppnå en god hälsa och arbetsmiljö bland arbetstagarna. Kunskapen behöver därför öka om hur arbetssätt, processer, innovation och organisationsformer kan främja en kunskapsbaserad och personcentrerad vård och omsorg samtidigt som hälso- och sjukvård och omsorg måste bli hälsosamma och attraktiva arbetsplatser.

Vård och omsorg genomgår organisatoriska och strukturella förändringar och vårdarenor förflyttas till människors hemmiljö. Denna utveckling kommer att inverka på vårdtagare och anhörigas integritet och autonomi samtidigt som delaktighet och bemötande blir än mer betydelsefullt för vårdens genomförande och resultat. Samhällets utveckling ställer allt högre krav på att personer med ohälsa eller långvariga och komplexa vårdbehov ska använda sin egenvårdsförmåga och vara kapabla/ha förmåga till en större beslutsförmåga över sin och sina anhörigas hälsa. Det behövs mer kunskap om vilken forskning som bidrar till att stärka och behålla hälsan och vilka livsstilsvanor som minskar risken för långvariga sjukdomar.

Det sker en snabb utveckling inom hälso- och sjukvård och omsorg gällande digitalisering av beslutsfattande, hälsoinnovationer och nya medicintekniska lösningar. Vi behöver säkerställa att även den digitaliserade vården ges på lika villkor och att rätt information blir begriplig och når de personer som behöver den. Vi behöver mer kunskap om implementeringsprocessen vid digitalisering för att säkerställa vilken nytta det ger för slutanvändarna. Digitaliseringen kommer att ge utrymme för nya möjligheter och kommunikationssätt, samtidigt som det också medför ökade krav på ett säkrare handhavande av digitala processer såväl som ökad medvetenhet om etiska aspekter och förmåga att hantera oönskade effekter av det digitala användandet. Nya gränssnitt kommer att uppstå mellan vad vi kan göra – och vad bör vi göra.

Forskningens mål är att med hög vetenskaplig kvalitet bidra till kunskap och förståelse inom Framtidens hälsa och vård. Tillsammans med slutanvändare, både vårdtagare och organisationer, ska förutsättningar skapas för att möta hälsoutmaningar med kreativitet och kunskap, vilket bidrar till ny kunskap och hållbara lösningar för slutanvändare.

Forskningsområdet innefattar projektkluster såsom:

  • Hälsofrämjande insatser i ett livsloppsperspektiv
  • Beslutsprocesser inom vård och omsorg
  • Transitionsprocesser på mikro-, meso- och makronivå

Områdesledare är Kristina Ziegert, professor i omvårdnad.

Forskningsområde: Hållbar uppväxt

Inom forskningsområdet Hållbar uppväxt samlas forskare och doktorander med olika kunskapsperspektiv för att genomföra studier som ämnar öka kunskapen om hur barns och ungdomars hälsa, välbefinnande och uppväxtvillkor kan främjas.

Forskningens mål är att bidra med kunskap och förståelse om barns och ungdomars hälsa, välbefinnande och uppväxtvillkor, och vad det innebär för såväl den unges villkor under uppväxttiden och i framtiden som för de utmaningar som samhället står inför inom hälso- och välfärdsområdet.

Forskningsområdet innefattar projektklustren:

  • Tillväxtmönster och livsstil
  • Kvalitet och rättigheter i vården
  • Livschanser, skola och utbildning
  • Uppväxtvillkor och livskvalitet

Områdesledare är Maria Nyholm, universitetslektor i folkhälsa.

uppdaterad

2019-06-05

Kontakt

Dela

Kontakt